Nu kan det bara bli bättre...!

Gynundersökningar är ju inte så kul... Men idag var det positivt i alla fall!

Cystorna var inte helt borta, men nästan. Cancerproverna var bra, inga cancermarkörer i blodet!

Lite molande värk har jag ibland, men mycket mindre jämfört med förut! Känns som en stor lättnad!

Nu kan jag bara tänka på roliga saker, som julklappar till exempel! Lite dyrt är det ju, men jag älskar att slå in klapparna, och jag älskar att se när dom öppnas och den som fått den blir glad!

Helg... typ...

Jag har gått hela dan och trott att det var fredag. Antagligen för att jag är ledig imorn och helgen. Jag har nog tagit helg nu, typ.

Bara för det tänkte jag ta mej ett glas vin och titta på Let's Dance.

Håll tummarna...!

Idag gör Morten sista dan på jobbet...

I drygt tre år har han jobbat på Competens som lärare i sfi (svenska för invandrare) till en början, sen mer som jobbcoach för dom elever som ska ut i arbetslivet. Han har haft täta och regelbundna kontakter med arbetsförmedlingen om praktikplatser och sånt.

Det är kommunen som köper tjänsterna av Competens, och det har funnits en osäkerhet i jobbet hela tiden eftersom det varje år görs en ny upphandling. Vi har bara vetat ett år i taget att han har jobb.

I år förlorade Competens upphandlingen till Campus...

Det känns inget vidare just nu, men det finns ett hopp! Arbetsförmedlingen ska anställa ett antal personer, och tack vare Mortens kontakter där känner dom honom, så det verkar finnas en ganska stor chans att han kan få ett jobb där! Han får svar i denna eller nästa vecka.

Håll tummarna! Pliiiiiiis!!!

Årets julklapp...

...fick nog jag!

Morten öppnade första paketet från mej:

Vem vill bli miljonär på DVD. Den köpte jag nog lika mycket till mej som till honom... Vi gillar frågesport!

Så öppnade jag paketet från honom. Det var mjukt... jag får fram en...frottéhanduk...? Men... nä... det är nåt mer... Luleås matchtröja!! Jag illvrålade av lycka! Så vänder jag på den för att prova den... då ser jag... nu finns det inga gränser för min lycka!!!!!

Mortens andra paket från mej var en bok, Brobyggarna av Jan Guillou.

Nu kändes ju mina paket lite mesiga, men Morten var nöjd!

Nu ska vi spela Vem vill bli miljonär... Jag lär ju vinna när jag har min tröja på mej!

Färdig...!

Denna lediga dan har tillbringats på stan med det sista inför julen, så nu kan den komma när som helst! Jag är redo!

Jag är ledig imorn med, så jag jobbar inte förrän julafton! Jaaaa...! Eller...?

Jag hade egentligen delad tur på julafton, men fick ledigt på andra halvan, så jag slutar klockan 14. Morten jobbar 15-24 så vi ses i dörrn...

Tack alla gulliga "timmisar" som ställer upp och jobbar när vi vill vara lediga!

Julstämning minsann...!

Ja sjutton om inte julstämningen infann sej idag minsann!

Jag blev så glad när jag vaknade och såg att snön låg kvar från igår, så idag har det julhandlats lite, jag tog på mej mössa och vantar och cyklade fram på stan. Halkigt var det, men snön gnistrade så fint så det gjorde inget! Och jag höll mej kvar på cykeln i alla fall.

Jag var så glad att jag lika glatt betalade räkningen från verkstan på nästan 3000.

Fast nu kan man ju konstatera att man är en vanemänniska. Jag har kört en automatväxlad Golf sen i fredags, och nu när jag satte mej i min bil och skulle köra iväg blev jag alldeles konfunderad hur jag skulle göra. Jag kom på efter ett par sekunder att trampa ner kopplingen kunde vara lämpligt innan jag startade. I korsningarna gjorde jag rivstarter hela tiden för Golfen var inte sådär ursnabb i gasen precis...

Nu kommer det ju bli ordning på jobbet också, för en av tanterna brukar gå ut och gå en sväng varje dag, och så kollar hon alltid efter min bil på parkeringen. Alla andra har typ grå bilar, men min är  blå.

