Angelica sitter i vardagsrummet tillsammans med pojkvännen och en kompis. Dom kollar på en film.
Jag får ett SMS.
Jag öppnar och läser meddelandet som var från Angelica:
Kom hit med en nagelfil
fredag 1 augusti 2008
Höjden av lathet...
Jag sitter vid datorn i mitt sovrum och surfar lite...
Angelica sitter i vardagsrummet tillsammans med pojkvännen och en kompis. Dom kollar på en film.
Jag får ett SMS.
Jag öppnar och läser meddelandet som var från Angelica:
Angelica sitter i vardagsrummet tillsammans med pojkvännen och en kompis. Dom kollar på en film.
Jag får ett SMS.
Jag öppnar och läser meddelandet som var från Angelica:
Stöldbegärligt gods...
Det är inte så lätt att sova på natten nu när det är så varmt.
Täcket åker av en stund, sen drar man på sej det. Så där håller jag på (och antagligen inte bara jag...) hela natten.
I morses vaknade jag till när Morten klev upp och skulle till jobbet. Jag sträckte på mej. Eller försökte... Nåt tog emot vid fötterna.
Trött var jag, så jag brydde mej inte.
Lite senare när jag vaknar till och kliver upp inser jag att ett täcke ligger nere vid mina fötter.
Konstigt...
Varför har han lagt täcket där för?? Kunde han inte låtit det ligga i hans egen säng??
Nu förstår jag varför...
Det var MITT täcke som låg vid mina fötter. Under natten har jag uppenbarligen sparkat av mej täcket och det har hamnat nere vid fotändan. Sen snodde jag tydligen Mortens täcke...
Och förresten...
Täcket åker av en stund, sen drar man på sej det. Så där håller jag på (och antagligen inte bara jag...) hela natten.
I morses vaknade jag till när Morten klev upp och skulle till jobbet. Jag sträckte på mej. Eller försökte... Nåt tog emot vid fötterna.
Trött var jag, så jag brydde mej inte.
Lite senare när jag vaknar till och kliver upp inser jag att ett täcke ligger nere vid mina fötter.
Konstigt...
Varför har han lagt täcket där för?? Kunde han inte låtit det ligga i hans egen säng??
Nu förstår jag varför...
Det var MITT täcke som låg vid mina fötter. Under natten har jag uppenbarligen sparkat av mej täcket och det har hamnat nere vid fotändan. Sen snodde jag tydligen Mortens täcke...
Och förresten...
Välkommen i tantgänget med oss andra som har kommit upp i den aktningsvärda åldern 30+!
Ska du med och kolla in den senaste rollatorerna? Jag har hört att det finns med turbo!
torsdag 31 juli 2008
Tina tänker...
Jag fyllde år för några veckor sen.
Av Morten fick jag ett kuvert.
Som bekant har ju storleken ingen betydelse...
Det innehöll en liten hemlig resa. Jag vet inte vart vi ska, men vi blir borta 13-15 augusti.
Jag berättade om det på jobbet, och det blev diskussioner bland både boende och personal om vart det var vi skulle.
Vi kunde konstatera att det inte blir nån längre resa, troligen inom Sverige för man kan ju inte åka hur långt som helst om man ska vara borta två nätter bara.
Vi spånade i att det kunde vara typ nån resa med färja förstås. Typ Kiel eller Finland eller nåt.
Ev av de boende är helt övertygad om vart det bär av.
Till Åland.
Jag har fått vissa ledtrådar...
Av Morten fick jag ett kuvert.
Som bekant har ju storleken ingen betydelse...
Det innehöll en liten hemlig resa. Jag vet inte vart vi ska, men vi blir borta 13-15 augusti.
Jag berättade om det på jobbet, och det blev diskussioner bland både boende och personal om vart det var vi skulle.
Vi kunde konstatera att det inte blir nån längre resa, troligen inom Sverige för man kan ju inte åka hur långt som helst om man ska vara borta två nätter bara.
Vi spånade i att det kunde vara typ nån resa med färja förstås. Typ Kiel eller Finland eller nåt.
Ev av de boende är helt övertygad om vart det bär av.
Till Åland.
Jag har fått vissa ledtrådar...
- ungefär lika långt som till Göteborg (med andra ord ca 15 mil)
- fast inte åt det hållet (vilket betyder vart som helst UTOM Göteborg)
- jag har varit där förut (men jag har varit mer eller mindre längre perioder i VÄLDIGT många städer, allt från övernattning till att bara passera, så jag blev inte så mycket klokare egentligen...)
Med andra ord kan jag utesluta Åland och Göteborg...
MEN...! Jag har fundrat lite och drog mej till minnes att han frågat lite om vilket hotell jag bott på i en viss stad... Funderar lite på om det är den stan... Jag kan tänka mej att han vill undvika att boka in oss på samma hotell jag har bott med min f.d. man...
Avståndet stämmer, det är INTE mot Göteborg, och jag har som sagt varit där. Jag har pratat om det för jag tyckte det var en mysig stad!
Men jag tänker inte fråga, och jag vill inte veta förrän jag kommer dit. Jag får vänta ett par veckor till!
måndag 28 juli 2008
Är det bara jag...
...som tycker att det är jäkligt jobbigt att se på termometern att den står på 30,4 grader i skuggan?
söndag 27 juli 2008
Flipflop...
Vi åkte och badade förut, jag, Morten, Angelica och hennes pojkvän.
En kylväska med lite mat. Köttbullar, potatissallad, drickyoghurt, bullar och chips.
Vi hann bara öppna kylväskan när vi blev bombarderade av getingar.
Jag och Morten är ju vuxna och anser oss världsvana. Vi satt med andra ord stilla under anfallet.
Det gjorde däremot inte dom mer oerfarna tonåringarna. Dom viftade frenetiskt med armarna. Angelicas pojkvän lyckades dänga till en geting med en plastgaffel.
Jag föreslog att han skulle ta Aftonbladets söndagsbilaga. Den funkade rätt bra.
