söndag 31 juli 2011

Vi står enade...!

Nu har jag bestämt mej för att uttrycka mej om terrorattacken i Norge.
Alla har skrivit om hur hemskt det är och så, det är på nyheterna varje dag.
Vi kollade på nyheterna jag och Morten precis nyss, det kommer ännu ett repotage om terrorattacken. Jag får ett utbrott och säjer att jag har velat skriva om vad jag tycker men då blir jag väl påhoppad...
När jag och Morten diskuterat konstaterar han att det kanske inte är politiskt korrekt, men jag är jag och jag är inte en officiell person även om jag har en offentlig blogg.
Så nu skriver jag vad jag känner.

Det första jag tänkte när jag hörde om terrorattacken var att är det dom där Al Quida. Var det det? Nä, det var en norrman. En person som växt upp i en bra stadsdel i Oslo, har två föräldrar som är norska och mej veteligen ingen anknytning till nån terrorgrupp. En vanlig person, men som har sina extrema åsikter om invandrare. Han tror att det hjälper att ta död på en massa ungdomar som tillhör norska socialdemokraterna, nästa generation att styra landet. Enligt hans manifest ska år 2020 alla muslimer ha konverterat, 2083 ska det inte finnas en muslim kvar i Europa.
Jag tror inte att när en landsman gör detta mot sitt eget land, att detta ska påverka till att muslimer ska konvertera. Ärligt talat är jag nästan glad att det INTE var en muslim, för hur hade man reagerat då? Det är DOM DÄR! Men nu var det inte dom där, det var DOM HÄR! En av våra egna! Detta kommer bara stärka sammanhållningen. Hela skandinavien är enade och vi ska kämpa emot denna terrorn. ALLA har samma värde, vad du är har för tro.

Dödsstraff säjer många. Till vilken nytta? Ska han dö i tron om att han är martyr? I helvete heller.
Psykiskt sjuk? Det är jag helt övertygad om, men kommer han kunna bli frisk? Hans extrema åsikter är djupt rotade och jag tror inte han kommer att förstå vad han har gjort.
Livsttidsstraff? Ja, ska han få leva med att alla vet vad han gjort, han lär ju inte ha så många kompisar i ett norskt fängelse precis...
Och nu till det jag känner, från djupet av mitt hjärta: en gammal fängelsehåla, fastkedjad och få leva på vatten och gammalt bröd. det är ett straff som skulle vara honom värdigt.

Inregnad på en bar...

Vi skulle se IFK's match tänkte vi ju, enligt förra inlägget. I hotellreceptionen föreslog dom Harrys, när vi frågade om en sportbar. Vi gick dit. Där hade vi inget att hämta för det var stängt söndagar. Vi strosade runt på måfå och hittade en pub och smet in. Inge TV, men vi frågade om dom visste nån bar som hade TV.
En bar som hette Sports tipsade dom om. Vi gick dit. Jo där såg vi en typ 42 tums TV på väggen. Vi frågade i baren om dom ville visa matchen. Jajamen sa tjejen, går iväg och plötsligt åker en storbildsskärm ner. Jisses då, det hade ju räckt med TV'n...!
Matchen kunde kvittat för IFK förlorade...
När matchen var slut hade vi en halv öl var kvar. Morten betalar och vi tänkte sitta ute och dricka upp det sista, solen skiner och det är varmt. Plötsligt hör jag en konstigt ljud. Himlen har öppnat sej och regnet verkligen vräker ner! Himla otur då, att sitta på en bar och det är omöjligt att gå ut...

Förresten så kom vi fram till att vi faktiskt har en sevärdhet precis utanför fönstret, med tanke på att jag klagade över utsikten får jag väl visa den:
Joråmensåatte... här har vi domkyrkan minsann!

Växjö...

