onsdag 28 december 2005

Se där, en liten juldikt av Rune Berg!

Midvintergatans sten är hård,
stjärnorna gnistra och brinna.
Kan ingen stoppa en råttgrå Ford
innan den hinner försvinna?
Månen vandrar sin tysta ban.
Snön lyser vit på fru och barn,
snön lyser vit på maken.
Endast tomten är haken.

Inga kommentarer: