Typiskt mej...

Röret från handfatet sprack igår, så idag blev det en promenad till Harald Nyborg för att köpa nytt.

Det visar sej att vinkeln på det undre röret från golvet är för långt så jag får sätta tillbaka det gamla och bara byta vattenlåset. Det var inte så snyggt eftersom det gamla röret hade gulnat.

Senare kom jag på att jag kan ju bara såga av den för långa delen! Sagt och gjort, jag skruvar isär röret igen, men nu var det ju vatten i behållaren, som jag tömmer ut i handfatet...

Ja det var ju inte så smart eftersom jag precis tagit bort röret...

Stort bord...

Åkte till sjukhuset i morses för rond och provtagning. Det verkar bra, så vi kör ännu ett dygn hemma och åker tillbaks till ronden imorn.

Allt eftersom altanen blir klar, ville vi ha nya möbler så vi köpte oss ett bautabord och sex stolar. Ivriga över vår nya möbel glömde vi bort att bordet var stort... Det gick inte in i bilen... Det var bara att be pappa ta bilen hit imorn så vi kan hyra en kärra... jag har inget drag på min bil ju. 

Utelåst...

Mamma och pappa hämtade upp mej strax efter åtta, för att åka ut till Susanne och barnen, sen vidare till Jönköping och Ikea. Morten blev upphämtad samtidigt av tre grabbar för att åka till Stockholm, Solvalla och Elitloppet.

När vi kommit till Mullsjö ringer Christoffer och säjer att han låst ute sej...

Ja detta var ju mindre lyckat. Jag har ingen aning om när jag kommer hem, och ikväll är det den berömda bonnarundan så han var ju tvungen att komma in! Lite panik först, men jag kom på att Julia har en nyckel, jag ringde henne så Koffe fick hennes nyckel! Slutet gott, allting gott!

För min del blev det ingen storhandling på Ikea, en lampa till köket, en sån där med spotlights, det var väl det jag planerat innan, sen blev det ett kakfat, toaborste, galgar, kuddfodral, batterier, vasar och värmeljusstakar.

Susanne däremot hade en himla massa grejer. Hon plockade även ner visningsexemplar i kundvagnen... Hon kom på det efter ett tag så då ställde hon tillbaks dom, utom en äggklocka, den fick hon lämna kvar i kassan...

Timer...

Efter att våran kaffebryggare med timer pajat, och vi nu har en kaffebryggare utan timer har det uppstått ett problem.

Efter att vi glömt stänga av den ett antal gånger satte jag en lapp på den: glöm inte stänga av. 

Detta hjälpte uppenbarligen inte för igår kom ett sms från Koffe: Tror ni får skaffa en massa blinkande lampor runt lappen på kaffemaskinen, var på igen.

Jojomen. Nu har jag införskaffat en timer från Clas Ohlson. 

Bara att börja torka...

Häromdan lyckades jag tappa två glas på klinkersgolvet i köket inom loppet av 1,5 timme, det var inte så kul. Idag tappade jag lingonsyltburken. Det var inte heller så kul.

Fel håll...

Igår kom Morten på att han skulle gå ut på krogen. Jag skulle jobba idag, så jag stannade hemma. Som vanligt har jag svårt att somna, och väntar på att han ska komma hem.

Ingen kommer. Klockan blir mer och mer. Många tankar far i huvet och till slut, klockan 04:50, skickar jag ett sms och frågar vart han är... En timme senare ringer mobilen. Han frågar om jag kan hämta honom i Otterstad, 2 mil ut mot Kållandsö.

WTF...??

Han förklarar att han skulle cykla hem men cyklade åt fel håll, och nu orkade han inte cykla tillbaka.

Nu undrar jag bara: hur i HELVETE kan man cykla åt fel håll och inte fatta det förrän man är i Otterstad? Först måste han cykla genom hela stan, passera Tofta, Öboängen, Tolsjö...

Ja nu kan jag skratta åt det, men inatt var jag sjuhelsikes förbannad, kan jag säja.

Lagom när vi kom hem var det bara att åka till jobbet...

Kallvatten...

Efter lite barhäng i lördags hamnade vi som vanligt på dansgolvet jag och Linda och jag blev uppbjuden på bugg, vilket inte är det lättaste när man inte kan bugga, men jag hängde med rätt ok om jag får säja det själv, för jag kan grundstegen hyfsat.

Väl hemma vid tre-tiden på natten, trött och frusen inser jag att det inte finns varmvatten! Det kvittade att jag svor en ramsa, det kom inget varmvatten ändå.