Nu har vi hamnat i Växjö.
På vägen hit stannade kikade vi på min pappas föräldrahem i Valåkra utanför Högsby. Stannade även vid min farfars grav i Högsby. Han hade inte så mycket att säja men det var trevligt ändå.
Nästa paus blev i Boda Glasbruk. Det är faschinerande att se hur dom blåser glas. Vi köpte en glasblomma till oss själva, och en till Mortens pappa. Morten ska dit i veckan, och på onsdag gifter han sej. Det blir inget stort, borgerligt bara, och han ville inte ha nåt, men vi tyckte att vi skulle ge dom nåt ändå.

Nu har vi som sagt hamnat i Växjö. Det är jag som bokat detta hotellet, och jag har tydligen bokat en minisvit. Ja det fanns tre alternativ. Det första kostade 995, det andra som var mycket större kostade 100 kr mer. Sen fanns det ett tredje som hette superior. Det kostade samma som det förra, så jag tänkte att det blir nog bra.
Det är alltid spännande att se vad jag får heta i efternamn på bokningar och sånt. Jag har ju ett ö i namnet, och ibland blir det konstigt. Jag var tvungen att slå på TV'n för att titta.
Jaha... eh... Denna varianten har jag aldrig sett förut.
Rummet är jättemysigt, stort med snetak och ligger på fjärde våningen. Det finns till och med ett pentry.

Jag funderade lite, det är två enkelsängar, och det är ju inte så konstigt. Det finns en toalett, men två toarullehållare...?
Det fattar jag inte. Ska man ta varsin då eller?
Utsikten från en takvåning är inte så imponerande heller.
Nu ska vi snart leta reda på en sportbar för vi ska se andra halvleken mellan Helsingborg och Göteborg.


lördag 30 juli 2011

Oskarshamn...

Lämnade Ankarsrum och kompisarna i förmiddags efter en trevlig vistelse.
Igår kväll dök dottern till dom vi bodde hos upp, tillsammans med sin familj. När småttingarna somnat spelade vi Alias. Vi spelade tjejer mot killar. Det gick väl inte så värst bra för vissa.
Vi tjejer vann ganska överlägset.
Alias går ut på att man ska beskriva ett ord, utan att säja själva ordet.
Tjejlaget körde samma race, man började förklara, kom medspelarna inte på ordet bytte man inriktning, och när man gissade pratade vi nästan hela tiden liksom, vi gissade på nåt ord, var det fel gissade vi ett annat. Vi bara liksom matade på.
Killarna hade en annan variant.
Morten var väl den som kom med enklast beskrivningar, men det gick så långsamt. Ett ord som han beskrev med ett annat ord. Dom andra funderade. Kom på ett ord. Nä... det var fel... en ny beskrivning... Dom andra två kom med såna långsökta och invecklade förklaringar så vi i tjejlaget bröt ihop av skratt ganska ofta.
Jisses, vi skrattade så tårarna rann!

Nu har vi hamnat i Oskarshamn. Incheckning på hotellet var egentligen klockan 15, men dom hade allt rum som var färdiga.
Kedjan heter Clarion Collection. Dom hör ihop med Quality, Comfort och Clarion hotels. Just Clarion Collection har en massa trevliga saker som ingår. Mellan kl 15-17 var det fika. 18-21 kvällsbuffé. 7-11 frukostbuffé. Även internet ingick. Det blev nästan All inclusive!
Och vilket rum vi fick! Badrummet var liksom tredelat, innerst badkar med skjutdörrar, sen toalett med skjutdörrar, och ytterst handfat.
Vårt rum är i hörnet, så vi har utsikt åt flera håll!


fredag 29 juli 2011

Mammabutik eller frisör....?

Ja så har man hamnat i Västervik. Ungefär. Ett par mil utanför.
Min fd mans fd jobbarkompis och hans ej fd sambo.

På vägen hit plingade det till i min mobil Tack stod det. Det var från Angelica. Jag hade nämligen köpt en refill laddning till hennes mobil. Känns lite bättre att veta att hon kan ringa om hon behöver.
Från Christoffer hörde jag inget.