Angelica hade inget att vifta med. Hon virade in sej i en filt i stället.
Dom hoppade omkring som två tokar där på stenhällen, den ene viftandes med en tidning, den andra insvept i en röd filt.
Dom två erfarna tjöt av skratt åt spektaklet!
Efter att ha simmat runt lite alla fyra tog jag och Morten söndagsbilagan, för vi måste alltid ta frågesporten där i.
Barnen kom tillbaka, tog några bullar, drickyoghurt och chips.
Efter ett tag hörde vi ett mysko smällande.
Dom viftade efter getingarna med sina flipflopar...
En kylväska med lite mat. Köttbullar, potatissallad, drickyoghurt, bullar och chips.
Vi hann bara öppna kylväskan när vi blev bombarderade av getingar.
Jag och Morten är ju vuxna och anser oss världsvana. Vi satt med andra ord stilla under anfallet.
Det gjorde däremot inte dom mer oerfarna tonåringarna. Dom viftade frenetiskt med armarna. Angelicas pojkvän lyckades dänga till en geting med en plastgaffel.
Jag föreslog att han skulle ta Aftonbladets söndagsbilaga. Den funkade rätt bra.
Angelica hade inget att vifta med. Hon virade in sej i en filt i stället.
Dom hoppade omkring som två tokar där på stenhällen, den ene viftandes med en tidning, den andra insvept i en röd filt.
Dom två erfarna tjöt av skratt åt spektaklet!
Efter att ha simmat runt lite alla fyra tog jag och Morten söndagsbilagan, för vi måste alltid ta frågesporten där i.
Barnen kom tillbaka, tog några bullar, drickyoghurt och chips.
Efter ett tag hörde vi ett mysko smällande.
Dom viftade efter getingarna med sina flipflopar...
lördag 26 juli 2008
Antastad...
Det jag saknar mest av att bo i lägenhet är att kunna gå ut och sätta sej på altanen med en bok och slappa i en solstol.
Nu fick det bli så här:
Jag tog med två kalla öl (för jag har semester- då är det helt ok att dricka öl en vardag...), la ner i en påse tillsammans med en filt och en bok och gick ner till älven.
Älven är inte en älv egentligen, det påstår alla som inte bor här, men Lidan för oss är, var och kommer alltid att vara älva, som vi på Li'köpingsdialekt säjer.
I alla fall knallade jag ner till älvkanten, la ut min filt och började läsa. Efter ett tag kommer det ett gäng gående mot mej. Dom traskar i sakta mak, verkar inte ha det minsta bråttom, men dom närmar sej mej. Jag blir lite orolig faktiskt, tycker att det känns lite obehagligt, dom var rätt många, ca 10 stycken.
Jag ligger där på min filt i shorts och bikini, sneglar lite diskret genom solglasögonen för att ha koll på dom.
Dom passerar mej på nära håll.
Plötsligt gör en av dom ett utfall och biter mej i tån.
Nämnde jag att det var änder...?
Nu fick det bli så här:
Jag tog med två kalla öl (för jag har semester- då är det helt ok att dricka öl en vardag...), la ner i en påse tillsammans med en filt och en bok och gick ner till älven.
Älven är inte en älv egentligen, det påstår alla som inte bor här, men Lidan för oss är, var och kommer alltid att vara älva, som vi på Li'köpingsdialekt säjer.
I alla fall knallade jag ner till älvkanten, la ut min filt och började läsa. Efter ett tag kommer det ett gäng gående mot mej. Dom traskar i sakta mak, verkar inte ha det minsta bråttom, men dom närmar sej mej. Jag blir lite orolig faktiskt, tycker att det känns lite obehagligt, dom var rätt många, ca 10 stycken.
Jag ligger där på min filt i shorts och bikini, sneglar lite diskret genom solglasögonen för att ha koll på dom.
Dom passerar mej på nära håll.
Plötsligt gör en av dom ett utfall och biter mej i tån.
Nämnde jag att det var änder...?
onsdag 23 juli 2008
En bortbyting...?
Fredagen den 4 juli åkte Angelica med sin pojkvän för att hälsa på hans släktingar i Skåne.
Dom blev borta läääänge. Dom bodde några dar här och några dar där, det var mostrar och syskon och kusiner och vänner...
Jag började fatta mina misstankar efter ett par dar.
Jag och Christoffer åkte tillsammans med min älskling och hans två yngsta barn till Vänersborg där vi hyrde en stuga i två dar.
Jag ringde Angelica varje dag för att kolla läget.
-Hur har ni det i Vänersborg då?
En mycket otippad fråga för att komma från henne.
-Hur är vädret hemma då?
Lika otippat.
Har nån bytt bort min dotter på vägen?
-Vet du vad som hände idag?!?
Va? Ska hon berätta nåt frivilligt??
-Idag har jag tvättat en tröska!
Eeeh... va??
Nu blev jag mer och mer säker på min sak.
Vid ett tillfälle innan vi la på sa jag
-Ha det så bra!
Hon svarar
-De'samma!
Ok. Så måste det vara. Detta vuxna beteende har jag aldrig märkt förut. Hon är bortbytt helt enkelt.
Idag fick jag bevis. Vi äter middag, jag, christoffer, Angelica och hennes pojkvän. Angelica vänder sej till Koffe och frågar
-Ska du hänga med oss och bada sen?
Japp. Helt klart. Det är inte min dotter, det är en bortbyting jag har fått hem.
Dom blev borta läääänge. Dom bodde några dar här och några dar där, det var mostrar och syskon och kusiner och vänner...
Jag började fatta mina misstankar efter ett par dar.
Jag och Christoffer åkte tillsammans med min älskling och hans två yngsta barn till Vänersborg där vi hyrde en stuga i två dar.
Jag ringde Angelica varje dag för att kolla läget.
-Hur har ni det i Vänersborg då?
En mycket otippad fråga för att komma från henne.
-Hur är vädret hemma då?
Lika otippat.
Har nån bytt bort min dotter på vägen?
-Vet du vad som hände idag?!?
