Alkotest...

Vem fan är Nisse Hult...?

Fick precis ett mycket konstigt samtal från ett hemligt nummer.
Konversationen var ungefär såhär:

-Tina, svarar jag som jag brukar.
-Hallå...?!
-Eeh...ja hallå?!
-Vem talar jag med?
-Tina...
-Vet du vart Krister är?
-Va?
-Ja, Krister Högman.
-Nä, det vet jag inte, jag känner inte honom.
-Nähä. Ja jag vill bara veta vart han tog vägen.
-Ja jag har ingen aning...
-Nä. Jag skulle vilja veta vart han är...
-Ja jag vet som sagt inte...
-Nu ska vi se... vem ska jag ringa... Högman... Christina, dit kan jag kanske...
-Nä det är jag och jag vet inte vart han är!
-Det finns en Anders och Tina...
-Dom känner inte honom heller, det är samma släkt som mej. Du behöver inte ringa Richard heller.
-Nähä... han har lånat en bok....
-Jaha, ja han hör väl av sej när han kommer hem.
-Jag vet inte vart han stuckit...
-Nä, du får väl vänta på att han ska höra av sej.
-Ja, tack så mycket!
-Hejdå...

Jösses...

Utvigning...

Äntligen har Bowlinghallen öppnat igen och det var trevligt att komma dit, man är ju lite stammis.

Musik i högtalarna som vanligt, gamla klassiker man nynnade med i. Så kom en låt, Our House.

Jag: men denna låten hörde jag ju nyss... men vart?

Morten: det var ju på OS-invigningen du vet!

Jag: nä det var ju utvigningen! Eller... nä... vad heter det...?

Morten: avslutning...

Knack knack...

Jobbarkompisen förut:
*knackar på dörren* -Men vaffan... *asgarv*

Jag vänder mej om för att se vad hon gjorde. Hon knackade på dörren till tvättstugan...

Klacken i bryggan...

Vi bestämde oss för att gå ut att äta på en restaurang som låg nere vid Marinan. Jag ville klä upp mej lite och tog på mej mina fin-skor, dom svarta sandalerna med lite klack. Att ta sej dit på kullerstenarna var inte jättelätt men det gick! Vi kom fram till Marinan och gick ut på bryggan för att komma till restaurangen tog allt plötsligt stopp. Jag sitter fast med klacken emellan plankorna... Jag försöker dra upp foten men det går inte. Morten får hjälpa mej att dra upp skon, och som tur var är skon intakt! Det hade varit besvärligt att gå hem med en klack...

Slavarbete...

Vi kom hem till Helena, framför hennes ytterdörr låg en man på alla fyra och la plattor. Nore trodde det var Helenas hembiträde eller slav. Vi stod och tittade lite fundersamt på honom och undrade vad vi skulle göra.
Han frågar om vi skulle besöka Helena.
Ja, sa vi.
Ni får knacka på fönstret och gå in genom sovrumsdörren, sa han då...
Ja det fick vi ju göra då...

Delikatesser...

Christoffer när jag öppnade en förpackning delikatessbog till frukosten:
-Sätter man dit två prickar blir det delikatessbög...

Ut-och-in och bak-och-fram...

Det är på väg utför för min sambo. Två gånger idag har jag påpekat att hans fleecetröja är ut-och-in. Nu kom han gående i sina mjukisbyxor, jag tyckte dom såg så säckiga ut. Jag sa vad byxorna sitter illa... Har du dom bak-och-fram eller? Morten tittar och... ja...! Det var dom!

Living dead...

I allrummet/TV-rummet på övervåningen har vi en takfönster. Av nån anledning tittade jag ut när jag gick förbi och fick se nåt mysko... På grannens antenn sitter det nåt. En katt....?

Jag tittar och tittar. Jag ropar på Christoffer och ber honom titta. En katt verkar ju rätt ologiskt. Hur sjutton skulle han kommit upp dit?

Christoffer konstaterar: För att vara levande måste den ju vara rätt död...

Jag börjar skratta för det låter ju lite lustigt... Men han menar ju förstås att den sitter så still.

Jag hämtar en kikare och konstaterar att det är en uggla. Verkar vara en sort med tre tofsar...?!

Vid närmare granskning ser jag att det är en konstgjord en...

Miljardbud på biljardbord...

Blev något förvånad när jag läste på Text-TV förut.
Indiskt biljardbord på SAAB stod det.
Eeh... va?
Så läste jag igen.
Indiskt miljardbud på SAAB stod det visst.
Det var lite skillnad.
Företaget i Indien har dementerat uppgifterna nu, så det kanske skulle vara biljardbord i alla fall...?