Så ringde jag dom igår kväll. Det visar sej att Christoffers refillgrej inte funkar. Han har försökt flera gånger. Han sa att jag kunde kolla på det när jag kom hem. Meeeen, sa jag, poängen med att jag gav dej refill laddningen var ju att du skulle kunna ringa när jag inte är hemma ju!
Angelica sa att mormor ringt ikväll också.
Det visste jag att hon skulle göra... Även om barnen är stora och klarar sej själva vill jag ha en backup i närheten...

Vi tog en tur i Västervik med omnejd igår kväll, en öl på en pub innan vi for tillbaka. Så fick jag ett sms från Koffe. Det funkade nu, helt plötsligt.Det var väl nåt tillfälligt fel.

Idag tog vi en tur in till Västervik igen. Så passerar vi en sk mammabutik. Ett namn Angelica säjer om inredningsbutiker med en massa prylar i, av anledning att hennes mamma gillar såna butiker.
-Här vill jag gå in sa jag.
-Åh en frisör, säjer Morten och skevar tvärs över gatan, för han kom på att han skulle klippa sej precis då.

onsdag 27 juli 2011

Jag undrar...

Igår var vi på Tisdax.
Jag fattar inte hur man tänker ibland.
Inträdet är 140 efter kl 21. För att slippa betala denna hutlösa summa går vi in tre minuter i nio.
Men då köper man ju öl där inne iställer, för 50 spänn styck.
Egentligen är det ju smartare att betala det där inträdet och inte dricka så många öl ute egentligen.
Fast det klart, man slipper köerna.
Det kanske är värt det.

tisdag 26 juli 2011

Vedträn och mountainbikes...

Ibland kommer man (i alla fall jag) att tänka på nåt som man varit med om, och som bara liksom ploppar upp i huvudet helt otippat.
Som igår kväll när vi sitter framför TV'n. Jag hade kollat på Criminal Minds, sen zappade vi lite innan Fotbollsmåndag började.
Jag var väl sådär lagom intresserad av all denna information om lag och spelare och mål och missar, så jag tänkte väl på annat antar jag.
Jag kom att tänka på när jag och Suss gick Kinnekulleleden. Vi har gått den 5 gånger tror jag. Detta var sista gången vi gick den, vi har tappat lite...
Ja ni kan läsa om den här för jag orkar inte berätta--->
Ja det var om det där när jag tappade vedträna som jag började fnissa.
Jag berättar för Morten och fnissar hejdlöst, för det var verkligen kul!
Han ler lite smått och säjer mmm.
Vet inte om han inte förstod det roliga, eller om han bara hörde TV'n.
Men det VAR faktiskt jättekul!
Lika kul som Kinnekulle(toa)ring som vi skrattade hysteriskt åt men när vi skulle berätta lät det inte alls lika kul...
Kinnekulle(toa)ring kanske jag kan berätta nån annan dag.

lördag 23 juli 2011

Ooops...

Fick för mej att jag skulle läsa min gamla blogg, den jag hade på MSN Spaces, men som nu är kopierad över till Wordpress.
Jösses vad ska man säja om dessa blogginlägg...? Jag verkar ganska glad i alla fall!
http://tinahogman.wordpress.com/2006/06/16/tex-mex-och-angina/
http://tinahogman.wordpress.com/2005/10/

Äppelbuske...?

Huset vi köpte i höstas är byggt 1961 av en trädgårdsmästare. Trädgårdsmästarens son tog över huset för några år sen, och renoverade upp det innan han sålde det 2008. Två år senare är huset till försäljning igen, och vi köper det.
Att en trädgårdsmästare byggt denna trädgården är helt klart, men efter att han gav upp trädgården till sonen och sen nya husägare har nog trädgården liksom förfallit.
Vi flyttade hit sista september och visste inte riktigt vad som fanns i trädgården.
Vi har bara låtit det mesta vara, för att se vad som kommer.
Jag avskyr vanskötta trädgårdar, men har inget stort intresse av att själv klippa buskar och ansa blommor. Därför vill jag få bort mycket av buskarna.
På vår altan har vi stenplattor som säkert var jättesnyggt för 20 år sen. Nu bygger myrorna bon och ogräs kommer upp mellan plattorna.
Nästa år har vi planer på att bygga en träaltan så då ryker väl mycket av buskaget vid altanen som finns där nu.

