Goodbye and thanks for all the fish...

Såg precis på Independence Day.
Gillar filmen skarpt.
Ok, den är jävligt amerikansk och patriotisk, men den innehåller tre av my favourite stuff:

1. Jag gillar Will Smith.
2. Jag gillar Science Fiction.
3. Min dröm en gång var att bli... garva inte, det är faktiskt sant, och det är fortfarande... stridspilot.

Jag kommer att disappeara några dar. Ett par kompisar har en stuga i Fiskebäckskil. Imorn slutar jag jobba kl. 15:00. Då tar jag bilen och Angelica och åker till stugan. Richy och Christoffer tar hojen. Kompisarna är redan där.
Hem åker jag och Koffe och Angelica åker med Richy.

Om nån undrar över titeln... ni är inga Science Fictions Fans I suppose... It's sad it had to come to this...

Ni får gärna fråga... *fniss...*

Puss & kram

Undergången kommer...??

Christoffer ska ha två praodagar i skolan.

-Vart ska du vara vara?
-På pappas jobb eller nåt...
-Jaha. Bägge dagarna?
-Ja på ditt jobb går det ju inte vara!
-Nähä? Varför inte det då?

Christoffer säjer med pipig röst:

jag vill ha kaffe... hjälp jag ramlar ur sängen... jag har värk... undergången kommer... hjääääälp

Japp. Det är min sons uppfattning om mitt jobb... Jag tror DEFINITIVT att han behöver prya hos mej. Eller praoa eller vad det nu heter.

Hur länge det nu varar...

Min läkare ringde.
Magnetröntgen visade att det inte var några förändringar. Tumören har inte växt. Skönt.

Mitt Hb ligger på... håll i hatten... 130!
För tillfället i allafall.
Jag slutade med medicinen som orsakade blödningarna i tarmen. Samtidigt fortsatte jag med järntabletterna. Givetvis stack Hb't upp.
Min läkare här i Lidköping hade kontaktat specialisterna på Sahlgrenska och dom sa att jag ABSOLUT inte skulla sluta med Clinoril. Så det är ju bara att börja igen då. Blodvärdet kommer antagligen succesivt sjunka nu, men läkarna ansåg att medicinen var såpass viktig att jag inte skulle sluta med den. Det finns ingen likvärdig heller.

Blä.

Luxhustru...

Vi ska åka på "trivselkryss" till Polen.
Det blir bara ett dygn. Vi satt och dividerade fram och tebax vilka dagar vi skulle åka.
Richy får ju ta semester hur vi än gör, men jag är ju två-dagars ledig mitt i vecka ibland.
Denna veckan är en sån vecka. Jag är ledig onsdag och torsdag.
En annan gång är jag ledig torsdag och fredag, och nästa gång blir 21 och 22 juni. Det råkar ju vara midsommar den 22'e, så Richy skulle ringa och kolla om det gick då.

Så ringer han tillbaka till mej.
Jo det funkade det datumet. Bara ett mindre problem. Vi kom inte hem...
Vi ville ha en två-bäddars insideshytt.
-Fullbokat.
-En med fönster då?
-Fullbokat.
-Vad finns det mer?
-4- bäddars...
-Nää det vill vi inte ha... Vad finns det sen?
-Comfort... med det är fullbokat det med!
-Med fönster då?
-Fullt.
-Finns det mer?
-Ja det finns svit också. Och det finns det ledigt!
-Ja men då tar vi det!

Jisses... för andra gången i mitt liv ska jag få bo i en svit! Första gången var den 9 mars 2002. Vår bröllopsnatt. Den tillbringade vi i -5 graders kyla i varsin sovsäck...! En kall svit...
Fast det var ju givet, gifter man sej i iskyrkan i Jukkasjärvi ska man ju så klart sova på Ishotellet på natten!

Richy kom fram till att vi får nog stanna i sviten hela tiden så vi verkligen känner av att vi har en dyr svit!

Smartäss...

Igår hämtade jag mina beställda tyger.
Började lite smått igår med att stryka och fålla. Fortsatte nu på morgonen.