I fredags när jag kom till jobbet var hon ute, så när hon kom tillbaka och fick se mej blev hon väldigt förvånad. Mamma och pappa brukar ha koll på hur jag jobbar med, för dom brukar också gå ut och gå, och passerar då jobbet. Nu trodde dom att jag jobbade i helgen, men dom blev konfunderade när min bil inte stod där...

Så, nu är det som det ska igen. Alla vet var jag är.

Nu är det bara att vänta på att julefriden ska infinna sej också.

Goa arbetskamrater...!

För oss som jobbar i vården är det ingen skillnad på vardag och helgdag, vi måste jobba ändå. I år infaller julafton på en lördag. Det är ännu mindre kul, för på lördagar är det en på varje avdelning som gör delad tur, dvs jobbar 7-14, för att sen börja 16-21 igen.

Gissa vem som har den turen på min avdelning? Just det. Moi.

Idag hade vi avdelningsmöte, och diskuterade just ledigheter över jul, särskilt då julafton, vilka som jobbar och inte, om vi ska ta ledigt och så.

Jag säjer att jag tänker försöka ta ledigt halva turen åtminstone, helst jobbar jag 7-14. Då säjer S:

-Jag kan jobba på kvällen, för gubben går ändå ut och jobbar i laggårn!

Åh vad jag blev glad! Dessutom slapp jag offra en semesterdag också!

Jag får nog köpa en julkapp till henne! Kanske nåt med en ko på...

Kiruna...

Lyssna på viss musik och dricka alkohol är inte alltid bra. Jag blev lite melankolisk här nu. Jag Spotifajar och kom på att jag skulle lyssna på musik från Pistvakt.

Eftersom jag varit ihop med en norrlänning i 16 år och därför varit i Kiruna hos min dåvarande svärfar ett antal gånger var det många känslor som kom tillbaka.

Jag saknar dom. Ivar, Lena, Kiruna, snön, skotern...

Jag tittade på gamla bilder, sista gången jag var där när allt var bra. Påsken 2006.

Angelica försöker dra igång skotern...

På skoter på Kebnekajse

Kebnekajse

Jag fixar lunch på Kebne...

Ska grilla korv...

Öl är gott...

Firade jul där 2007 men då var jag ganska knäckt då min man skickade sms på sms (när han trodde jag sov och trodde jag var så korkad att jag inte fattade det) till sin andra älskling.

Tre-rätters...

Igår hade vi inte ett enda barn hemma. Angelica och Nicklas hos bekanta i Skåne, Christoffer har pappa-vecka, Nore har mamma-vecka.Vi passade på att ha lite eget hemmamys och avnjuta en tre-rätters alldeles ensamma!

Förrätt: Minikrustader på ruccola



Varmrätt: Panerad kycklingfilé med brieost och korianderfyllning, potatisgratäng och ädelostsås samt ceasarsallad.

Emellan varmrätten och efterrätten tappade vi vatten i jacuzzin och tog oss ett bad!

Efterrätt: Lingonparfait



Spiken i kistan...

Idag hände en oväntad sak. Eller oväntad.... kanske mer otippad.

Jag fick ett sms från en person jag inte känner, men som jag i tre års tid tänkt en hel del på. Jag har funderat på att kontakta honom, men varit rädd för reaktionen av det jag hade att berätta.
För tre år sen ältade jag detta mycket. Ska jag berätta? Ska jag INTE berätta? Vad händer om jag kontaktar honom? Jag fick rådet att lägga ner det, men jag kände att det var fel.
Jag sa till mej själv att JAG hade velat veta, om det varit tvärtom. Sen tänkte jag, vill jag det verkligen? Hur skulle jag själv EGENTLIGEN reagera om jag fick ett sånt besked?

Om jag berättade, skulle jag bli anklagad för att lägga mej i?
Skulle folk tro att jag bara ville hämnas, eller jävlas?
Att jag bara ville förstöra?
Fast JAG har ju inte förstört nåt.
Det har DOM gjort.
DOM som gick bakom våra ryggar.
DOM som ljög oss rätt i ansiktet.
Vi frågade men DOM blånekade.
Nej, det är INTE vårt fel.

Men tiden gick. Jag började glömma.
Nä. Det är fel.
Inte glömma, men det falnade lite.
Efter tre år kan jag fortfarande passera området där HON bor med sin man och känna ett sting i mitt hjärta. Det var HON och MIN MAN som slog spiken i kistan och knäckte vårt äktenskap.
Trots att jag gått vidare, träffat en ny man som jag älskar sitter sveket djupare än så.
Min sambo har inte gjort mej nåt, ändå litar jag inte på honom till 100% hur mycket jag än vill.
Jag närmar mej 100, men är inte där än.