Buskaget vid altanen har en massa Funkia, som är ganska fina.Sen finns det en Rosenbuske, en... annan buske, samt... en annan buske till. Den sistnämnda växer intill rosenbusken och i våras blommade den med röda vackra blommor.
Den är klippt ganska knasigt, precis som om man bara klippt bort grenar som stuckit ut, varit i vägen eller nåt. Jag hade planer på att behålla den för de fina blommornas skull.

Idag satt jag på altanen i min solstol, fast solen var väl det sisådär med, men jag har ju SEMESTER och det var varmt, och får se att det växer nåt i busken.
Vaffasen... äpplen?? Men det kan ju inte vara ett äppelträd heller? Äppelbuske har jag aldrig hört talas om. Jag tittar närmare men blir inte klokare.

 Vad är detta för nåt? Funderar på om det är nån grönsak, för äpple är det INTE.

fredag 22 juli 2011

Semester, check...

Vad seg denna dagen var då. Dessutom regnade det hela förmiddagen.
Alla undrade hur min semester skulle bli.
-Jag har beställt sol, sa jag.
Klockan 16 sken solen, så jag  sa att ni ser ju, min beställning vekar funka!
En halvtimme senare var jag på gång hem , jag sa hejdå till dom som satt i köket, hade min väska på axeln, kom på att jag glömt ge insulinet...
Aj ja aj inte bra... Det var bara att jobba över en stund, men det var ju mitt eget fel. Jag FÅR inte glömma att ge insulin.

Tre semesteröl senare är hela resan planerad. Oskarshamn var redan bokad, boende i Västervik klar. Det var Växjö och Marstrand kvar.
Man har ju så mycket ideér och sånt, men ibland får man se verkligheten också. Man kan inte välja en massa fina hotell med lyx erbjudanden och sånt... Då måste man åka hem tidigare...
Vi insåg att Marstrand var rätt dyrt... och rätt fullbokat dessutom.
Vi hade ett hotell på gång i Växjö med ett sånt där romantiskt erbjudande som jag tror att vi skulle kunna behöva... och det var ju inte så billigt precis.

Nu slutade resan i Växjö på ett helt vanligt, ganska billigt hotell mitt i stan, och inte ett romantiskt ställe utanför stan som jag tänkt först. Vi insåg att då får vi nog leva på antingen bara öl, eller också på lite mat, men i så fall bara vatten. Det funkar ju inte.

Nästa stopp var Marstrand då, helst. I andra hand Stenungsund.
Hur dyrt var det inte där då, dom ställen som var lediga? 2000:- för en natt kändes väl sådär.
Ok om vi inte planerat mer denna sommaren, men det hade vi ju. Morten ska åka tåg med Nore till Trondheim där hans pappa bor, jag och Angelica ska till Ullared (heeeelp me). Sen ska vi till Mortens mamma i Stathelle också. Det kändes som att vi får hushålla med resurserna lite.
Det slutar på att vi hittar ett helt ok hotell i Kungälv, Fars Hatt med utsikt över fästningen. Halva priset mot Marstrand.
Hur många öl i skillnad blir det?

torsdag 21 juli 2011

Två arbetsdar and counting...