Va? Ska hon berätta nåt frivilligt??
-Idag har jag tvättat en tröska!
Eeeh... va??
Nu blev jag mer och mer säker på min sak.
Vid ett tillfälle innan vi la på sa jag
-Ha det så bra!
Hon svarar
-De'samma!
Ok. Så måste det vara. Detta vuxna beteende har jag aldrig märkt förut. Hon är bortbytt helt enkelt.
Idag fick jag bevis. Vi äter middag, jag, christoffer, Angelica och hennes pojkvän. Angelica vänder sej till Koffe och frågar
-Ska du hänga med oss och bada sen?
Japp. Helt klart. Det är inte min dotter, det är en bortbyting jag har fått hem.
söndag 20 juli 2008
Öl eller vin...?
Idag fyller älsklingen min år!
41.
Det är praktiskt. No more 40-års kriser. Jag tog en som fyllt 40 redan!
Han jobbar idag, så nu står jag mitt uppe i maten. Köttet förbereds, efterrätten står klar i kylskåpet, förrätten ska jag snart ta itu med.
Bordet är dukat med finporslin och ljus och blommor.
Frågan är vad man ska dricka till...
Sofistikerat med ett jävla surt vin eller lite mindre elegant med öl??
41.
Det är praktiskt. No more 40-års kriser. Jag tog en som fyllt 40 redan!
Han jobbar idag, så nu står jag mitt uppe i maten. Köttet förbereds, efterrätten står klar i kylskåpet, förrätten ska jag snart ta itu med.
Bordet är dukat med finporslin och ljus och blommor.
Frågan är vad man ska dricka till...
Sofistikerat med ett jävla surt vin eller lite mindre elegant med öl??
lördag 19 juli 2008
Man mår väl som man förtjänar...
Jobbade min sista dag igår.
Idag har jag egentligen inte SEMESTER, den börjar officiellt på måndag, men jag anser nog att idag är första SEMESTERdan.
Trodde det skulle bli en hemmakväll med lite mys i soffan med min älskling, han jobbar nämligen idag, så han hade hyrt en film till oss.
Jag fick ett sms under eftermiddagen.
Ska vi fira din semester på Harrys ikväll?
Tina är ju inte sen och nappa...
Så, vi laddar upp med lite öl tillsammans med en kompis som också har SEMESTER och går ut på Harrys.
Där träffar jag på en av Richys gamla kompisar. Han bjuder på både det ena och andra i alkoholväg...
Ja. Den sista kunde jag nog ha klarat mej utan...
...men jag har ju SEMESTER so WTF...!?!
Idag har jag egentligen inte SEMESTER, den börjar officiellt på måndag, men jag anser nog att idag är första SEMESTERdan.
Trodde det skulle bli en hemmakväll med lite mys i soffan med min älskling, han jobbar nämligen idag, så han hade hyrt en film till oss.
Jag fick ett sms under eftermiddagen.
Ska vi fira din semester på Harrys ikväll?
Tina är ju inte sen och nappa...
Så, vi laddar upp med lite öl tillsammans med en kompis som också har SEMESTER och går ut på Harrys.
Där träffar jag på en av Richys gamla kompisar. Han bjuder på både det ena och andra i alkoholväg...
Ja. Den sista kunde jag nog ha klarat mej utan...
...men jag har ju SEMESTER so WTF...!?!
måndag 14 juli 2008
Släpp ut mej....!
Jag kom nyss hem från jobbet. Av en händelse slank jag in på the systembolag när jag passerade butiken på vägen från parkeringen och min lägenhet.
Jag gick in genom glasdörrarna med automatisk självöppning. Letade mej fram till öl-avdelningen och plockade åt mej 12 öl.
Ställde mej i kassan. Betalade. UTAN att visa leg. Det är nog ett år sen minst som jag visade sist. Jag börjar antagligen se gammal ut nu.
Plockar ner i två kassar.
Går ut genom de första glasdörrarna.
Dom öppnar sej vähähäldigt låååååångsaaamt. Jag går nästan rätt in i dom innan jag får stopp på mej själv med näsan nån centimeter från glaset.
-Jisses muttrar jag för mej själv.
Tillslut är dörrarna såpass öppna att jag med två kassar öl kommer emellan.
Ett par meter till dörrar nummer två.
Nu är jag beredd. Tänker inte skämma ut mej genom att braka in i dom.
Jag går lååååångsaaamt fram.
Jojomen. Samma hastighet i öppningen.
En centimeter öppet.
Två centimeter öppet.
Tre.
Fyra.
Fem.
KLONK
Dörrarna smäller igen ursnabbt.
Men vaff... Tror dom att jag skulle kunna klämma ut mej i den smala springan på så kort tid??
Jag fattar inget.
Jag glor fånigt på dom stängda dörrarna.
Dom öppnas igen, låååångsaaamt.
Jag tittar mycket skeptiskt på dom, vågar mej försiktigt ut när springan blivit bred nog.
Jag är beredd på att dörrarna ska smälla ihop igen, troligen då med mej emellan.
Det gick bra.
Jag kan pusta ut.
Jag gick in genom glasdörrarna med automatisk självöppning. Letade mej fram till öl-avdelningen och plockade åt mej 12 öl.
Ställde mej i kassan. Betalade. UTAN att visa leg. Det är nog ett år sen minst som jag visade sist. Jag börjar antagligen se gammal ut nu.
Plockar ner i två kassar.
Går ut genom de första glasdörrarna.
Dom öppnar sej vähähäldigt låååååångsaaamt. Jag går nästan rätt in i dom innan jag får stopp på mej själv med näsan nån centimeter från glaset.
-Jisses muttrar jag för mej själv.
Tillslut är dörrarna såpass öppna att jag med två kassar öl kommer emellan.
Ett par meter till dörrar nummer två.
Nu är jag beredd. Tänker inte skämma ut mej genom att braka in i dom.
Jag går lååååångsaaamt fram.
Jojomen. Samma hastighet i öppningen.