Dan efter lyckades jag och Christoffer få lite fesljummet vatten att duscha i, men Morten han fick bara kallvatten.

Jag kan ju säja att jag vaknade ju till i morses under min vanliga morgontvätt, fast i kallt vatten då förstås... Jag funderade på att hoppa Zumban idag, för det där med dusch kändes inte så lockande, jag funderade på att duscha på jobbet innan jag åkte hem.

Men så bestämde jag mej för Zumban i alla fall, via lite sms kontakt med syster yster under dagen.

Strax innan jag skulle sluta idag öppnar jag kylskåpet på jobbet. Ut far en tillbringare på 1,5 liter full med vatten...

Ja, det var ju definitivt att jag skulle ha en kalldusch idag i vilket fall som helst verkade det som, för nu är varmvattnet tillbaks!

Och nu måste vi köpa en ny tillbringare på jobbet också...

Grattis Sverige...!

Satt och kollade på Idrottsgalan igår.

Foppas tal var lite oväntat och annorlunda! Fast bra, förstås!

Däremot hade jag lite åsikter om en annans tal.

Jag hade varit nere en sväng, och när jag kom upp stod det en kvinna i röd klänning på scenen.

- Vem är det? frågade jag Morten, men han hade lite dålig koll på det han med.

Hon höll ett väldigt konstigt tal. Hon började med att babbla om maten, och att Peter Forsberg såg hungrig ut.

-Men vad säjer hon? Så kan man väl inte säja i ett tal? Skulle det vara roligt eller?

Morten tyckte också det var konstigt. Och det var nåt annat som inte stämde...

Så zoomar dom in Foppa som inte ser särskilt road ut.

-Han var inte särskilt impad, konstaterar jag.

-Nä, det höll Morten med om.

Sen kom jag på det. Sa hon inte Patrik...?

Idag kan man läsa i tidningarna om detta, och det var tydligen fler än jag som tyckte det hela var konstigt. Nu har jag även fått veta vem hon var, och då undrar jag ju varför hon är där. Borde man inte ha någon form av sportintresse? Eller vill man bara vara med i TV?

 

Sen vill jag gratta hela Sverige för att inte Zlatan fick Jerringpriset. Ni har äntligen insett att det finns andra idrottare som är minst lika duktiga! Stort grattis!

Grattis även till Lisa Nordén, som fick det!

Blindstyre...

Efter en After Work på Harrys blev det en biljard. Hemma lagom till Morden i Midsomer där Morten somnade efter en kvart...

I ett av reklampauserna passar jag på att tvätta av make up och ta ur linserna. Jag ska ta glasögonen från bänken där jag brukar lägga dom, och inser att dom inte ligger där. Halvblind letar jag efter dom, i badrummet, duschen, hallen... Morten sov så jag ville inte tända lampan i sovrummet och trevar efter dom på nattduksbordet men hittar dom inte först, men till slut hittar jag dom på byrån i sovrummet...

Snart jobb...

Nu ska jag snart åka till jobbet och det känns ju nästan konstigt när man inte varit där på en vecka...

Idag har jag cyklat och handlat ytterligare en färgburk för den första var slut, jag har målat det sista på toadörr och duschdörr... hoppas jag. Ska bli spännande och se när dom kommer upp. Det är ju bara den långa torktiden som sinkar allt hela tiden. 16 timmar...

Sen har jag "bara" två vanliga dörrar, en dubbel glasdörr samt en garderobsdörr kvar!

Nya dörrhantag ska det investeras i också.

Jag har idag även lyckats att peta mascara-borsten rätt i ögat på mej själv också. Det var la sådär, kan jag säja.

Klant-Tina i farten...

Christoffer ska ha fika med sej till skolan imorn. Han bläddrar runt i mina bakböcker, och kladdkakeälskaren hittar ett recept som faller i smaken: kladdkakemuffins, minsann.

Mamman sätter igång och gör en dubbel sats och extra stora formar, mycket ska det bli. Jag lyckas tappa en klick smet i receptboken, så den ligger på tork...

Väl i ugnen ser muffinsarna inte ut som dom brukar... Jag inser att jag glömt det lilla bakpulver som ska vara i. Jag gör om dom då, fast nu är dom stoooora formarna slut, det får bli små, och då räcker en enkel sats. Christoffer tycker det ser lite snålt ut, så vi kommer fram till att vi får göra en kaka till. Margarinet tog slut, men jag har flytande margarin, det funkar till mjuka kakor. Jag föreslår en vanlig muffins med äpple och kanel, och får godtjänt.

