Sweden Rock...

Länge pratade vi om Sweden Rock, jag och Anki, och till slut bestämde vi oss. Vi åker!

Vi tog en 1-dagsbiljett, så vi var där sista dan bara. Vi hade fått tag i ett privat boende, hos ett par i ett hus 3,5 km från festivalen.

Vi åkte i fredags eftermiddag. Det gick rätt smidigt att köra, vi var framme runt halv nio. Vi lyckades köra fel en gång, trots GPS och backup med karta från Eniro, fast det var inte så jättefel egentligen. Vi kom fram till en korsning nämligen. Enligt GPS'en skulle vi rakt fram, men på den utskrivna vägbeskrivningen skulle vi ta höger ut på väg 15. Problemet var att det stod inget vägnummer, så vi visste inte riktigt hur vi skulle göra. Vi bestämmer att vi svänger höger. Efter ett tag tyckte vi det var nåt som inte stämde, så vi kollar i kartboken ordentligt. Det visar sej att korsningen vi stannat i inte var med på Eniro-kartan... Ja det blev en extra-sväng på lite småvägar, men det blev inte nåt längre.

Väl framme kändes det ju lite obekvämt att kliva in i ett hus hos en helt obekant person... Vi trodde vi skulle vara ensamma, men plötsligt dök det upp en snubbe... Han gick tillbaks till festivalen sen, och när jag och Anki fått ordning på våra grejer gick vi också ner till området.

Det blev en promenad längs en ganska hårt trafikerad väg, vilket kändes lite olustigt, men vi överlevde både dit och hem!

Dan efter fick vi skjuts ner till festivalen, och känslan att stå där inne var näst intill obeskrivlig! Vi var äntligen på Sweden Rock! Vi kunde inte riktigt fatta det!

Tyvärr dog min mobil, men jag hann få några bilder iaf!

Det var bara en nackdel med alltihop...: Vi skulle vart där längre

Och sen var det ju detta med hemresan... Vi sticker vid halv ett och vi kommer fram till 22'an... Där vart det stopp. Vi kommer ut på vägen iaf, men under en dryg timme kommer vi ca 5 km... Ja till slut kom man ut från Norje och alla bilar, husbilar och lastbilar, men vi var inte hemma förrän tjugo i åtta...

Festivalområdet!

Powerwolf!

Två förväntansfulla brudar innan Volbeat!

Nordman...

Idag var jag på en fantastisk konsert! Nordman i Vara Konserthus!

Lite dyra biljetter tyckte vi, men det visade sej vara värt det!

Två timmar av gamla och nya låtar, kompade av piano, blockflöjt och nyckelharpa. Detta blandades med prat, lite om bandmedlemmarna, en hel del om Håkans turbulenta liv, men även dom andra. Berättande om hur endel av låtarna kom till. Många av låtarna fick en ny innebörd då man förstod dom på ett annat sätt, varför dom skrevs. Och Håkans röst... mmmm jag fick rysningar!

Jag kom ju så klart hem med en signerad cd så klart...

Volbeat...!

Alla verkar insnöade idag...

En av fördelarna med att vara stadsbo är att snön inte är ett stort problem...

Har lämnat barnen hos mormor och morfar för pepparkaksbak, är själv hemma ännu, ska snart göra mej i ordning lite för en date med Madde och Linda och passar på att lyssna på hög musik för  ingen stör sej på det!

Mitt nya favvoband är...:

Festivaler...

Nu har man fått problem... Har nog inte råd med två festivaler i sommar. Vilken ska man välja...??

 

eller

 

 

Ingen knytblus i alla fall...

Segt var det att kliva upp i morses... men så kom jag på att jag är ledig i fyra dar minsann!

Enligt schema är jag ledig torsdag och fredag, för att sen jobba lördag kväll och söndag dag, men då har jag tagit semester faktiskt!

Jag och några till ska till Sjökanten och lyssna på Eileen på lördag.

Risken är överhängande att jag går ut även på fredag... Ja, jag veeeet att jag är ute på krogen ofta.

Jag vet inte vad det är, men jag är fruktansvärt rastlös nu för tiden. Kan inte sitta hemma en fredag eller lördagkväll om jag inte ska jobba eller vara hundvakt eller nåt. Jag vill ut, jag vill träffa folk! Och då menar jag bara prata med folk, inte ragga!

Problemet är att party-kläderna har blivit lite uttjatade... Kanske borde skaffa mej nåt nytt...?

80-tal...

Pitcher's igår då, med tjejerna...