Tiden gick och jag kontaktade honom aldrig.

Men idag fick jag ett sms. Från honom. Han som bor ihop med HENNE.
HON som hade ett förhållande i flera månader med MIN MAN för tre år sedan.

Han skrev att han precis fått veta. Han undrade hur jag mådde.
Det blev flera långa sms. Han berättade om en händelse som jag kunde relatera till, från "andra hållet". Vi fick båda svar på det vi undrat.

Det rev upp en del, men ändå kändes det skönt. Jag är glad att han tog kontakt med mej.

Flytthjälp... typ

Har packat en massa idag, bland annat alla fönsterlampor. Tussen skulle absolut vara med och hjälpa till. På sitt sätt.
Nu har jag 23 lådor med prylar i vardagsrummet, och 9 papperkassar med bäcker och pärmar. Det skulle varit mer om inte alla lådor och kassar tog slut. Jag får vänta tills imorn, får skaffa mer lådor då.
Nu tycker jag att jag är värd en pizza med en öl till.

Thank you IKEA...

Om nån månad flyttar vi till huset. Vi behöver lite nya möbler.

Typ

• 2 sängstommar och resårbottnar till en av dom
• 4 soffor (3-sits)
• 6 fåtöljer
• 4 soffbord (två mindre och två större)
• 4 byråer
• 3 bokhyllor
• 1 köksbord
• 10 köksstolar

Det är ju tur att IKEA finns när man köper ett hus 3 gånger så stort som lägenheten...

Angelica bor 100% och Christoffer bor 50% hos oss vilket gör att de får de största rummen. Angelica sover i en bäddsoffa nu, den har vi tänkt att ha i gästrummet, så hon måste få en ny...
Jag och Morten har bara två resårbottnar utan stomme, och vi har hittat världens supersnyggaste sängstomme på IKEA, Malm.

Soffan vi har i vardagsrummet nu ramlar snart isär, vi hoppas den håller en månad till... så vi behöver en ny till vardagsrummet, samt en till TV-rummet. På grund av att både TV rum och vardagsrum är lite opraktiska kan vi inte ha en större soffa, utan det får bli 3-sits soffa med fåtöljer i stället.
Angelica och Koffe ska också få varsin soffa. Judith och Nore får fåtöljer till sina rum. Likaså två större soffbord, och två mindre till barnens rum.

Angelica har en ny bokhylla, men de andra behöver nåt. Alla barnen behöver nog varsin byrå dessutom.

Köket är i svart och vitt, så vi kände att ett nytt köksbord och stolar i svart skulle sitta fint (när man nu ändå brassar på som man vore miljonär...) Eftersom vi faktiskt har två barn till, så vill vi ju ha ett köksbord som går att göra större, och då vill vi ju ha stolar till alla barnen om nu alla råkar komma samtidigt.
Det vore ju kul, för det kan dom ju inte nu...

Äntligen...!

Fick ett brev från AB Bostäder idag. Lägenheten är uthyrd nu. Skönt. Nu slipper vi fler visningar. Tycker faktiskt att det är lite jobbigt att ha folk som går runt och tittar överallt...

Glömde nästan...

meddela att jag köpt ett hus! Ett stort hus på Hovbygatan!
Övervåningen: Christoffers rum och TV-rummet.
Bottenvåningen: Köket, vardagsrummet, mitt och Mortens sovrum, Judiths rum och Nores rum.
Källaren: Angelicas rum, gillestugan (som blir kontor/gästrum), relaxen med bastu och jacuzzi och tvättstugan.

Det blir inflyttningsfest i höst, ni kommer väl?

Bröllop...???

Var på banken idag! Fick ett glädjande besked att vi får ett lånelöfte på 2,4 mille! Trodde knappt det var sant! Hade förhoppningar om över två miljoner, men så mycket hade vi inte vågat hoppas på! Har märkt att smärtgränsen verkar vara runt 2,2 för många. Kan vi hänga i ett tag till är det ju underbart!
Vi har tre hus vi ska titta på nu.
Sen är det bara en advokat vi behöver kontakta också. Jag går ju in med kapital till handpenning, sen har vi ju barn till höger och vänster, så det sa banksnubben att vi behövde skriva nåt på också.
Han rekommenderade att vi skulle gifta oss. Det var bäst...