Jag ska ta av visparna till elvispen för att skölja dom innan nästa bak, men råkar komma åt startknappen också... Ja den lilla smeten som satt kvar på visparna satt numera på väggar, golv, köksfläkt och mej...

Oj då... Det går bra för dej idag, sa Koffe.

Klacken i bryggan...

Vi bestämde oss för att gå ut att äta på en restaurang som låg nere vid Marinan. Jag ville klä upp mej lite och tog på mej mina fin-skor, dom svarta sandalerna med lite klack. Att ta sej dit på kullerstenarna var inte jättelätt men det gick! Vi kom fram till Marinan och gick ut på bryggan för att komma till restaurangen tog allt plötsligt stopp. Jag sitter fast med klacken emellan plankorna... Jag försöker dra upp foten men det går inte. Morten får hjälpa mej att dra upp skon, och som tur var är skon intakt! Det hade varit besvärligt att gå hem med en klack...

Alltid lär man sej nåt...

Jag har lärt mej en sak. Man ska läsa noga i proppskåpet vilka proppar som är vilka. Har man tex ett stort vardagsrum måste man fortsätta läsa vilka proppar som är vilka, även om man kommit till propp nr 5 som det står vardagsrum, sovrum 1, badrum på. Efter det kom nr 6 bubbelbadkar. Hade jag fortsatt hade jag sett att nr 7 var kök, vardagsrum söder. Då hade jag sluppit byta den proppen och få en smärre chock när den sköt, då jag stod på stolen för att skruva bort den gamla lampkontakten i taket för att jag skulle sätta upp en lampa där.

Hade jag haft en lampa där innan hade det ju varit lätt att konstatera att det fanns ström kvar, men jag har inte haft en lampa alls där, så det spelade ju ingen roll om jag slog av eller på strömbrytaren. Jag var glad att jag inte hade några fingrar emellan i alla fall.

Typiskt mej då...

Kom hem från jobbet efter en sväng på ICA på vägen, med två liter mjölk, två påsar bröd, en duschtvål samt tre succulenter. När jag gick ner i källaren med duschtvålen passade jag på att lägga in en maskin tvätt. Kom då på att jag kanske skulle rensa den där silen i tvättmaskinen också.

Går upp igen, kollar posten, kollar lite på datorn, Morten går ner och duschar.

Morten kommer upp igen säjer att det är nog nåt fel på tvättmaskinen... Det är vatten på golvet i halva tvättstugan...

Fan. Jag har visst inte fått dit silen ordentligt... Vad glad man blir då. Eller inte.

Puh... sicken tur...

Jag läste ju att biljetterna till 4'e kvartsfinalen skulle släppas onsdagen den 12 mars. Men sen började jag fundera... detta stämmer ju inte. 12'e är ju på måndag...? Jag får nog kolla upp det här.

Jag går in på Ticnet igen och läser. Jo. Biljetterna släpps 07/03/12.

Nämen nääää!! Vad dum jag är! Dom har ju vänt på siffrorna! Jag såg bara sista siffran 12 men det är ju ÅRET! Dom släpper biljetterna imorn.. eller..vänta nu... IDAG!

Jisses, det var ju bara att logga in och boka. Det fanns inte jättemånga kvar såg jag. Så ser jag stå-plats i klacken! Yes! Dit vill jag! Jag bockar för... och kommer på att det är ju självklart hemmaklacken... som inte är Luleå. Morten garvar och säjer att då kanske du inte ska ha din tröja...

Nä vi får ändra lite här då. Men nu är det bokat och klart!

Forza Lule!

Miljardbud på biljardbord...

Blev något förvånad när jag läste på Text-TV förut.
Indiskt biljardbord på SAAB stod det.
Eeh... va?
Så läste jag igen.
Indiskt miljardbud på SAAB stod det visst.
Det var lite skillnad.
Företaget i Indien har dementerat uppgifterna nu, så det kanske skulle vara biljardbord i alla fall...?

Ömhet...

Idag tror jag inte det finns nåt ställe som inte är ömt på min kropp... Jo, framsidan verkar intakt, där landade ju bara tvättkorgen. Högersidan verkar ha tagit en del smällar eftersom jag har ett skrapmärke på hö knä, samt ont på högersidan av höften, axeln, armen och huvudet. Hela ryggen ömmar, samt baken, även lite på fötterna och nacken. Tar jag i, så får jag även ont i vänster sida precis under revbenen.