Jag fattar inte varför det inte finns nåt bra uteställe i denna stan...

Stadt funkar dåligt, för där är medelåldern 19. Lagom kul för en annan.

Bowlinghallen har numera blivit samma sak, och det är inte alls mycket folk där längre, fast där har dom alltid nån trubadur som spelar musik som jag gillar.

Pitcher's då, där är folken i min ålder, fast musiken är kass. En och annan låt funkar. Igår frågade jag DJ'en om han kunde spela lite 80-tal. Jodå, det kunde han. Han sätter på Rick Astley... Seriöst? Jag dog lite...

This give me the chills...

Mmm... jag får rysningar... Underbar låt!

Nu skulle man ha nån att dansa näääära med också... typ Sandström...

 

Vi hade i alla fall tur med vädret...

Igår var det rally i Trollhättan, vädret var bra. När jag kom halvvägs hem var det jätteblött på marken... och hemma hade det regnat till och från hela dan.

Klockan 17:00 anländer våra gäster till grillfesten/den officiella invigningen av altanen och det fullkomligen hällregnar...

Det blir uppehåll sen så vi åtminstone kan tända grillen, men när glöden är fin och det är dags att lägga på kycklingfiléerna blir det strålande sol!

Taxi till Sjökanten, dans till Eileen, promenad i mindre bekväma men väldigt snygga skor dom 3-4 kilometrarna hem, tvärs genom hela stan. Idag ont i vaderna...

 

Guld...!

Och på hemmaplan dessutom! Tror inte vi hade kommit så långt utan Sedinarna och Enroth, men vilket jävla lag vi har!! Nu stänger jag av ljudet för jag vill inte höra Falkman sjunga, men jag vill se bucklan!

Eurovison blev inte som jag tänkt mej...

...och troligen inte för Robin heller.
För min del hade jag farit och flängt både hit och dit på förmiddagen, sen vart det grej med trädgården, sen vart det hockey. Lite bekvämt tog vi en middag på en pizzeria efter hockeyn, då var jag döhungrig och åt nästan hela pizzan.
Sen blev det lite zappande mellan hockey och försnacket till ESC. Klockan 21 började allt på riktigt i ESC, men efter ca fem minuter la jag mej ner lite i soffan, och där blev jag kvar. En halvtimme senare inser jag att jag lika gärna kan lägga mej för jag är helt slut. Jag hörde Morten prata med mej låååångt borta...
Med andra ord missar jag hela showen... Men i morses kunde jag läsa kommentarer på fejjan under hela kvällen, så jag fick bra kol på läget ändå!

Ibland har man tur...!

Vårmarknad på torget idag, jag och Morten tog en sväng fram på eftermiddagen.

Skulle lyssna lite på han Tjohoo eller vad han nu heter... lär mej aldrig det...

Inte riktigt vår typ av musik, och med tanke på röstlägena på dom framför scenen var dom nog inte i vår ålder heller.

Jag hittade ett stånd där Cervera stod. Dom hade erbjudande på coupeskålar, som jag ville ha. 4-pack för 150:-.

Jag konstaterade att det blir kanske bökigt att cykla hem med dom, så det blev inget. Vi gick in i själva butiken, där kostade dom 279:-. Vi kom ut med en konfirmationspresent i alla fall. Sen en tur tvärs över torget för att hämta cyklarna. Vi passerar samma Cervera-stånd igen. Nu sitter det uppe en skylt

Sista timmen

Köp 2 betala för 1

 

Vem kunde motstå det? Inte vi eller jag kanske det var...

 

Och så här ser det ut på vår typ altan just nu:



Pådansad...

En blåsig promenad på treånhalv kilometer genom hela stan för att hämta cykeln hos Linda, med ett stopp på ICA för ett mindre matinköp, skon skavde lite eftersom jag blev rätt brutalt pådansad av en något ostadig tjej på dansgolvet igår, och det resulterade i ett blåmärke på sidan av högerfoten.

Cykeltur hemåt via Shell för att boka en kärra för att köra grus senare i veckan.

Hem och laga mat.

Invasion av fem grabbar i 13-års åldern som låter som om dom vore 15 stycken som skulle spela pingis.

Morten kollar fotboll och jag ska snart till jobbet.

Tack för mej, hej!

Dansfest...

Igår hamnade jag på Dansfesten, vilket är lite oväntat eftersom jag inte ens gillar dansband.
Först kostade det 250 spänn i inträde men Linda sa att det skulle bli såååå kul!