Jag har min syhörna i tvättstugan. Tvättstugan är stor, så jag har en lång bänk för mina tyger, och symaskinen står alltid uppe. Dessvärre har vi lite taskigt med eluttag.
Uppe vid taket över tvättmaskinen och det finns ett, fast vi har satt i en sån där dubbelgrej i. I det uttaget sitter sladden till torktumlaren och sladden till värmepumpen vi har på nedervåningen.

Det finns två uttag till över bänken. I den ena sitter sladden till luftavfuktaren, i den andra sitter en förlängningskabel, eftersom både mangeln och symaskinens sladdar inte når dit. Där i brukar jag sätta den sladden som behövs.

Så satt jag då och sydde lite. Skulle pressa isär sömmen. Då måste jag byta sladd, så jag gjorde så.
Efter en stund när strykjärnet borde blivit varmt, börjar jag pressa. Hände inte mycket.
Jag glor fånigt på den. Testar igen. Borde inte ångan pysa nu?
Nä. Det gör den inte. Lampan på strykjärnet lyser inte heller.

Fan också. Varför ska allt komma på en gång?! Precis när jag beställt mina gardintyger kom det en massa oväntade utgifter.
Och nu strykjärnet också. Typiskt.

Jag kontrollerar för säkerhets skull att sladden sitter i. Det gör den.
Men... nåt är det som inte stämmer.
Ser inte sladden annorlunda ut?

Eeeh... jag hade satt i sladden till solariet istället.

Nu funkar strykjärnet igen!

En öl kanske...?

-Jag har bjudit hem P och V till helgen!
-Jaha! Vad kul!
-Jag sa att vi bjuder på allt, mat och dricka!
-Jaha...!? Vad ska vi äta då?
-Det vet jag inte!
-Nähä...
-Men det behöver ju inte vara så avancerat, det räcker ju med två rätter!

Ok.

Nä, faktiskt är det så här: Förrätt och efterrätt tycker jag är skitkul. Huvudrätten däremot tycker jag är rätt trist.
Skulle man kunna bjuda på för- och efterrätt bara? Det blir ju två rätter...?
Richy vet att jag gärna har tre rätter. Allt för att få laga dom.

Det blir ingen förrätt. Det blir lax till huvudrätt och fryst chokladmaräng till efterrätt..
Nu måste jag fortsätta städa.

Om nån har lust att hjälpa mej dammsuga är ni välkomna. Som tack kan ni få varsin öl. Kanske två. Jag har två Aqua Tini också. Vinaren får ni inte, den ska vi ha till maten.

Hade varit bättre med ost på...

En av tanterna som bor på mitt jobb sa idag vid middagen

-Men vad har jag på kinden?

Hon hade lite mat där.

Kom att tänka på en sa som hände för lääääänge sen.
Högstadiet. Mitten på 80-talet. Chockrosa och axelvaddar ni vet....
Matsalen. Det var stökigt som vanligt. Jag och kompisarna satt vid ett bord. Om jag inte minns helt fel var det bara jag och en av kompisarna som satt där egentligen. Jag undrar om hon minns detta...!?

Vi satt och käkade och småpratade. Det kan vara möjligt att vi panade in en del killar också, men det är lite osäkert...
Vid ett bord en bit bort satt ett gäng som vi var lite bekanta med. De stojade ganska mycket.
En av killarna kastade en knäckemacka med smör på en av de andra.

SMACK så sitter den på kinden!

Han blir skitarg (kanske inte helt oväntat), reser sej upp, tar brickan och går snabbt mot utgången. Ställer brickan där, utan att sortera upp porslinet och besticken.

Fortfarande med knäckemackan fastkletad på kinden...

Jag såg ju inget...