En centimeter öppet.
Två centimeter öppet.
Tre.
Fyra.
Fem.
KLONK
Dörrarna smäller igen ursnabbt.
Men vaff... Tror dom att jag skulle kunna klämma ut mej i den smala springan på så kort tid??
Jag fattar inget.
Jag glor fånigt på dom stängda dörrarna.
Dom öppnas igen, låååångsaaamt.
Jag tittar mycket skeptiskt på dom, vågar mej försiktigt ut när springan blivit bred nog.
Jag är beredd på att dörrarna ska smälla ihop igen, troligen då med mej emellan.
Det gick bra.
Jag kan pusta ut.
tisdag 24 juni 2008
Jag är här nu!
Trodde ni jag försvunnit för tid och evighet??
Inte då.
Inte då.
Jag har bara
- en nätverkskabel och tre datorer. Gissa vem som sällan får kabeln? Ska skaffa en rauter när lönen kommer...
- jobbat heltid som vanligt
- haft det jobbigt med tonårsdottern
- försöker hinna ikapp jobb med mc-klubben som jag har sackat efter med
- gått och blitt kär..
fredag 25 april 2008
450 spänn...
Det var jäkla dyrt att gifta sej. En massa blommor, klänningar, inbjudningskort, skor, mat... tja. You name it... många tusenlappar blir det...
Vet ni vad det kostar att skilja sej??
450:- till tingsrätten.
Inte ens då är man skild. Den 27 september är vi officiellet skilda för vi har minderåriga barn. Den 26 september är vår förlovningsdag sen 1993. Är det inte komiskt så säj...
Jag har ett rätt fett sparkonto eftersom jag sålt min del av the house till mannen i fråga. Ja det är ingen idé att nån solochvårare försöker nåt. SÅ tät är jag inte. Bodelningar inkluderar bara det det skulle bli vid en försäljning, minus avdrag, mäklarkostnader och sånt, men jag har råd att köpa var sin dator till mina barn...
Ja ärligt talat är det dyrt att skilja sej med. Föutom 450 till tinget. Ny telefon, nytt husgeråd, adressändring samt att man helt plötsligt måste stå ensam för utgifterna med samma inkomst...
NÄÄ... jag e int bitter....
Klart jag inte är! It's my life, it's now or never...
Vet ni vad det kostar att skilja sej??
450:- till tingsrätten.
Inte ens då är man skild. Den 27 september är vi officiellet skilda för vi har minderåriga barn. Den 26 september är vår förlovningsdag sen 1993. Är det inte komiskt så säj...
Jag har ett rätt fett sparkonto eftersom jag sålt min del av the house till mannen i fråga. Ja det är ingen idé att nån solochvårare försöker nåt. SÅ tät är jag inte. Bodelningar inkluderar bara det det skulle bli vid en försäljning, minus avdrag, mäklarkostnader och sånt, men jag har råd att köpa var sin dator till mina barn...
Ja ärligt talat är det dyrt att skilja sej med. Föutom 450 till tinget. Ny telefon, nytt husgeråd, adressändring samt att man helt plötsligt måste stå ensam för utgifterna med samma inkomst...
NÄÄ... jag e int bitter....
Klart jag inte är! It's my life, it's now or never...
Ett speciellt välkomnande...
Jag satt vid datorn när det plingade på dörrn.
Jag går för att öppna. Ute i hallen snubblar jag på en stövel.
Jag faller mot dörren men lyckas öppna den på vägen.
Kompisen som står utanför ser smått chockad ut när jag kommer farande mer eller mindre i famnen på honom...
Idag har jag shoppat lite mer prylar till mitt hem. En jävla dyr kaffebryggare, pastaslev, batterier, termos och lite sånt. Det är som när man flyttade hemifrån! Fast nu är ekonomin bättre!
Ni kommer väl på inflyttningfesten...??
Jag går för att öppna. Ute i hallen snubblar jag på en stövel.
Jag faller mot dörren men lyckas öppna den på vägen.
Kompisen som står utanför ser smått chockad ut när jag kommer farande mer eller mindre i famnen på honom...
Idag har jag shoppat lite mer prylar till mitt hem. En jävla dyr kaffebryggare, pastaslev, batterier, termos och lite sånt. Det är som när man flyttade hemifrån! Fast nu är ekonomin bättre!
Ni kommer väl på inflyttningfesten...??
söndag 20 april 2008
IQ fiskmås...
Höll på att bli påkörd förut när jag körde genom stan.
Av en lågt flygande mås!
Helt lungt och sansat kör jag på Wennerbergsvägen, då jag i ögonvrån ser nåt till vänster.
jag tittar dit och och får se en fiskmås som verkar gå in för landning.
Han verkar vara helt omedveten om att det inte är det smartaste att göra det mitt i stan på en trafikerad väg.
Som tur är gör måsen en höjning så han slapp braka in i bilen.
Nu fattar jag var uttrycket IQ fiskmås kommer ifrån...
Av en lågt flygande mås!
Helt lungt och sansat kör jag på Wennerbergsvägen, då jag i ögonvrån ser nåt till vänster.
jag tittar dit och och får se en fiskmås som verkar gå in för landning.
Han verkar vara helt omedveten om att det inte är det smartaste att göra det mitt i stan på en trafikerad väg.
Som tur är gör måsen en höjning så han slapp braka in i bilen.
Nu fattar jag var uttrycket IQ fiskmås kommer ifrån...
lördag 19 april 2008
Jag kanske skulle köpt en vanlig våg...?
Jag har köpt mej en ny våg. Den väger inte bara kilon, utan även kroppsfett, muskler och vatten.
Jag fick fylla i ålder. 35.
Sen längd. 168 cm.
Sen hur tränad jag var. Ok jag fick ju erkänna mej som otränad då.
Vikten var jag nöjd med.
Kroppsfettet låg inom "normalt", lite närmare "lågt" faktiskt.
Vatten låg lite lågt. Vad ska jag göra åt det...? Dricka mer? Jag får göra vad jag kan. Sitter nu med en öl. Det funkar kanske också...
Muskelmassan var av en underlig anledning också "låg". Helt otippat...
Sony Ericsson v/s Nokia...
Igår började min mobil bete sej konstigt. Den började blinka i displayen.
I förmiddags åkte jag till stan, och lämnade in mobilen.
Nu kunde det ta två veckor innan jag fick tillbaks den...
Vi har en mobil till MC-klubben som för närvarande bara används till att göra massutskick av sms till medlemmarna.
Jag flyttade över alla kontakter till SIM kortet och lånade den mobilen. Det är en Sony Ericsson K320i.
Jag fattar inget. Den är jättekonstig... Menyer är annorlunda, knappar känns konstiga, inget stämmer liksom. Det är numera ett helt företag att skicka ett sms...
Tacka vet jag Nokia... Den vet jag hur jag ska hantera!
I förmiddags åkte jag till stan, och lämnade in mobilen.
Nu kunde det ta två veckor innan jag fick tillbaks den...
Vi har en mobil till MC-klubben som för närvarande bara används till att göra massutskick av sms till medlemmarna.
Jag flyttade över alla kontakter till SIM kortet och lånade den mobilen. Det är en Sony Ericsson K320i.
Jag fattar inget. Den är jättekonstig... Menyer är annorlunda, knappar känns konstiga, inget stämmer liksom. Det är numera ett helt företag att skicka ett sms...
Tacka vet jag Nokia... Den vet jag hur jag ska hantera!
fredag 18 april 2008
Veliga kärringar...
Storhandlade på Jysk förut.
Som i ett hjälplöst tillstånd irrade jag runt efter badrumsgrejer.
Jag gillar såna där med japanska ord som ingen männska begriper. Dom är jättesnygga.
Hittade en snygg serie men badrumsgolvet i min nya lya (och där lyckades jag rimma lite också... det är nu alla ska bli mäkta impade...) är grått och väggarna vita. Det funkar INTE med beige...
Hittade en annan med lite streck och fyrkanter... nån med blommor... Alla var ju snygga. Hur fasen ska jag kunna bestämma mej?
Det slutar lite otippat med svart.
Ett svart duschdraperi med lite broderade blommor, en svart matta, svarta handdukar och tandborsthållare och bomulls...eeeh...burk(????) ja ni vet sån som vi tjejer måste ha med bomullspads i för make up... i metall.
Jag kom på att lite extra täcke och kuddar är ju bra att ha. Vi har två extra täcken. Jag tar väl ett, men det måste ju Christoffer ha. Han kan ju inte släpa täcke och kuddar fram och bort varje vecka... man vet ju aldrig när det blir läge med ytterligare ett täcke i min säng... som inte är en säng utan en bäddsoffa.
Fast jag undrar hur nån ska stå ut med mej... Jag har hört rykten från två oberoende källor att jag blir väldigt varm på nätterna... fast det är ju inte mitt bekymmer *asg*!
Sen har jag ju en mindre toalett med dusch också.... där går det i blått...
Passade även på att titta på databord. Jag behöver ju ett stort till min dator, där jag även ska sköta mitt idiella arbete med Lidköpings MC-klubb. Jag är ju webbansvarig och medlemsansvarig.
Eftersom jag har ett trevligt sparkonto har jag lovat barnen var sin dator. Jag trodde att jag skulle komma undan med varsin laptop. Det sket sej. Bägge vill ha en stationär. Det betyder databord också. Fast jag hittade bra på Jysk. Jag har inte några enorma krav på exklusive kvalite. Jysk dyger gott till mej.
Sen blir det IKEA fram igenom också! Där är det ju helt underbart att tillbringa en dag! Ni vet väl vad IKEA katalogen kallas... Kvinnornas porrtidning...
Som i ett hjälplöst tillstånd irrade jag runt efter badrumsgrejer.
Jag gillar såna där med japanska ord som ingen männska begriper. Dom är jättesnygga.
Hittade en snygg serie men badrumsgolvet i min nya lya (och där lyckades jag rimma lite också... det är nu alla ska bli mäkta impade...) är grått och väggarna vita. Det funkar INTE med beige...
Hittade en annan med lite streck och fyrkanter... nån med blommor... Alla var ju snygga. Hur fasen ska jag kunna bestämma mej?
Det slutar lite otippat med svart.
Ett svart duschdraperi med lite broderade blommor, en svart matta, svarta handdukar och tandborsthållare och bomulls...eeeh...burk(????) ja ni vet sån som vi tjejer måste ha med bomullspads i för make up... i metall.
Jag kom på att lite extra täcke och kuddar är ju bra att ha. Vi har två extra täcken. Jag tar väl ett, men det måste ju Christoffer ha. Han kan ju inte släpa täcke och kuddar fram och bort varje vecka... man vet ju aldrig när det blir läge med ytterligare ett täcke i min säng... som inte är en säng utan en bäddsoffa.
Fast jag undrar hur nån ska stå ut med mej... Jag har hört rykten från två oberoende källor att jag blir väldigt varm på nätterna... fast det är ju inte mitt bekymmer *asg*!
Sen har jag ju en mindre toalett med dusch också.... där går det i blått...
Passade även på att titta på databord. Jag behöver ju ett stort till min dator, där jag även ska sköta mitt idiella arbete med Lidköpings MC-klubb. Jag är ju webbansvarig och medlemsansvarig.
Eftersom jag har ett trevligt sparkonto har jag lovat barnen var sin dator. Jag trodde att jag skulle komma undan med varsin laptop. Det sket sej. Bägge vill ha en stationär. Det betyder databord också. Fast jag hittade bra på Jysk. Jag har inte några enorma krav på exklusive kvalite. Jysk dyger gott till mej.
Sen blir det IKEA fram igenom också! Där är det ju helt underbart att tillbringa en dag! Ni vet väl vad IKEA katalogen kallas... Kvinnornas porrtidning...
tisdag 15 april 2008
Man kan undra...