Sen blev jag uppbjuden av en man som inte hade nån taktkänsla så jag fick koncentrera mej på att följa honom istället för att följa musiken. Svårt, men det gick.

Efter det blev jag uppbjuden av en lätt förståndshandikappad kille, och jag kunde ju bara inte tacka nej. Han skjöv runt mej på dansgolvet som en möbel, baklänges hela vägen kan jag tillägga, först rakt ner tills dansgolvet tog slut, då var han tvungen att byta riktning och körde då åt andra hållet. Han tyckte nog jag höll i honom lite för dåligt för han tog min arm och tryckte den mot sej några gånger. Ibland försökte han sej på nåt genom att trycka sitt knä mot insidan av mitt lår, jag vet inte riktigt vad han skulle uppnå med det... Jag måste erkänna att jag hade svårt att hålla mej för skratt, och inte blev det lättare när jag möter blicken på en annan kille på dansgolvet och han verkar uppenbarligen mycket road av min dansanta danspartner. När han skjuvit mej längs tre sidor av det fyrkantiga golvet tog låten slut.

Det var första och sista gången jag var på Dansfesten.

Personalfest istället för SM-final...

Planen var att jag nu skulle suttit på tåget mot Luleå. Det blev inte så utan jag fick åka och jobba istället.

Imorn blir det ingen hockey för mej alls för kommunen har slagit på stort för första gången sen jag blev anställd och bjuder på en rejäl personalfest i Arenan med Lena Ph minsann!

1+1=5, typ...

Reklam för Stiftelsens CD visas på TV, "Vart jag än går" spelas.
Jag: Åh, vad jag gillar denna låten!
Morten: Äh, den är ju kass!
Jag: Va? Den är ju jättebra!
Morten: Nä, det är den ju inte... Den är ju så tam!
Jag: Eh... och det kommer från en som älskar Anna Ternheim...?!?
Fick inte ihop den ekvationen riktigt...

Mustasch...

Ikväll blir det konsert minsann, i Vara Konserthus!

 

Jävla bra...!

Ibland får man en låt på hjärnan och det kvittar vad man gör för den försvinner inte. Jag har hela dan går och trallat diggediggediggedingdingding här glider kingen in... Texten är ju rätt kul, och det blir ju inte mindre kul när jag ser framför mej Theo, 3,5 år studsa omkring och sjunga och vicka på rumpan, för att plötsligt vända sej mot oss andra och säja:

- Man får säja jävla bra för Sean Banan säjer jävla bra, och då får man faktiskt säja jävla bra!

Medarbetarsamtal, förfest och efterfest...

Kanske ska slänga in en uppdatering om gårdagen, det var en händelserik dag!

Först hade jag ju medarbetarsamtal. Vi har inte haft denna chefen så länge, men jag gick från mötet stolt och jätteglad för det hon sagt! Jag kände att jag växte som människa, arbetskamrat och undersköterska!

Förfest hos Göran och Madde, lite dip och öl, djupa politiska diskussioner och funderingar på hur man skulle tilltala mej, som faktiskt är släkt med Gustav Vasa.  Sen var det Eileen på Sjökanten, jag dansade så jag blev genomsvett och klappade händerna så jag fick ont. Efterfest hos Madde och Göran, men nu var nivån lite annan, Göran välter glasbordet när vi spelar Rammstein och Madde spelar sin egenhändigt skrivna dödssonat...

Irländsk Afton på Sjökanten...

Nu har jag lite rast, slappar lite... Medarbetarsamtal senare, mitt första med nya chefen, ser jag fram emot!

Efter jobbet blir det snabba ryck in i duschen och sen make up. Sen hem till Göran och Madde en sväng innan det är dags för Irländsk Afton på Restaurang Sjökanten! Eileen spelar, dom gillar jag!

I, me and myself...

Så åkte Morten till jobbet. Angelica har flyttat, Christoffer är hos sin pappa... Jag är ensam i mitt stora hus. Vad gör man då?

Jo, man spelar den musiken man tycker om, som ingen annan gillar, och så högt man vill dessutom!

 

Jag måste ju även se till att min image inte failar totalt, eftersom Morten ibland lyssnar på "mitt" Spotify och då för tillfället intensivt spelar Anna Ternheim. Så om nån tycker att min musiksmak inte är som förväntat beror det på det...
Så ikväll har jag lyssnat på irländskt och punkrock i en underbart salig blandning! Och så lite country på ett hörn, men det beror enbart på mitt hockeylag!