I går satt jag och Christoffer och tittade på CSI i TV rummet i källaren. Angelica var i sitt rum där uppe, Richy kollade på TV i sovrummet. CSI slutar. Christoffer springer upp för att lägga sej.
Jag dröjer mej kvar en stund, stänger av TV'n, slänger i lite mat till malen i akvariet innan jag går upp jag med.
Jag är på väg in till Christoffers rum för att säja godnatt.
Jag hör att han är i badrummet, så jag får en liten idé! Han lyckas alltid skrämma mej, så nu tänkte jag hämnas lite.
Jag går in i hans rum, lampan är släckt så det är kolsvart. Jag ställer mej så jag inte syns direkt när han kommer in, och väntar.
Det bröttlar på toan, nån spolar... jag stålsätter mej, är alldeles tyst, väntar....

WTF...?! Vart tog han vägen? Plötsligt hör jag att nån rör sej i sängen!

I sängen ligger Christoffer. Han funderar på vad sjutton jag håller på med.

-Du står ju bara och stirrar mot dörrn!?

Sniket...

Vad konstigt... Först fattade jag inte vad som var konstigt. Sen kom jag på det. Det stod inte dashboard. Det stod instrumentpanel. Blogger är på svenska! I am impressed...

Det var inte det jag skulle blogga om. Det var en annan sak. Jag blir så sur!
Högastadiedisco ikväll då. Vi bor en mil utanför stan ungefär. Ett mindre samhälle. Angelica skulle dit. Kompisen I skulle dit med. Angelica säjer att I's pappa hämtar inatt. Jag ringer och kollar läget.
Jo, han hämtar inatt. Vi snackar en stund, jag frågar om han kört ofta, för då kan jag köra. Det blir ju lite olika, beroende på att de åker med olika kompisar ibland. Han säjer att han inte kört på ett tag så det är lugnt. Ok, då kör jag in tjejerna sen då.

Inte helt oväntat frågar Angelica frågar om S kan åka med också.
Det är lite typiskt. S's mamma kör ALDRIG. S's mamma hämtar ALDRIG. Jag vet inte hur många gånger jag kört hem henne.
Jag säjer att det går bra.
I och en annan tjej, E, kommer. E ska sova över hos I sen.
När vi ska åka säjer Angelica att vi ska hämta S hemma hos henne. Hon bor på landsbygden, tre km utanför samhället. Jag kör dit då. S's mamma sitter i trädgården och dricker öl.
Sen in till stan.
Angelica sa tidigare att de skulle till UG först.
På vägen in säjer Angelica att vi ska hem till en annan tjej, D.
Jag säjer att vi är ju fullt i bilen.
Ja men vi ska visst inte hämta D, vi ska släppa av S.
Jaha?
Ja, hon kom på att hon skulle hem till D först, för hon hade lovat att sminka L.
Så jag släpper av S hos D, sen kör jag till UG med de andra.

Jag är rätt irriterad nu. Jag tyckte det var jävligt fult gjort att snika skjuts på det sättet. Hade hon gått av på samma ställe som de andra hade det väl varit ok, men nu skulle hon ju vara med helt andra folk!
Det är ju lite synd om S, hon har ju bara blivit lärd att det är ok att göra så, för hennes morsa inte bryr sej. Trist är det i alla fall.

Panik i blicken...

Vintern raaaaasat ut bland våra fjällar sjöng vi på kören idag.
Övning inför valborg med en mängd vårsånger.
En av sångerna var som i ett litet häfte. När vi sjunger märker jag när jag ska förbereda för att vända blad, att bladen klibbat ihop sej.
Samtidigt som jag sjunger pillar jag in fingret mellan bladen. Det var hemskt vad det satt ihop! Det börjar närma sej bladvändning och jag fepplar frenetiskt för att få isär bladen.
De runt omkring börjar titta på mej och undrar vad jag håller på med. Det prasslar väldigt.
Tillslut får jag isär det, vänder snabbt och... det är tomt!?! Jag bläddrar tillbaka. Fel. Framåt igen. Ett blad till. Nu har jag tappat bort mej totalt. Hela sopranstämman bryter ihop av skratt.

Det som hänt är att de sidor jag absolut skulle ha isär var ihoplimmade av en orsak. De var tomma.

-Det var nästan så man såg paniken i blicken!

Skräp...

Jag och jobbarkompisen skulle hjälpa en tant till sängen ikväll.
Jobbarkompisen tappar balansen och ramlar nästan in i ett bord.
Nån minut senare ska jag sätta mej på huk i badrummet. Jag råkar sätta mej i papperskorgen.