Äntligen en modell som ser ut som dom flesta...

Till slut har nån fattat att dom flesta ser ut så här. Helt plötsligt inser man att man inte behöver skämmas för sin plufsiga mage och halvfeta lår...

Mitt allt...

Igår var vi i Gränna, jag, Morten och pojkarna.
Jag köpte en sån där sten med text.
Kabeln jag behöver för att föra över bilder till datorn är borta, så jag kan tyvärr inte lägga ut nån bild...
Hittade en som passade till Morten.
Det stod "Mitt allt", och ett litet hjärta.

Utan honom hade jag inte varit där jag är idag.
Vi träffades när jag inte trodde jag var värd nåt, han fick mej att inse att världen inte gick under för att min man lämnat mej, att det fanns nån annan som inte såg mej som jag såg mej själv just då, en väl använd disktrasa.
När min tonårsdotter var omedgörlig tog han emot mej när jag föll, och jag föll rätt hårt.
Min utbrändhet...

Ringar...

Lite hastigt och lustigt fick vi sticka.
Hade planerat att åka till Norge i söndags, men efter ett rejält bråk med Mortens ex fick vi sticka med en gång. Hon visste nämligen inte om hon ville ta emot sonen när vi skulle lämna honom på söndag eftermiddag. Alltså lämnade vi honom på fredag eftermiddag, sen flydde vi.

Endel planer blev ändrade.
Som tex detta som stod att läsa i NLT idag. Under förlovade... Våra namn, och under dom mellan Sverige och Norge för så var det tänkt. Vi ringde och ändrade i all hast till bara Norge.
Men ingen skulle förstöra vår förlovningsdag.
Nu har jag en blänkade guldring på vänster ringfinger!

Lite bitter...

Jag fick erkänna igår att jag inte är som Tony Rickardsson. Jag kan inte säja att ja e int bitter.
För det kändes.
Jag kände mej bitter. Att inte ens bli tillfrågad om nyåsfesten hos de jag alltid firat tillsammans med.

Jag hade gärna bjudit hem alla till mej, men eftersom jag jobbade till kl. 17 funkade det dåligt. Jag hoppades på att bli bjuden nånstans, men inte.

Morten jobbade till kl. 16 och han hade diskat när jag kom hem, och vi satte igång med maten. Det blev lite enkelt med kyckling, pommes frites och bernaissås.
Det var jag och Morten, båda mina barn och Angelicas pojkvän.
Angelica och pojkvännen gick till kompisar vid åtta-tiden, så det blev bara Koffe kvar.
Vid kvart i tolv var det dags att gå fram till torget, 50 meter från min lägenhet.
Jag tog Pommac-flaskan och skulle öppna för att hälla upp ett glas till Koffe. Han skulle bara se raketerna, så jag tänkte att ett glas räcker till honom.
Jag kämpar länge med korken.
Till slut släpper den med en smäll. Den far rakt på Koffe...

Vi tog flarran med mousserande vin med oss och två glas.
När klockan närmade sej 12 kämpade jag med den flaskan med... Korken flög 20 meter rakt in i folksamlingen, men den träffade nog ingen... Jag hörde inget AJ i alla fall.

Christoffer trodde det skulle stå nåt i tidningen om min kork, men han insåg att det inte bara var min kork som flög all världens väg...

Nyår blev en liten nystart på vårat gemensamma liv.
I tisdags hämtade vi Morten dubbelsäng. Idag hämtade vi köksbordet.
Nu känns det lite som vår lägenhet.
Särskilt eftersom han även slutat plinga på dörren när han kommer...

Julefrid...

För en gångs skull är jag klar med mina julklappar med flera dagar till godo!
Det har dessutom varit väldigt roligt att handla dom i år, trots att det blev mycket dyrare än vanligt...
Denna gången har jag nämligen haft sällskap och sluppit handla allt själv!

Och jag hittade en underbar klänning som jag så gärna ville ha, men 500 mitt i juletiden tyckte jag blev för dyrt att lägga på mej själv.
Morten tyckte absolut att jag skulle köpa klänningen, och sa att han skulle betala hälften!

Detta är nog den bästa julen på länge! Särskilt om jag jämför med förra julen, då jag var helt knäckt och allt bara gjorde så förbannat ont och jag bara ville gråta hela tiden...!

Min nya klänning, fast min är röd: