Visar inlägg med etikett amenvaff.... Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett amenvaff.... Visa alla inlägg

måndag 2 februari 2015

Snooze...

Ibland är man nog tröttare än vanligt. Som när jag härom morgonen vaknar av att larmet på mobilen ringer. Jag snoozar alltid en gång, och gör så denna gången med. Fast när jag tittar på mobilen står det bara ett obegripligt språk, jag fattar inget. Jag tänker när jag trycker på snoozen att det blir ju inte lätt att få tillbaks rätt språk när man inte fattar vad det står. Snooze verkar vara samma på detta språket i alla fall. Tur det.
När larmet ringer igen är det svenska igen. Det var mycket konstigt. Hur sjutton kan språket ändra sej hur som helst?
Jag inser så småningom att det antagligen inte var nåt annat språk, utan min hjärna som var lite off...

tisdag 13 maj 2014

En av dom konstanta naturlagarna i universum...

...är detta med att den ena sockan alltid försvinner på nåt sätt.
Jag har en korg i tvättstugan där jag lägger dom omaka sockarna i en förhoppning om att den andra ska dyka upp så småningom. I vissa fall har den gjort det, men för tillfället ligger 44 stycken ensamma sockar i korgen.
Helt obegripligt.


lördag 3 maj 2014

Vresig kassörska...

Tog en sväng till systemet efter jobbet idag. Morten hade bett mej köpa några Falcon och en flaska rosé, och jag tänkte handla lite till mej själv.
Eftersom jag jobbat hela Valborg tänkte jag inte på att andra var lediga, så när jag kom dit var klockan fem. 
Det var väldigt urplockat i hyllorna så några Falcon fanns inte. Jag plockade åt mej dom sista Norrlands åt mej själv, och kollade runt på vad jag skulle köpa till Morten. Det var mest udda sorter kvar, men så såg jag Mariestad och det brukar ju vara ett säkert kort. 
Kom fram till kassan då. 
Vänlig kund (som bara ville småprata lite): Det var väldigt vad det var urplockat idag!
Vresig kassörska (som antagligen bara ville att dan skulle ta slut): Ja det blir så när man inte hinner plocka fram varorna...
Vänlig kund (som insåg kassörskans problem och försökte släta över det hela): Ja det är väl så efter Valborgshelgen förstås...
Vresig kassörska (som borde ha ett jobb där man inte träffar levande människor): Folk har ju vart lediga hela dan så det har varit folk hela tiden.
Vänlig kund (som faktiskt också jobbat hela dan): Nä inte jag, jag har jobbat...
Tyvärr var Vresig kassörska fullt upptagen med att räkna hur mycket Vänlig kund handlat så jag la ner projekt vänlig kund, betalade och gick.

fredag 18 april 2014

Myggbett...

Alltså ingen i stan verkar ha myggbett mer än mej. Har dom typ bara mej på sin radar eller??
Mina aktiva kliande myggbett är nu sex stycken på höger smalben, tre på höger lår, tre på vänster handled, två på höger handled, ett på vänster axel, ett på höger sida vid midjan, samt ett på motsatta sidan. Sen har jag såna som kliat färdigt, tre på halsen, tre på bröstkorgen, ett på ryggen, ett på höger underarm, ett på höger överarm, ett på vänster tumme, ett på vänster långfinger och ett under vänster fot. Det var nog alla tror jag. 
Det är ju mysigt att vara omtyckt med detta är ju lite löjligt...


onsdag 5 mars 2014

Hej... typ...

Tog en sväng till Ica förut. Möter en tjej, känner inte igen henne men hon säjer
-Hej!
Jag svarar automatiskt
-Hej!
Hon tittar på mej och säjer
-Hej!
Vi passerar varann och och hon fortsätter samtalet
-Vad gör du?

Åh dessa jävla headset...!! Man kan ju bli idiotförklarad för mindre...

onsdag 12 februari 2014

Häxan Surtant...