-Men vad är det med er idag? Har ni tagit nåt stärkande innan ni kom hit eller? säjer tanten och garvar!

Hon dök...

Då har man gjort sin plikt som fadder.
Suss och Jocke döpte sin lille Herman idag. Jag och Richy var faddrar.

Här är några highlights:

• Angelica fick uppdraget att läsa evangelietexten
• Richy hällde upp dopvattnet
• Suss läste tackbönen
• Jag bar Herman till dopet
• Prästen pratade och jag höll Herman, Suss stod brevid mej. Herman får för sej att spotta ut nappen han hade i munnen. Suss gör en ursnabb djupdykning och lyckas fånga nappen innan den faller i golvet. Jag märkte inte att han spottade ut nappen, jag såg bara att Suss liksom försvann ur mitt synfält... Vi fnissade lite sen, jag och Suss.
  Som tur är finns det ju på film, så vem vet, det kanske kommer ett klipp här eller på syrrans blogg. Eller youtube.

Jag skulle behövt tågtutan...

Ibland hamnar man bakom en typ i bil som kör mitt ivägen. Minst. Helst lite närmare mittlinjen. Sen kör männskan även strax under hastighetsbegränsningen dessutom. Är det 90 kör man helst i 85.
Jag kanske har fördomar men oftast är det ett fruntimmer eller gubbar med hatt.
Man kör upp nära bilen i hopp om att dom fattar att man vill om.
Ibland fattar dom och går till sidan.
Ibland inte.
Dom ligger kvar där mitt i vägen. Givetvis kommer det möte hela tiden och man vill ju inte preja folk av vägen precis, så man ligger kvar där bakom bilen och blir surare och surare.
Så blir det fritt, äntligen.
Man växlar ner, gasar till, det vrôlar gôtt...! Man har ju sportluftfilter... Man drar om. En kik i backspegeln.
NU har bilen gått in till sidan.
Jävla dönick.

Richys farsa har jobbat på SJ. Vi fick en tågtuta av honom. Den står på Richys jobb. Den skulle jag behövt. Då hade han nog flyttat sej.
Fast vi har ingen kompressor i bilen. Det måste man ha till den tutan.
Det låter inte så mesigt som tuuut.
Det låter BRÖÖÖÖÖÖÖL fast högre men det var det största teckensnittet som fanns.

Nu fick jag en flashback. En gammal pojkvän igen, fast inte den dumme. Denna puttrade runt i en Audi 80. En gång tutade han på nåt. Det lät meeeeh. Ungefär som Roadrunner ni vet. Inte Gråben utan den andre...
Jag började gapskratta. Det tog hårt på självkänslan hos pojkvännen kan jag säja. Stackarn. Han blev utskrattad för att han hade en mesig tuta...

Och då bah... typ bah...

Två snubbar från FJR klubben var här idag. Vi planerade touringturen på Kickoffen. Vi kommer bli "vägvisare", dvs köra först i kolonnen. Vi blir närmare 50 hojar som vi ska dela upp i tre grupper, och vi kommer att leda en av dom.

Sen hämtade jag Angelica och två kompisar i stan. Sen skulle hon berätta om en grej.
Det lät så här ungefär:

"Vet du vad han gjorde? Liksom bah, han bah, han sa typ bah, och sen då va så bah gömde han sej bakom dörrn, och sen bah han sa typ jag vill inte, och sen kom hans lillasyrra och blev bah typ sån med och gömde sej bakom dörrn, och sen då va så bah stängde han dörrn!"

Jaa. Nåt i den stilen.

Förresten såg jag på American Idol härom dan. En tjej sjöng "Annie's song". Den sjöng jag på sångprovet i musiken på högstadiet faktiskt.
Jag kan blygsamt erkänna att jag sjöng klart bättre än hon i Idol. Hon sjöng för jävla illa. Jag fick 5'a. Detgör mej ganska säker att jag inte sjöng så taskigt.
Fast jag är ingen soloartist precis. Jag är mer en doabakomkör. Jag älskar att sjunga, fast min röst är ganska låg. Låg som i lågmäld alltså. Jag är sopran så mitt tonläge är högt. Schlager är det sämsta för min röst. Det är helt fel tonläge. Jag önskar att alla låtar kunde höjas en tonart.
Skulle sitta fint. Like a glove.

Inte mitt fel...

En tant på jobbet har lite mer problem än att hon är gammal och skröpplig. Hon är dessutom psykiskt sjuk och har enorm bacillskräck. Hon tvättar sej med handsprit på hela kroppen till exempel. Därför går hon inte ut från sitt rum. Vi går in med mat till henne.

I morses vid nio-tiden gick jag in med frukost.
Hon är ilsk som ett bi där inne.

-Varför kör han ut ris när hon har städat??
-Eeh... va??
-Hon har ju städat precis! Då kan han ju inte köra ut på åkern!
-Nu fattar inte jag nåt...!
-Städerskan har städat mitt rum, och 5 minuter senare kör han ut på åkern med sånt där RIS! Det dammar ju här!

Det tog lite tid, men till slut fattar jag att vår städerska precis städat tantens rum, sen kör vår vaktmästare ut en massa ris efter nerklippta buskar på åkern.

-Man kan inte göra så! Pratar ni inte med varann??
-Men snälla du, jag kan väl inte göra nåt åt att vaktmästaren kör ut på åkern precis när städerskan städar heller?!? Städerskan sköter sitt jobb, vaktmästaren sitt och vi vårt!
-Ja så får det inte vara i alla fall. Ni måste ju prata med varann!

Jösses tänker jag och går ut.

Ett par minuter senare ringer hon igen. Jag går dit.
Hon är arg...

-Jag kan ju inte ta på mej skorna!
-Nähä??
-Nä hur ska jag kunna gå upp när jag inte kan ta på mej skorna?
-Vill du ha några andra skor då?
-Jag kan ju inte ta på mej skorna!
-Nä, du sa det... men vad vill du jag ska göra då?
-Ta fram dom! Jag når dom inte!

Skorna har hamnat lite för långt under sängen. Antagligen efter att städerskan varit där...

-Men du behöver ju inte bli arg på mej, jag kan väl inte hjälpa att dina skor står för långt under sängen heller!

Det hade ju varit trevligare med ett vänligt "kan du ta fram mina skor som står för långt under sängen".

Kaffe med marmelad, tack!

Denna helgen har vi lärt oss lite nya saker. En del nya ord och så.
I fredags slutade vi tidigare allihop, klockan 14 stack vi till Hofors och Richys bror och hans familj.
Vi var framme vid sex-tiden. Det blev några öl och bastu.

Richys bror har precis bytt jobb. De har en tjej som jobbar där. Han berättade att hon hade sex-leksaker för 16 000:-.
Richy undrade om hon var snygg.
Det trodde inte jag, för då behöver man väl inte så mycket sex-leksaker?!
Richys brorsa sa att hon höll på med sån där... fitless.
FITLESS??? sa vi andra och började asgarva! Vi talade om för honom att det hette fitness.

Sen hittade min svägerska ett program på TV'n när vi zappade runt lite. Nåt med sjukvård. På EPG'n i TV-rutan stod det riksförlossningar.
Riksförlossningar??? utbrister jag. Vad sjutton är det? Sen fick jag se att det stod inte RIKS, det stod RISK. Det verkade lite mer logiskt.

Idag har jag även prövat en ny kaffe variant. Kaffe med marmelad.
Vi äter frukost. Jag dricker en kopp kaffe. Svart. Tar en rostad macka. Brer på lite smör. Blir sugen på marmelad. Dom har en sån där marmelad utan bitar i klämflaska.
Jag öppnar den och FLUPP säjer det när vakuumet släpper och en klick marmelad flyger upp.
Och landar i mitt kaffe.
-Neeej!! Shit också! säjer jag. Min svägerska hörde fluppet och räcker mej en servett...
Det hjälpte ju inte precis, även om tanken var god...