När vi satt på jobbet idag pratade vi lite om barns funderingar. Speciellt i samband med graviditeter.
Jag berättade om Angelica som funderade:
Sen kom jag att tänka på en klasskompis jag hade i gymnasiet. Hennes lillebror hade fått höra vid en inte alltför hög ålder hur barn kom ut.
Han konstaterar:
Jag berättade om Angelica som funderade:
Mamma... hur gör bebisar som ligger i magen när dom ska bajsa?
Jag minns inte exakt hur jag svarade men jag fick väl klura ut nåt bra svar, för hur ska man förklara det för en treåring?
Sen kom jag att tänka på en klasskompis jag hade i gymnasiet. Hennes lillebror hade fått höra vid en inte alltför hög ålder hur barn kom ut.
Han konstaterar:
Ja nu vet jag hur jag kom ut. Men hur fan kom jag in?
måndag 14 april 2008
Ahmäh vaff...
Vad är det frågan om??
Jag blev förkyld strax före helgen. Inget konstigt med det. Hade feber en dag. Sen gick det över.
I söndags vaknade jag med igenmurade ögon.
Jaha. Infektionen satte sej tydligen på ögonen med då.
I morses tog det minst 5 minuter för mej innan jag fick upp ögonen såpass att jag såg vart jag gick. Jag fick bokstavligen bända upp ögonen. Sen fick jag tvätta rent i säkert 5 minuter till...
Nu är det lite bättre. Det varar inte så mycket, det skaver, och det ser ut som jag gråtit en vecka i sträck, och varit på fest samma vecka...
Nu har vi ordnat med datorer hit och dit. Vem som ska ha vad av alla dataprylarna. Min nya hårddisk med den gamla skärmen, och dom ena högtalarna. Igår upptäckte jag att en högtalaren var kass.
Det var ingen katastrof. Min nya stereo har en trådlös länk så man kan koppla ihop den med datorn. Medans jag roar mej med att pyssla med detta tycker jag att det kliar lite här och var.
Tycker jag inte att det verkar lite skrovligt i nyllet?
Jojomensan.
Nässelutslag i ansiktet....
Jag blev förkyld strax före helgen. Inget konstigt med det. Hade feber en dag. Sen gick det över.
I söndags vaknade jag med igenmurade ögon.
Jaha. Infektionen satte sej tydligen på ögonen med då.
I morses tog det minst 5 minuter för mej innan jag fick upp ögonen såpass att jag såg vart jag gick. Jag fick bokstavligen bända upp ögonen. Sen fick jag tvätta rent i säkert 5 minuter till...
Nu är det lite bättre. Det varar inte så mycket, det skaver, och det ser ut som jag gråtit en vecka i sträck, och varit på fest samma vecka...
Nu har vi ordnat med datorer hit och dit. Vem som ska ha vad av alla dataprylarna. Min nya hårddisk med den gamla skärmen, och dom ena högtalarna. Igår upptäckte jag att en högtalaren var kass.
Det var ingen katastrof. Min nya stereo har en trådlös länk så man kan koppla ihop den med datorn. Medans jag roar mej med att pyssla med detta tycker jag att det kliar lite här och var.
Tycker jag inte att det verkar lite skrovligt i nyllet?
Jojomensan.
Nässelutslag i ansiktet....
söndag 13 april 2008
En utmaning...
Här sitter jag i vardagsrummet bland flyttkartonger och annan brôte.
Jag har visst blivit utmanad av syrran. Det är väl bäst att göra som hon vill...
Tre namn du går under:
Tre saker du har på dig:
Tre sanningar:
Jag har visst blivit utmanad av syrran. Det är väl bäst att göra som hon vill...
Tre namn du går under:
- Tina
- mamma
- Christina-tina-nina (av en av de boende på jobbet som tycker att jag borde kallas för mitt riktiga namn, sen har hon fått in ytterligare ett namn i ramsan...)
- Att något ska hända mina nära och kära
- Spindlar
- Att jag ska bli sjuk igen
Tre saker du har på dig:
- Fleecetröja
- Trosor
- Mjukisbyxor
Tre sanningar:
- Min största svaghet är choklad
- Jag är mörkrädd
- En gång stal jag en säck potatis (det var ett misstag, jag hade lagt den under barnvagnen och glömde säja till kassörskan)
- En Corvette
- En parkeringsplats intill min nya lägenhet så jag slipper gå så långt
- Lite nya möbler
lördag 5 april 2008
Vild och skild...
Att jag ska gå ut ikväll har varit bestämt sen länge.
Häromdan frågade en kompis om jag kunde hänga med ut igår.
-Nja.... sa jag lite tveksamt. Jag ska ju ut på lördag också...
Man orkar ju inte med hur mycket som helst när man kommer upp i min aktingsvärda ålder...
Ja min karaktär är ju inte den bästa, så jag gick ju givetvis med ut då igår. Jag skulle ta ett par öl och åka hem vid tolv. Tänkte jag...
Sen var det ju detta med karaktären då... Jag kom givetvis hem framåt tre... Missade sista bussen, fick ta taxi.
Ja jisses.
En mer eller mindre frånskild tvåbarnsmorsa med tonårsbarn... Hur ska detta sluta?
Ikväll ska dessutom min fortfarande enligt pappren make ut också. Stan är ju rätt liten så risken är överhängande att vi stöter på varann på krogen... fast vi är ju sams så det ska väl gå bra!
Häromdan frågade en kompis om jag kunde hänga med ut igår.
-Nja.... sa jag lite tveksamt. Jag ska ju ut på lördag också...
Man orkar ju inte med hur mycket som helst när man kommer upp i min aktingsvärda ålder...
Ja min karaktär är ju inte den bästa, så jag gick ju givetvis med ut då igår. Jag skulle ta ett par öl och åka hem vid tolv. Tänkte jag...
Sen var det ju detta med karaktären då... Jag kom givetvis hem framåt tre... Missade sista bussen, fick ta taxi.
Ja jisses.