Christoffer la ner sin stomi den 10 december. Dom sa innan op att det inte var några stygn som skulle tas sen, dom skulle försvinna av sej själv, absorberas av kroppen.
När jag sen sett stygnet frågade jag honom om dom inte sagt nåt om att det skulle tas bort, för det såg ut som ett sånt. Nä, dom sa inget, sa han. Jag har frågat honom flera gånger, om dom verkligen inte sa att det skulle tas bort, men han är säker på att ingen nämnde nåt sånt.
Så för en vecka sen sa han att såret var lite irriterat och att hans omläggningsgrejer var slut.
-Vaddå, undrade jag. Har det inte läkt än?
-Nä, stygnet är ju kvar!
Det var lite skumt tyckte jag och bad att få se det. Pratade sedan med sköterskan på jobbet som också tyckte det var konstigt. Jag fick med mej en suturskalpell hem, knipsade av tråden och drog i den. Den sitter som berget. Jag sa till Koffe att vi skulle avvakta några dar, dra i tråden lite när du duschar och så, så får vi se om den lossnar.
Inte då.
Vi går till vårdcentralen idag för att få hjälp.
En sköterska försöker, ber sen en läkare om hjälp, som inte heller får loss den.
Sköterskan ringer Östra och dom konstaterar att det blivit nåt fel. Det är en vanlig tråd som ska tas bort, men i epikrisen står det att det är ett absorberande stygn...
Sköterskan ringer Lidköpings sjukhus och vi kan komma dit med en gång, för dom har det lugnt. Tre gånger nämner sköterskan att vi ska till Kirurgmottagningen.
Vi åker dit. Jo, här var det lugnt. Verkar inte vara en människa här. Lite personal springer förbi oss där vi är, i väntrummet.
Till slut haffar jag en kvinna.
-Ursäkta... Hej! Får jag fråga... Vi har varit på vårdcentralen för att ta bort ett stygn, men det gick inte, dom ringde hit och bestämde att vi kunde komma med en gång! Det var lugnt här sa dom!
-Jaha? Ja det vet jag inget om, snäser hon.
Häxan Surtant vänder sej om och går iväg, och jag frågar vänligt
-Du kan inte kolla upp det...?
-Har du hört som från vårdcentralen om ett stygn? frågar hon då nån in genom en öppen dörr.
Tydligen hade inte den personen hört nåt heller.
-Men, sa jag, dom sa att vi skulle gå till kirurgmottagningen...
-Nä, ni får väl gå till akuten!
-Men... dom sa faktiskt kirurgmottagningen...
-Ja men dom vet ju inte skillnaden ändå där borta... Gå ditåt och se om dom vet nåt!
Jaja, vi lämnar Häxan Surtant och går till akuten vilket känns lite överdrivet för ett litet jäkla stygn...
Där är dom lite mer tillmötesgående.
Vi får berätta vad problemet är, en sköterska tittar på stygnet och undrar varför dom inte kunde fixa detta på vårdcentralen, det såg ju ut som ett vanligt stygn...
Det slutar med han hon också hämtar en läkare, såret bedövas, läkaren kommenterar att ja det är ju avklippt riktigt ialla fall!
-Ja, det gjorde dom på vårdcentralen, svarar sköterskan.
-Nä, piper jag, det gjorde jag hemma...
Efter en stund karvande och grävande får dom bort tråden. Det var viss en knut till, som hade krupit in i såret, så det var inte konstigt att jag inte fått ut den, förklarade läkaren.
Ja nu är tråden väck, han har fått några steristrips på och allt ser bra ut, men det blev hiskeligt omständigt på grund av ett litet misstag för två månader sen...
 
 
 

måndag 27 januari 2014

Har jag missat nåt...?

Fick en vänförfrågan på FB för ett par dar sen. Ingen jag kände men vi hade ett gemensamt intresse, så jag godkände.
Så blev ett av mina inlägg mer eller mindre bombarderat av kommentarer. Inlägget gällde bara vad jag skulle laga till middag...
Plötsligt är personen väck. Antingen har jag blivit blockerad eller så har personen inaktiverat sitt konto. Jag fattar inget. Nu framstod jag ju dessutom som helt schizofren eftersom mina svar till personen i fråga finns kvar, men inte dennes kommentarer.
Vad var poängen med en vänförfrågan till mej, undrar jag nu...

torsdag 19 december 2013

Julgranen...

Igår var jag och Angelica och skulle köpa gran. Den första vi fick tag i var otroligt tät, precis lagom smal så den passade in där vi tänkt att den ska stå.
Den tar vi sa Angelica!
Sagt och gjort. Vi fick den i nätet och jag skulle betala... Då har vi fått tag i en svindyr kungsgran... Jag kunde ju inte ångra mej nu, så det var ju bara att pröjsa då...
Bella var såklart med och dagen till ära var hon så här fin:

torsdag 28 november 2013

Nyvaket...

Vaknade i morse, tittar nyvaket på klockradion...
07:26
Jag tittar igen. Fortfarande
07:26
Shit! Jag ska vara på jobbet om fyra minuter! Varför har den inte ringt?? Jag fattar inget!
Flyger med några väl valda ord upp ur sängen, rusar ut i köket, tänder lampan, letar efter telefonen för att ringa jobbet, slänger en blick på köksklockan...
03:26
What...?
Letar rätt på mobilen, kollar tiden...
03:26
Går in i sovrummet, kollar klockradion än en gång
03:26
 
Lägger mej igen...

måndag 14 oktober 2013

Dagens överraskning...

Kände mej lite frusen efter först jobb, sen promenad, så jag bestämde mej för att ta ett bad i jacuzzin. Jag råkade få lite för varmt vatten, så jag satte mej på den lilla upphöjda avsatsen i badkaret och sätter på kranen på kallvatten. Dessvärre vrider jag vredet åt fel håll, så istället för att kallvattnet kommer genom själva upptappningskranen får jag på duschmunstycket. Den sitter bakom mej där jag sitter. Jag fick mej en rejäl överraskning kan man säja...

måndag 7 oktober 2013

Katten Bella...


I natt vaknade jag plötsligt, och märkte att Bella låg bredvid mej. Konstigt tänkte jag, hon brukar ju vara hos Angelica. Men jag klev upp och Bella hoppade ner på golvet och gick med mej. När jag gick ner för trappen följde hon inte med utan blev kvar däruppe trots att jag ropade på henne.
Jag tyckte det var konstigt att Bella var hos mej, för Angelicas dörr var stängd. Jag öppnar och Bella skäller till.
Jag står där i dörröppningen och gapar som en fågelholk.
-Är Bella här...?
-Ja...
-Men hon var ju precis i min säng!
-Nä hon har ju vart här hela tiden!
Jag står där och fattar inget, tills Angelica frågar om jag gått i sömnen!
-Nä, men Bella låg ju i min säng, det är jag säker på!
Angelica säjer att det måste vart Tussen, men jag kände ju att det inte var en luddig katt, det var ju en korthårig hund!
Tillslut går jag upp och letar efter den andra hunden, för det måste ju vara en till!
Jag hittar bara en katt.
Jag inser ju att det måste vart Tussen, men ändå kan jag svära på att det var en hund hos mej i natt!

torsdag 22 augusti 2013

Det mörka tornet...

Men hur svårt ska det vara egentligen?
Jag är på jakt efter hela sviten Det mörka tornet av Stephen King. Jag har
del 1: Revolvermannen
del 2: De tre blir dragna
del 5: Vargarna i Calla.
Den sista delen Det mörka tornet finns inbunden på en massa olika ställen.
Problemet är de övriga tre delarna:
del 3: De öde landen
del 4: Magiker och glas
del 6: Sången om Susannah
Dom finns att få tag i som pocket men jag vill inte ha pocket jag gillar inte pocket jag vill ha inbunden och jag vill inte låna på bibblan för jag vill ha dom i min bokhylla ju!
Dom verkar även vara slut på förlaget.
Men hallå, tryck nya då!

fredag 19 juli 2013

Här kan man inte snacka om hemlighus...

Ja man kan ju undra vad man tänkte här... När man gör en glasdörr utan lås till toan på hotellrummet. Ofta är man väl tillsammans med nån man står nära, men en glasdörr var väl att ta i eller?
Ja om ni undrar bestämde vi oss för en minisemester och Fallens Dagar, så vi bor på hotell i Trollhättan!

tisdag 23 april 2013

Diabetes...?

Bara för skoj skull testade jag mitt blodsocker igår. Ett litet stick i fingret, snabbt och smidigt.
Tog det innan frukost på jobbet, och hade inte ätit nåt hemma, ett s.k. fastevärde.
6,9.
Shit... vad är detta? Pratade med sköterskan som tyckte jag skulle ta ett nytt idag.
8,0.
Men vaff... Nä...? Det här är inte bra.
Ett normalt fastevärde ska ligga på 4-6 mmol. Över 7 betyder diabetes. Det här hade jag inte tänkt mej. Jag ska ta ett igen imorn, hoppas på att det är tillfälligt, men det verkar som jag får ringa vårdcentralen...
I alla fall så har jag kanske en förklaring på min trötthet.

lördag 20 april 2013

Sol...!


Vilken härlig dag! Den ska ju tillbringas ute!
Först en tur fram på torget för idag är det Iqbal-dagen som firas här varje år till minne av Iqbal, och varje år släpps det upp en massa ballonger på torget!
Lunch på Lidköpings Pizzeria, faktiskt den första gången man kunde sitta ute och äta! Morten fascinerades av en Coca-Cola burk som blåste ner från ett av borden. Han följde den med blicken ner från bordet, över terrassen, ut på gatan tills en bil körde över den. Då sa han nu är den död. Och det kan man ju säja att den var.
Sen fortsatte vi hem till Lindas nya lägenhet och mötte upp några till för att kånka och bära. Jag och Linda är ju inte så värst starka så vi bar lådor medans dom stora starka karlarna tog möblerna. Fast vi sprang säkert dubbelt så många gånger upp och ner för trapporna.
Så längst in i släpet stod skåpet. Detta stora as. Grabbarna vilade innan dom tog tag i det, Linda fick jättedåligt samvete och lovade att aldrig mer köpa ett sånt skåp. Själv funderade jag mest på hur vi skulle få in det i lägenheten för det var en lite jobbig vinkel precis vid dörren...