Glasögonkatt...?

Jag har just insett en nackdel med Tussens nya kattlucka.

I morses svansade han efter mej in på badrummet, hoppar upp på byrån och sitter där medans jag gör mej i ordning. När jag sen vänder mej om för att ta på mej glasögonen hittar jag dom inte. Jag tittar och tittar, jag vet att dom låg där för jag flyttade lite på dom när Tussen hoppade upp på byrån, för att han inte skulle kliva på dom.

Så ser jag dom.

Dom sitter fast på Tussens magnetberlock som han har i halsbandet...

Inte jag denna gången...

Ibland är det skönt att se att knasiga grejer även händer andra... Angelicas kompis lyckades bli inlåst på bibblan igår kväll...

En kväll som inte blev som jag tänkt...

Morten hade bokat bord på Stadt, och vi står i hallen, redo för att cykla iväg. Jag ska rätta till mina byxor. Då lyckas jag fastna med ringen jag har på fingret i bakfickan... Jag vågar inte dra till för jag vill inte göra hål på byxorna, så Morten håller i ringen medans jag lirkar ur fingret, så han kan få loss ringen från byxorna.

Vi kommer iväg, och äter en god middag med vin. Vi blir båda proppmätta, och i stället för att cykla hem och sätta sej i soffan, känner jag att jag måste röra på mej. När jag blir sådär himla mätt mår jag inte bra av att sitta still. Vi bestämmer oss för att spela lite biljard.

Sagt och gjort. Vi fortsätter till bowlinghallen, köper varsin öl och går ner till biljardborden. Vi börjar spela. Det går hyfsat bra, men så måste jag använda biljardkrattan, jag lyfter upp den från fästet under bordet, snurrar på den för att få rätt ände, och dänger den då i pannan på mej själv...

Efter ett tag får vi sällskap av en kille, han är i min ålder, jag minns honom från gymnasiet, han gick i nån form av särklass, som det hette då. Med andra ord är han inte smartast i stan, om man säjer så. Han är välkänd i stan, P, för han är med överallt och väldigt social. Han stod och tittade när vi spelade, han talade om hur jag skulle spela hela tiden. Jag tyckte inte han var sådär himla mycket bättre än mej, även om han flera gånger talade om hur bra han var, och det blev lite komiskt när han berömt mej en massa för att jag är så bra, och jag talar om för honom att jag höll i en biljardkö för första gången för sisådär en tre år sen...

Men nu börjar min mage bråka. Jag har ömsom ont, mår illa och kallsvettas. Jag kommer på att jag aldrig tog mina mediciner i morses, och två öl, ett glas vin samt en jäkla massa mat utan mina Omeprazol tydligen inte var så lyckat. Morten säjer att vi får gå hem, men jag säjer att jag går hem själv, så kan dom spela färdigt först, så P får min kö.

Jag cyklar hem, är helt slut när jag kommer hem. Lägger mej på sängen en kvart eller nåt. När jag lägger mej på rygg brukar det släppa när jag får så ont av magkatarren, och så gör det nu med. Jag vet att det kommer tillbaka efter ett tag om jag går upp, men jag hann i alla fall plocka ur linserna och tvätta av makeupen. Sen gick jag och la mej i TV-soffan i stället.

Efter ett tag kommer Morten hem. Han berättar att han fick med sej en lapp av P med hans telefonnummer som han skulle ge till mej... Han undrade även vart jag (inte vi) bodde... Den varianten var ny, får jag säja. Jag har aldrig fått ett telefonnummer från en kille genom min partner förut... Uppenbarligen hade han inte fått med sej att vi var ett par. Eller också brydde han sej inte om det...
Jag hade även ett halsband på mej igår, som jag idag kan konstatera innehöll nickel. Det känns i nacken.

Satan i gatan...

En av dom som får en julklapp av mej på julafton får en rätt stor sak. Den får liksom inte plats under granen. Jag tänkte skriva ett litet rim och en bild på prylen. Vi ska vara hos mina föräldrar, så prylen får bli kvar hemma.

Nu skulle jag då försöka sno ihop nåt vitsigt på rim. Jag tyckte det gick rätt bra, lite nödrim blev det, för den fick rimma på granen men det funkade tyckte jag. Problemet kom när jag skulle rimma på vår hemadress.

Hovbygatan.