En mer eller mindre frånskild tvåbarnsmorsa med tonårsbarn... Hur ska detta sluta?
Ikväll ska dessutom min fortfarande enligt pappren make ut också. Stan är ju rätt liten så risken är överhängande att vi stöter på varann på krogen... fast vi är ju sams så det ska väl gå bra!
måndag 31 mars 2008
UFO's...
Idag hade vi friskvård på jobbet.
Först två föreläsningar om "tankens kraft" och "bra snabbmat".
Sen lottade vi ut massage. Alla fick nån typ av massage, vanlig nack och ryggmassage eller taktil stimulering. Taktil är mer lättare beröring.
Jag fick vanlig massage.
Fullt avslappnad, smått yrvaken går jag in till dom andra som äter en massa konstig hälsosam mat. Den var rätt ok om man bortser från alla läbbiga bönor och äckliga solrosfrön...
När alla fått sin massage sätter vi oss i soffan och vi sätter fötterna i fotbad med badsalt.
Mina fötter luktar inte längre som man kan tro efter en dag på jobbet, fotsvett, utan polkagris.
Vi sitter och pratar, skrattar och plaskar med våra fötter. Det blir lite blött på golvet efter ett litet missöde.
Det var INTE jag.
Av nån anledning kommer vi in på bakning. Detta leder osökt in på diverse fadäser under bakning. Alla hade vi väl mer eller mindre råkat ut för nåt dumt.
Min var detta:
Jag skulle baka nån mjuk kaka. Minns inte riktigt vad det var. Sockerkaka eller nåt.
Jag står och kör med elvispen.
Telefonen ringer. Jag skulle svara. Släpper elvispen. Utan att stänga av den...
Bunken gör en frivolt, jag hinner få fatt i elvispen innan den går samma öde till mötes.
Det är nu mycket kladdigt överallt... Och jag är redigt irriterad. På elvispen givetvis.
Först två föreläsningar om "tankens kraft" och "bra snabbmat".
Sen lottade vi ut massage. Alla fick nån typ av massage, vanlig nack och ryggmassage eller taktil stimulering. Taktil är mer lättare beröring.
Jag fick vanlig massage.
Fullt avslappnad, smått yrvaken går jag in till dom andra som äter en massa konstig hälsosam mat. Den var rätt ok om man bortser från alla läbbiga bönor och äckliga solrosfrön...
När alla fått sin massage sätter vi oss i soffan och vi sätter fötterna i fotbad med badsalt.
Mina fötter luktar inte längre som man kan tro efter en dag på jobbet, fotsvett, utan polkagris.
Vi sitter och pratar, skrattar och plaskar med våra fötter. Det blir lite blött på golvet efter ett litet missöde.
Det var INTE jag.
Av nån anledning kommer vi in på bakning. Detta leder osökt in på diverse fadäser under bakning. Alla hade vi väl mer eller mindre råkat ut för nåt dumt.
Min var detta:
Jag skulle baka nån mjuk kaka. Minns inte riktigt vad det var. Sockerkaka eller nåt.
Jag står och kör med elvispen.
Telefonen ringer. Jag skulle svara. Släpper elvispen. Utan att stänga av den...
Bunken gör en frivolt, jag hinner få fatt i elvispen innan den går samma öde till mötes.
Det är nu mycket kladdigt överallt... Och jag är redigt irriterad. På elvispen givetvis.
söndag 30 mars 2008
Sommartider hej hej...
Vilken knallkork är det som kommit på att man ska byta sommartider och vintertider hit och dit?? det är ju helt värdelöst.
Jag jobbade till 21:30 igår. Skulle jobba från 7 idag. Kroppen ansåg ju att klockan fortfarande inte var mer än 6 när jag kom hit.
Det är minsann inte lätt att hinna blogga nu för tiden!
Jobbar jag inte håller jag på och packar!
Häromdan köpte jag mej en ny stereo! Lite nya muggar har jag köpt med! Jag lämnar en hel del vardagsporslin... Kände att jag ville ha lite nytt!
Fördelarna med att flytta är att man får röjt lite... Har slängt en massa gamla kläder. Har jag inte använt det på tio år, hur stor är risken att jag använder det igen...?
Måste jobba...
Jag jobbade till 21:30 igår. Skulle jobba från 7 idag. Kroppen ansåg ju att klockan fortfarande inte var mer än 6 när jag kom hit.
Det är minsann inte lätt att hinna blogga nu för tiden!
Jobbar jag inte håller jag på och packar!
Häromdan köpte jag mej en ny stereo! Lite nya muggar har jag köpt med! Jag lämnar en hel del vardagsporslin... Kände att jag ville ha lite nytt!
Fördelarna med att flytta är att man får röjt lite... Har slängt en massa gamla kläder. Har jag inte använt det på tio år, hur stor är risken att jag använder det igen...?
Måste jobba...
tisdag 25 mars 2008
Skallad...
Angelicas förra kille är en riktig strulpelle.
Han har alltid varit trevlig och artig hemma hos oss, fast man har hört rykten hur han är annars. Och man vet ju lite saker han ställt till med.
Dom var ihop jättelänge. För att vara så unga i alla fall. Nästan 1½ år.
Sen gjorde Angelica slut för ett tag sen. Jag måste erkänna att jag blev lättad och tyckte det var skönt... Jag har varit rädd att han ska dra med henne på dumheter.
Nu har hon en ny kille. Igår skulle Angelica och hennes kompis åka hem med bussen, bådas pojkvänner var med och skulle säja hejdå.
Då möter dom exet med en kompis...
Det slutar med att Angelica och de tre hon var med sitter på polisstationen. Hennes kille har en halv framtand... Exet är polisanmäld.
Han har alltid varit trevlig och artig hemma hos oss, fast man har hört rykten hur han är annars. Och man vet ju lite saker han ställt till med.
Dom var ihop jättelänge. För att vara så unga i alla fall. Nästan 1½ år.
Sen gjorde Angelica slut för ett tag sen. Jag måste erkänna att jag blev lättad och tyckte det var skönt... Jag har varit rädd att han ska dra med henne på dumheter.