Upp till andra våningen kom det i alla fall. Sen skulle det ju in...
Skåpet vältes och knökades in. Halvvägs tog det stopp. Jag sa att jag tror det går in om vi bara ställer det upp, och fick medhåll från vissa. Andra sa bestämt att det var omöjligt. Jag frågar om Linda har nåt att mäta med, så kan vi se. Det hade hon inte sa hon.
Skåpet vänds åt andra hållet och tippas igen. Tvärstopp.
Ut igen med det. Morten ställer sej brevid det som för att mäta, och jämför sedan genom att ställa sej i dörröppningen. Han konstaterar att det nog går in. Då går nån plötsligt och hämtar en tumstock som fanns i bilen, obviously, och mäter. Visst går det in... Efter några minuter står det på sin plats i lägenheten.
Att folk ska vara så tjuriga...
En extra lång cykeltur för att komma hem, sen en öl på altanen hemma!
Nu stramar det i ansiktet, så jag lär väl se ut som en tomat imorn... Nice.
Snart blir det film. Den tunna röda linjen.

onsdag 3 april 2013

Long time no see...

Träffade en kompis på ett fik förut, vi hade bestämt 10:30. När vi inser att klockan blivit 13:30 på nåt konstigt vänster utan att vi liksom märkt det, kunde vi konstatera att vi får nog inte vänta så länge tills nästa gång vi ses...

lördag 2 mars 2013

Fel håll...

Igår kom Morten på att han skulle gå ut på krogen. Jag skulle jobba idag, så jag stannade hemma. Som vanligt har jag svårt att somna, och väntar på att han ska komma hem.
Ingen kommer. Klockan blir mer och mer. Många tankar far i huvet och till slut, klockan 04:50, skickar jag ett sms och frågar vart han är... En timme senare ringer mobilen. Han frågar om jag kan hämta honom i Otterstad, 2 mil ut mot Kållandsö.
WTF...??
Han förklarar att han skulle cykla hem men cyklade åt fel håll, och nu orkade han inte cykla tillbaka.
Nu undrar jag bara: hur i HELVETE kan man cykla åt fel håll och inte fatta det förrän man är i Otterstad? Först måste han cykla genom hela stan, passera Tofta, Öboängen, Tolsjö...
Ja nu kan jag skratta åt det, men inatt var jag sjuhelsikes förbannad, kan jag säja.
Lagom när vi kom hem var det bara att åka till jobbet...

torsdag 7 februari 2013

Ska se om jag kan...

När man får veta att vi har fått en kallelse till sonens läkarbesök då det ska diskuteras en större operation som påverkar kropp och själ till en stor del, på grund av att man har en allvarlig sjukdom, varför svarar man då ska se om jag kan vara med då...?
Jag fattar inte... men jag visste att svaret skulle bli så. Därför valde jag en dag när jag var ledig och Christoffer hade lov, för det passade oss bäst då.
Själv hade jag svarat klart jag är med, jag tar semester om jag jobbar.
Detta var en vecka sen, jag har inte hört nåt mer. Han har inte pratat med sin son på nästan två veckor, sen Koffe var hos honom senast, och Koffe trodde inte han skulle åka dit i helgen heller...
Jag ska väl inte behöva påminna? Nä, jag har meddelat tid och plats, han är ju inte glömsk, för motocrosstävlingar kommer han ju ihåg...?!?
Konstigt det där... Jag har börjat planera boende i Göteborg, om operationen blir där, jag har funderat på hur jag ska lägga upp min semester, hur vi ska göra när vi kommer hem... och han ska se om han kan vara med...?
Ja han har en vecka till på sej att fundera.

söndag 27 januari 2013

Småsaker...

Tussen tycker alltid så synd om sej när han varit ensam ett tag, så när man kommer hem ska han vara där man är själv. När jag satte mej vid datorn hoppade han upp på  skrivaren och la sej. Sen satte han sej upp och grejade lite. Tänkte inte så mycket på vad han gjorde förräns det ramlade ner en nagelfil i huvet på mej. Då satt han och putte med tassen på lite grejer på hyllan över datorn.
Efter dem smärre skrämselattacken återgick jag till mitt tangentbordsknappande... Sen fick jag ett minneskort i huvet. Tur att det var dom små prylarna han pillade på. Hade ju vart lite värre och få en högtalare i skallen...

tisdag 22 januari 2013

Säj den lycka som varar...

Inte var det varmvattnet i alla fall. När Morten kom hem igår kväll frågade han om vattnet var varmt. Japp sa jag.
Det var det inte konstaterade Morten efter duschen. Det var bara att ringa värmeverket idag så dom får kolla vad felet är.