Och så de mystiska rivmärkena jag har på halsen... Jag misstänker att det är halsbandet som gjort märkena. Då är det ju bra att kedjan höll, får man väl säja.

Ibland lyckas man med konstiga saker...

Man ska kånka ner en tvättkorg ner till tvättstugan, slinter på första trappsteget, landar på ändan och far med dunder och brak nerför trappen. Vid kröken längst ner tror man att det ska ta stopp, men istället vänder man runt på nåt sätt så huvudet kommer först och man far med huvudet först in i frysboxen och skrämmer vettet ut både dottern och katten... Man undrar lite hur man kan få såna här skador då... Fast jag misstänker att det kommer att dyka upp en hel del andra märken på de mindre synliga delarna av min kropp.

Aj...

En kväll som inte blev som jag tänkt...

Morten hade bokat bord på Stadt, och vi står i hallen, redo för att cykla iväg. Jag ska rätta till mina byxor. Då lyckas jag fastna med ringen jag har på fingret i bakfickan... Jag vågar inte dra till för jag vill inte göra hål på byxorna, så Morten håller i ringen medans jag lirkar ur fingret, så han kan få loss ringen från byxorna.

Vi kommer iväg, och äter en god middag med vin. Vi blir båda proppmätta, och i stället för att cykla hem och sätta sej i soffan, känner jag att jag måste röra på mej. När jag blir sådär himla mätt mår jag inte bra av att sitta still. Vi bestämmer oss för att spela lite biljard.

Sagt och gjort. Vi fortsätter till bowlinghallen, köper varsin öl och går ner till biljardborden. Vi börjar spela. Det går hyfsat bra, men så måste jag använda biljardkrattan, jag lyfter upp den från fästet under bordet, snurrar på den för att få rätt ände, och dänger den då i pannan på mej själv...

Efter ett tag får vi sällskap av en kille, han är i min ålder, jag minns honom från gymnasiet, han gick i nån form av särklass, som det hette då. Med andra ord är han inte smartast i stan, om man säjer så. Han är välkänd i stan, P, för han är med överallt och väldigt social. Han stod och tittade när vi spelade, han talade om hur jag skulle spela hela tiden. Jag tyckte inte han var sådär himla mycket bättre än mej, även om han flera gånger talade om hur bra han var, och det blev lite komiskt när han berömt mej en massa för att jag är så bra, och jag talar om för honom att jag höll i en biljardkö för första gången för sisådär en tre år sen...

Men nu börjar min mage bråka. Jag har ömsom ont, mår illa och kallsvettas. Jag kommer på att jag aldrig tog mina mediciner i morses, och två öl, ett glas vin samt en jäkla massa mat utan mina Omeprazol tydligen inte var så lyckat. Morten säjer att vi får gå hem, men jag säjer att jag går hem själv, så kan dom spela färdigt först, så P får min kö.

Jag cyklar hem, är helt slut när jag kommer hem. Lägger mej på sängen en kvart eller nåt. När jag lägger mej på rygg brukar det släppa när jag får så ont av magkatarren, och så gör det nu med. Jag vet att det kommer tillbaka efter ett tag om jag går upp, men jag hann i alla fall plocka ur linserna och tvätta av makeupen. Sen gick jag och la mej i TV-soffan i stället.

Efter ett tag kommer Morten hem. Han berättar att han fick med sej en lapp av P med hans telefonnummer som han skulle ge till mej... Han undrade även vart jag (inte vi) bodde... Den varianten var ny, får jag säja. Jag har aldrig fått ett telefonnummer från en kille genom min partner förut... Uppenbarligen hade han inte fått med sej att vi var ett par. Eller också brydde han sej inte om det...
Jag hade även ett halsband på mej igår, som jag idag kan konstatera innehöll nickel. Det känns i nacken.

Simultanförmågan på topp...

Jobbade 14-21 idag. När mitt pass var slut tog jag matvagnen med den rena disken efter kvällsmaten och skulle köra ut i det stora köket. Samtidigt släpar jag på två sopsäckar som jag ska ta med ut och slänga i conteinern. Det jag gör är att jag ställer ifrån mej vagnen och släpar in sopsäckarna i köket... Tror inte Annica uppskattat det när hon kommer i morgon...

En annan gång skulle jag också ut med matvagnen, men fortsätter med vagnen ut i entrén istället...