Nackdelen med att vara undersköterska...

Puuuuh... så var då helgen äntligen över! (den meningen kanske var lite itippad eller?)

Vi är ju bara två på morgonen, och i helgen jobbade jag med en vikarie.

Inget ont om dem, många är jättebra, och de behövs verkligen!

Men det finns endel vikarier som bara står med händerna i fickorna och fattar inte alls vad de ska göra. Man får hela tiden säja de mest självklara sakerna. Man känner sej som värsta diktatorn, det tycker jag är jobbigt, och gör det hellre själv än att be nån hela tiden. Det slutar med att man kutar runt som ett skållat ollon och vet knappt hur man har det...

 

Så finns det såna som tjejen som jobbade med mej i helgen. Tar egna initiativ, vågar gå in till en boende utan att man ska berätta i detalj vad som ska göras. Det funkade bra. Självklart blev det sent med allt, eftersom det alltid tar längre tid när nån ovan jobbar.

 

Sen är det ju detta med medicinerna... En vikarie utan medicindelegering... Inget kul. Inget kul alls. Delegering funkar som så att en sjuksköterska skriver på ett papper att man är betrodd med att ge mediciner, insulin och vad det nu kan vara. Det får man först när man jobbat ett tag, lärt känna de boende och känner sej allmänt säker.

Denna tjejen hade ju inte delegering, utan allt låg på mitt ansvar. Man måste dessutom tänka för två, eftersom man måste veta att allt blir gjort! Det är ju inte så himla lätt, för även om jag är en klipskt tjej har jag bara en hjärna...

 

Och för övrigt är det ju inte kul att jobba överhuvudtaget på helgen...

 

Så imorn är jag ledig...skönt! Fast jag måste städa... MEN det är bara att se gla ut och ta dammtrasen i ena handen och dammsugarn i andra och köra på!

 

Man sätter på lite braig musik, tex Bad Religion eller Sum 41. Björn Rosenström funkar också, och sen är det bara att STÄDA!!! TJOHOO vad KUL!!!