Nå längtar jag verkligen efter semester. Jag jobbar ikväll, och imorn, sen...!!!
Nu pågår en mindre semesterplanering.
Eller mindre kan man kanske inte kalla det. Det är ganska komplicerat ändå.
Jag och Morten har tänkt oss en liten tur i Sverige utan barn.
Första anhalten blir Ankarsrum, i närheten av Västervik, där vi bor två nätter hos ett par bekanta till mej.
Vi fortsätter till Oskarshamn, där vi kommer bo på Hotel Post en natt.
Vi fortsätter genom min pappas födelse... eeh...by? ort?... Högsby i alla fall. Tänkte hälsa på min farfar en sväng. Han bor på kyrkogården där. Vi ses inte så ofta precis.
Sen svänger vi ner om Kalmar innan vi drar vidare tvärs över till Växjö. Tror vi i alla fall. Vi har inte bokat nåt där än.
Sen funderar vi på en natt i typ Marstrand eller Stenungsund eller nåt i dom trakterna innan vi åker hem.
Vi får väl se vad vi hittar på...

måndag 18 juli 2011

Storlekens betydelse...

Igår hade vi kalas för mej som fyllde år för ett tag sen, och Morten som fyller på onsdag.Det var inget stort firande, min syster Suss med sambo och barn samt mina föräldrar. Resten av vår närmsta släkt är bosatt i Norge. Mortens föräldrar och syskon bor kvar, det var bara Morten som fick ett infall för drygt 20 år sen och flyttade till Sverige. Min syster Helena gjorde samma sak fast tvärtom då. Hon flyttade till Norge och blev kvar.

Suss grabb Herman är fyra och hade lite funderingar på huset vi nu bor i.
-Varför bor ni inte där ni där ni bodde förut?
-Det var för litet där! Vi fick ju inte plats allihopa!
-Men det ju för litet här med!?
-Nä, det är det väl inte, här får ju alla plats!
-Men det andra huset var ju mycket längre, detta är ju jättelitet?!

Då fattar jag hur han resonerar, och jag får förklara att i det andra huset bodde det massa folk, här bor bara vår familj!

torsdag 14 juli 2011

Två tår mindre...?!

Inatt drömde jag en mycket konstig dröm. Är det nån som läser min blogg får man gärna komma med förlsag på vad i jösse namn den betyder.

Jag är på sjukhuset, eller nåt liknande ställe. Jag ligger på en brits och en sjuksköterska står bredvid mej. En annan sköterska står en bit bort.
Been there done that, det verkar som jag ska opereras eller nåt, det har jag ju varit med om förr.
Så långt är allt normalt.
Sköterskan som står närmast säjer helt plötsligt till den andra
-Men titta här, detta är ju inget att ha kvar!
Hon tittar på mina fötter, böjer och grejar med tårna och säjer
-Dom här kan vi ta bort!
Det hon ser är mina lilltår, som hänger som två små förkrympta bihang. Hon tar tag i den ena och rycker till, det är som att dra ut en lös tand, jag känner inget, möjligen som ett litet stick.
Så gör hon likadant på andra foten.
Och jag verkar tycka det är helt ok, jag ligger där och ser henne rycka loss mina lilltår som två mjölktänder utan att det gör ont, och jag ser på mina fötter där jag nu bara har fyra tår.

Hur fan kan man drömma en sån dröm?

onsdag 13 juli 2011

Strandpromenad...

Igår bestämde jag och Morten oss för att gå till Stadt och Tisdax. Fenomenet Måndagsklubben har funnits i många år under sommarmånaderna, men de sista åren har det även blivit tisdagar. Måndagar är 18-års gräns, tisdagar 25, så då behöver man ju inte riskera att träffa på sina barn i alla fall...
Egentligen hade vi tänkt hitta på nåt på tu man hand, på VÅR dag!
Det var vår 2-åriga förlovningsdag igår!
Sen kom vi på att vi har nog ingen möjlighet att gå på Tisdax, inte Måndax heller för den delen, mer i sommar, så vi bestämde oss för att gå dit i stället.
Där träffar vi på en kompis till mej, som faktiskt råkade fira 3-årig förlovningsdag! Lustigt!

