Nu har vi precis varit hos veterinären med lilla Fia.
Det var inte mycket de kunde göra, tumören är för stor för att operera bort, de skulle få ta typ en fjärdedel av lilla musen, så hon skulle antagligen dö under operationen.
Tumören kan spricka, och då blir det akut, då får vi avliva henne, men som det ser ut nu har hon inte ont av den, hon rör sej bra och äter, så länge hon gör det behövde vi inte göra nåt.
Tydligen kan tumören krympa om de får antibiotika, så vi hoppas på det.
0,05 ml Bactrim 2 gånger om dan i fem dar ska hon ha. Vi fick med en liten spruta, som vi skulle försöka spruta in antibiotikan med i hennes mun.
Tjänare, hur bra gick det tror ni? Inte alls...
Jag trodde hon skulle bli nyfiken, nosa lite på den, smaka...och vips, vårbäckssnabbt som Vigilante skulle jag spruta in medicinen i hennes mun. Jag kan tala om att hon var inte ett dugg nyfiken. Jag höll fast henne för att tvinga in sprutan, men det går ju inte klämma åt för kung och fosterland precis, så det sket sej det med.
Angelica kom på att vi kunde kanske hälla lite på en bit ost. Sagt och gjort, hon gjorde en liten grop i ostbiten, där vi hällde medicinen, och simsalabim hade hon ätit upp antibiotikaosten!
2 kommentarer:
möss är nog inte min melodi kanske, fast kompisen hade råttfarm för att mata ormarna med.....har du spindlar slipper du flugor inne...
Ja din dotter e ju lite smart hon!! Kan ju inte brås på dej i alla fall!! :)Hoppas att tumören krymper i alla fall!!
Skicka en kommentar