Häxan Surtant...

Christoffer la ner sin stomi den 10 december. Dom sa innan op att det inte var några stygn som skulle tas sen, dom skulle försvinna av sej själv, absorberas av kroppen.

När jag sen sett stygnet frågade jag honom om dom inte sagt nåt om att det skulle tas bort, för det såg ut som ett sånt. Nä, dom sa inget, sa han. Jag har frågat honom flera gånger, om dom verkligen inte sa att det skulle tas bort, men han är säker på att ingen nämnde nåt sånt.

Så för en vecka sen sa han att såret var lite irriterat och att hans omläggningsgrejer var slut.

-Vaddå, undrade jag. Har det inte läkt än?

-Nä, stygnet är ju kvar!

Det var lite skumt tyckte jag och bad att få se det. Pratade sedan med sköterskan på jobbet som också tyckte det var konstigt. Jag fick med mej en suturskalpell hem, knipsade av tråden och drog i den. Den sitter som berget. Jag sa till Koffe att vi skulle avvakta några dar, dra i tråden lite när du duschar och så, så får vi se om den lossnar.

Inte då.

Vi går till vårdcentralen idag för att få hjälp.

En sköterska försöker, ber sen en läkare om hjälp, som inte heller får loss den.

Sköterskan ringer Östra och dom konstaterar att det blivit nåt fel. Det är en vanlig tråd som ska tas bort, men i epikrisen står det att det är ett absorberande stygn...

Sköterskan ringer Lidköpings sjukhus och vi kan komma dit med en gång, för dom har det lugnt. Tre gånger nämner sköterskan att vi ska till Kirurgmottagningen.

Vi åker dit. Jo, här var det lugnt. Verkar inte vara en människa här. Lite personal springer förbi oss där vi är, i väntrummet.

Till slut haffar jag en kvinna.

-Ursäkta... Hej! Får jag fråga... Vi har varit på vårdcentralen för att ta bort ett stygn, men det gick inte, dom ringde hit och bestämde att vi kunde komma med en gång! Det var lugnt här sa dom!

-Jaha? Ja det vet jag inget om, snäser hon.

Häxan Surtant vänder sej om och går iväg, och jag frågar vänligt

-Du kan inte kolla upp det...?

-Har du hört som från vårdcentralen om ett stygn? frågar hon då nån in genom en öppen dörr.

Tydligen hade inte den personen hört nåt heller.

-Men, sa jag, dom sa att vi skulle gå till kirurgmottagningen...

-Nä, ni får väl gå till akuten!

-Men... dom sa faktiskt kirurgmottagningen...

-Ja men dom vet ju inte skillnaden ändå där borta... Gå ditåt och se om dom vet nåt!

Jaja, vi lämnar Häxan Surtant och går till akuten vilket känns lite överdrivet för ett litet jäkla stygn...

Där är dom lite mer tillmötesgående.

Vi får berätta vad problemet är, en sköterska tittar på stygnet och undrar varför dom inte kunde fixa detta på vårdcentralen, det såg ju ut som ett vanligt stygn...

Det slutar med han hon också hämtar en läkare, såret bedövas, läkaren kommenterar att ja det är ju avklippt riktigt ialla fall!

-Ja, det gjorde dom på vårdcentralen, svarar sköterskan.

-Nä, piper jag, det gjorde jag hemma...

Efter en stund karvande och grävande får dom bort tråden. Det var viss en knut till, som hade krupit in i såret, så det var inte konstigt att jag inte fått ut den, förklarade läkaren.

Ja nu är tråden väck, han har fått några steristrips på och allt ser bra ut, men det blev hiskeligt omständigt på grund av ett litet misstag för två månader sen...