Idag var vi lediga, så efter ett besök av en snubbe från värmeverket som kollade varför det tog flera minuter för att få varmvatten (det var en ventil som fastnat) tog vi en promenad på Strandpromenaden.
Den är ca 6 km lång, men vi gick nog bara 5. Man måste ju gå tillbaka sen också...
Vi hade ställt våra cyklar vid campingen, och när vi kom tillbaka tyckte vi att vi var värda nåt att äta.
Vi beställde in varsin Lyxig räkmacka, och jisses... Mätt blev man, kan jag säja...
Ja ok då. Jag ser när jag la in bilden får jag väl erkänna att jag tog en öl också...

tisdag 12 juli 2011

Servetter i öronen...

På många äldreboende, som tex det jag jobbar på, har man en blandad kompott av pensionärer. Många väljer boende på grund av vart anhöriga bor, vart man är uppväxt osv. Det finns demensboende, men för att bo där måste du ha en utredd demenssjukdom.Många är gamla och lite allmänt glömska när dom flyttar in, och under tiden utvecklar en demens. Då flyttar man givetvis inte på dom, om anhöriga inte kräver det eller nåt, för det är inte bra att flytta runt på dementa personer.

På min avdelning har vi en dam som gärna sjunger. Högt och ljudligt. Hennes modersmål är inte svenska heller, så det blir ofta på hennes egna språk, som vi inte förstår. Vi känner ofta igen melodierna, det är alltifrån Törnrosa, Blinka lilla stjärna och O store gud...

Igår satt en av de manliga boendena i köket. Jag skulle servera kvällskaffet vid halv sju. Den sjungande damen var i sitt esse och sjöng glatt. Hon satt i sitt rum som ligger ganska långt ifrån köket. Blir det för mycket stänger vi hennes dörr, men jag hade inte gjort det idag.

När jag kommer till köket för att servera kaffet till dom som vill ha, sitter mannen med servetter i öronen. Jag får verkligen jobba på att inte brista ut i gapskratt när jag frågar varför han har stoppat servetter i öronen. Han pekar bort i korridoren och säjer det är ju för hon där.

söndag 10 juli 2011

Nedräkning...

För ett par veckor sen gick dom första på jobbet på semester.
Semester?? Jag fattade inget.  Är det redan dags?
Jo det var det. Fast jag har inte semester förrän vecka 30, så det var så långt bort tyckte jag, så jag hade inte ens reflekterat över att andra gick tidigare än mej.
Nu ska jag jobba två veckor till, så NU räknar jag ner.
Jag är ledig helgen innan så jag räknar min semester från fredag kl 16:30 den 22 juli.

Ja så har man visst blivit ett år äldre på sista tiden också. Det känns ju sådär, men man ska ju inte vara äldre än man känner sej har jag hört, men när man sitter på Sally's och tar en öl med några kompisar och ens dotter kommer in, hur blir det då?

måndag 4 juli 2011

Bret Michaels...

Idag har jag fastnat i 80-tals träsket på Spotify.
Jag har lyssnat på låt efter låt.
Det började med att jag skulle lyssna på Gypsy Road med Cinderella. Sen får man ju alltid såna där förslag på "related artists" och då var ju jag fast i hårdrocksträsket. Tror att jag fick en liten backåtkick från igår med Metallica på TV'n...
Jag är ju född 72 och hade ju min tonårsperiod mitt i 80-talet då man skaffar sej sin identitet. Jag antar att det har att göra med vilken musik som fastnar.
Lyssnade även på gamla REO Speedwagon. Det är mitt smeknamn om man nu kan ha det på min bil. Registreringsbokstäverna är nämligen REO och jag gillar ju som de flesta vet fart och kör ju gärna fort, så namnet är ju helt klart klockrent...

Som alla andra tonåringar hade jag rummet klätt med mina favoritartister. Över min säng hade jag en bild på Bret Michaels från Poison som såg ut ungefär som denna:
Min farmor (som är född 1905 och var väldigt religiös) och bodde ca 12 mil från oss kom titt som tätt och skulle då sova i nåns rum. När det var min tur att "offra" mitt rum tvingade mamma mej att ta ner den postern. Fattar inte varför...