Det stod precis still. Så kom jag på att det finns ju lexikon på nätet, det finns säkert såna där rim-grejer också. Jojomen! Piece of cake!

Jag skriver gatan i sökrutan, men hur lätt var det att få ihop nåt på dom här förslagen:

• satan
• skatan
• vintergatan
• fysatan
• gågatan
• handflatan
• prostatan

Hur tänkte man här...?

Fick höra en sak på jobbet idag. Tydligen har man haft en skönhetstävling här i Lidköping för länge sen.
Den hette Miss Lidan.

Skulle inte tro det...

Jag kliver in på Hemkompaniet, en butik som är knökfull med heminredningsprylar, en man står några meter in i butiken. Han tittar sej omkring och säjer mycket högt
-Detta är väl inte El-Giganten...?
Jag försöker att inte börja gapskratta och kläcka ur mej en dum kommentar, men en tjej som är på väg ut ur butiken förklarar vänligt utan att garva att det är ingången brevid...

Snillen spekulerar...?

Idag är det trökväder men igår kväll var det klart på kvällen. Två av damerna sitter mitt emot varann vid bordet som är intill fönstret.
-Oj, titta på månen, den är precis halv!
-Jag ser inte månen...
-Nä, du sitter med ryggen åt den, du ser den nog innifrån ditt rum sen.
-Nä, det gör jag inte...
-Jo, du kommer se den från ditt fönster, det är åt det hållet!
-Nä... Jag har dragit ner persiennerna...

Fram eller tebaks...?

Inatt ska vi ställa om klockorna igen då. Jag kommer fan aldrig ihåg om det ska fram eller bak... Min fd jobbarkompis gav mej denna vägbeskrivning, och det var henne jag nämnde det för, mitt problem med att veta om klockan ska fram eller bak...

-Jag kommer ju aldrig ihåg om man ska ställa fram klockan, eller dra bak den...

-Men det är lätt, jag har ett knep!

-Jaså? Vaddå?

-På vintern ställer man undan trädgårdsmöblerna!

-Eeh.. jaha?

-Ja!

-Men jag fattar fortfarande inte... Ska klockan fram eller bak?

-Ja men på sommaren ställer man ut dom!

-Ja...?

-Oj! Jag menar ju att man ställer TILLBAKA trädgårdsmöblerna på vintern...!

Då blev det solklart!

Jobbar man helgen klockan flyttas fram är det mindre kul. Det känns lite skönare att jobba när man drar tillbaks klockan. Vi som jobbar på dan alltså. Nattpersonalen tycker tvärtom dom.

Fastnade i bôset...

Hann inte med nån regelrätt rast idag, så jag och jobbarkompisen E sätter oss i soffan uppe på avdelningen när det lugnat sej efter middagen, de flesta vilar lite nu.

Nån måste dängt en klubba i skallen på mej eller nåt, för jag somnar... E flinar när jag vaknar efter tio minuter. Gomorron sömntuta säjer hon.

Det är dags att servera kaffet, och jag tar med lite fika in till en tant som vill ha det på rummet. Det är lite skumt i rummet så jag säjer:

-Jag tänder här, så det blir lite mörkare!

Jag är nog inte vaken än... Jag hör ett gapskratt från rummet mitt emot, som råkar vara sköterske-expeditionen.

E går hem för dagen, hon slutar lite tidigare än mej. J börjar klockan 16, en av de få manliga i vården. Det är alltid lika kul att jobba med honom, för det händer alltid något...

Vi står och förbereder kvällsmaten när han plötsligt skriker

-AAAAAJ!

-Men vad gör du? undrar jag.

-Bältesspännet fastnade ju i bôset, svarar han.

Inte lätt att vara hårig... Inte lätt att hålla sej för skratt heller...om man är den som inte fastnade i bôset förstås...!

Det händer nåt på toaletten...

Nu är det ju lite mörkt och så om kvällarna, och jag gillar tända ljus och sånt.

På toaletten har jag ett doftljus i en stor ljuslykta, som ett stormlykta ungefär.

Igår kväll hade jag tänt den. Det är lite mysigt att komma in dit när det doftar lite gott om man inte är allergisk förstås och det blir lite varmt och kosigt. Så får man ju tända lampan med om man så vill...

Vi spelar TP och Nore ska gå på toa. Han kommer springandes tillbaka in i köket och säjer förskräckt:

-Tina det händer nåt på toaletten!!

-Va...? Sen kommer jag på... Men det är bara ett ljus, det är ingen fara!