Always look on the bright side of life...

Läste C's blogginlägg ---> och kom osökt att tänka på en händelse för sisådär 20 år sedan.
Jag skulle på en konsert i Scandinavium med Status Quo. Vi hittar våra platser och sätter oss och väntar. Vi tittar lite skeptiskt på scenen, för den är helt tom, bara en svart ridå hänger där.
Så börjar det spelas lite musik, och nu börjar vi misstänka att vi hamnat på fel konsert, för från högtalarna hör vi:


Så faller ridån och där står bandet, så det blev ju ordning på allt i alla fall...

Nyheter...

Det är inte alltid så lätt att läsa tidningen. Tussen vill gärna vara med och helst SITTA på tidningen när man läser. Jag tänkte att jag läser väl den på webben i stället, men det gick väl sådär det också...




söndag 3 juli 2011

Vilse i pannkakan...

För ett tag sen följde det med en turistbilaga till lokalblaskan NLT.
Jag och Morten blev lite sugna på ett område ute vid Läckö, Traneberg.
På vandring i ett stiglöst land, var överskriften, och det sa ju en del, men det fanns beskrivning på hur man skulle gå, så det var nog inga problem.
Trodde väl vi.
Att hitta till parkeringen där man skulle utgå ifrån var inga problem, trots att vägen var en supersmal grusväg där jag inneligt hoppades att inte få möte som inte fanns på min GPS.
Här fanns en informationsskylt där det stod om området.
Vi hade klippt ut lappen med beskrivningen om hur man skulle ta sej runt. Det var en sträcka på ca 5 km, lite lagom att knata runt när det verkar vara rätt kuperat.
  • Gå spången över till Lusthusholmen. Spåren efter jaktslottet finns på krönet.
Ok. Vi hittar spången och knallar iväg. På bägge sidor är det vass som är högre än oss så det är nog rätt surt i marken.
Vi kommer upp på krönet på Lusthusholmen, där finns en informationsskylt om lusthuset och jaktslottet. Vi kollar vägbeskrivningen igen, hur vi ska gå nu.
  • Följ sedan bara stranden söderut.
Ja det låter ju enkelt. Om det hade funnits en strand förstås. Vi stod ju mitt uppe på en kulle med massa sten. Och vilket håll var söder? Vi såg ut mot vattnet, där fanns dessutom en smal stig. Annars kunde vi ju knalla rätt ut i urskogen, men vi valde stigen mot vattnet för det verkade mest logiskt.
  • Där en vik öppnar sig, välj den rad av platta hällar som finns nästan längst in i viken. Där går man -nästan- torrskodd över. Men tänk på att Vänerns vattenstånd varierar.
Nån jäkla vik kom vi inte fram till. Vi gick den smala stigen som försvann titt som tätt. Vi kommer fram till sjön, men inte sjutton var det en vik. Vi fattade inte vilket håll vi skulle åt, för nåt "längst in i viken" fanns ju inte eftersom det inte var nån vik. Vi traskade iväg åt ena hållet, men fick ge upp för vi visste inte alls vart vi var. Jag var inte det minsta sugen på att tillbringa natten i skogen, så vi bestämde oss för att gå tillbaka.
Det var ju också lättare sagt än gjort, men tillslut kom vi på stigen vi gått på, och kom fram till bilen.

Turen skulle ha gått så här:
  • Fortsätt över några holmar till klipporna där Skeppstaviken börjar.. Gör sedan en båge runt fritidshuset och fortsätt över en träbro till några mindre holmar.
  • Följ telefonkabeln-men ta helst en sväng genom skogen norr om nästa torp för att inte störa. Snart är man ute på grusvägen.
  • Följ grusvägen, förbi en bom, och ta vänster i korsningen. Fortsätt till parkeringen och cirkeln är sluten.
Ja vi fick ju ingen cirkel precis...