Nu har hon en ny kille. Igår skulle Angelica och hennes kompis åka hem med bussen, bådas pojkvänner var med och skulle säja hejdå.
Då möter dom exet med en kompis...
Det slutar med att Angelica och de tre hon var med sitter på polisstationen. Hennes kille har en halv framtand... Exet är polisanmäld.
lördag 22 mars 2008
fredag 21 mars 2008
Nu är det dags...
Jag skrev när jag berättat för Christoffer om hans sjukdom att jag hade en till sak att berätta.
Nu är alla som behövde veta innan jag skriver om det här informerade om läget.
Så. Nu är det då dags att berätta.
De flesta har väl saker och ting på känn kanske...
I höstas rasade min värld. Den mannen som lovat att älska mej i nöd och lust, att dela glädje och sorg med mej och vara mej trogen tills döden skiljer oss åt bröt löftena.
Jag hade kanske kunnat ta det lättare om det bara hade varit mellan oss, men när man blandar in flera personer än oss i äktenskapet blir det lite för mycket...
Länge gick jag som i en annan värld. Det var som en mardröm. Att nåt kunde göra så ont. Jag trodde inte det var möjligt.
Men tiden gick. Allt pendlade från hopplöshet till förhoppningen om att vi skulle kunna få tillbaka det vi hade. Fram och tillbaka.
Jag ville att vi skulle göra ett helhjärtat försök. Jag var beredd att förlåta och gå vidare.
Svaret jag fick var bara "jag vet inte om jag vill".
Vad har vi och förlora på det då?
Inget, tyckte jag.
Men inget hände. Det enda jag önskade var att få behålla min man.
Tiden gick. Jag blev starkare.
Jag ville fortfarande ha kvar min man, men nu tänkte jag att jag väntar ut honom. Nån gång måste han ju bestämma sej. Han måste ju sluta vela.
Jag började se saker ur en annan synvinkel.
I stället för att bara se det vi hade som var bra, såg jag även det som INTE var bra. Hur mycket jag gett utan att få tillbaka. Hur mycket jag offrade av mej själv för att vara till lags.
Jag tröttnade på att det inte hände nåt åt ena eller andra hållet.
Om han inte ville göra ett försök att leva ihop, varför var han kvar? Det var den stora frågan.
Jag kom fram till att jag inte ville leva med nån som aldrig tog i mej, jag ville inte ha en rumskompis.
Semesterlistorna kom upp på jobbet. Jag frågade hur vi skulle ha det. Skulle vi ha semester ihop eller? Vad blev svaret?? "Jag vet inte..."
Ytterligare nån vecka gick. Jag tog mod till mej, frågade lugnt och sansat hur vi skulle ha det.
-Med din semester? frågade han.
-Nä, med hela mitt jävla liv, svarade jag.
Ungefär så.
Jag mår bra. Jag ska flytta till stan. Har fått en fyra i centrum. Ett stenkast från torget...! Jag känner att detta kommer att bli kanon! Jag ska börja om, en ny start i mitt liv!
I början kändes det lite läskigt. Man har levt som i en skyddad verkstad i 15 år. Nu ska jag stå på egna ben. Men jag är stark! Jag känner mej bara starkare hela tiden sen allt ramlar på. Jag fick en fin lägenhet, jag har börjat packa...
Richy hade med sej ett par lådor från jobbet, dom stod fortfarande tomma när han åkte. Nu har jag hämtat en massa fler. Han får väl en chock när han kommer hem och ser vardagsrummet fullt med flyttlådor...
1 maj bor jag ensam sånär som på några barn då förstås...
Det som känns svårast är vårat gemensamma nätverk med kompisar. Kommer man tappa alla nu? Blir man aldrig bjuden på festerna längre? Vem ska dom välja?
Nu är alla som behövde veta innan jag skriver om det här informerade om läget.
Så. Nu är det då dags att berätta.
De flesta har väl saker och ting på känn kanske...
I höstas rasade min värld. Den mannen som lovat att älska mej i nöd och lust, att dela glädje och sorg med mej och vara mej trogen tills döden skiljer oss åt bröt löftena.
Jag hade kanske kunnat ta det lättare om det bara hade varit mellan oss, men när man blandar in flera personer än oss i äktenskapet blir det lite för mycket...
Länge gick jag som i en annan värld. Det var som en mardröm. Att nåt kunde göra så ont. Jag trodde inte det var möjligt.
Men tiden gick. Allt pendlade från hopplöshet till förhoppningen om att vi skulle kunna få tillbaka det vi hade. Fram och tillbaka.
Jag ville att vi skulle göra ett helhjärtat försök. Jag var beredd att förlåta och gå vidare.
Svaret jag fick var bara "jag vet inte om jag vill".
Vad har vi och förlora på det då?
Inget, tyckte jag.
Men inget hände. Det enda jag önskade var att få behålla min man.
Tiden gick. Jag blev starkare.
Jag ville fortfarande ha kvar min man, men nu tänkte jag att jag väntar ut honom. Nån gång måste han ju bestämma sej. Han måste ju sluta vela.
Jag började se saker ur en annan synvinkel.
I stället för att bara se det vi hade som var bra, såg jag även det som INTE var bra. Hur mycket jag gett utan att få tillbaka. Hur mycket jag offrade av mej själv för att vara till lags.
Jag tröttnade på att det inte hände nåt åt ena eller andra hållet.
Om han inte ville göra ett försök att leva ihop, varför var han kvar? Det var den stora frågan.
Jag kom fram till att jag inte ville leva med nån som aldrig tog i mej, jag ville inte ha en rumskompis.
Semesterlistorna kom upp på jobbet. Jag frågade hur vi skulle ha det. Skulle vi ha semester ihop eller? Vad blev svaret?? "Jag vet inte..."
Ytterligare nån vecka gick. Jag tog mod till mej, frågade lugnt och sansat hur vi skulle ha det.
-Med din semester? frågade han.
-Nä, med hela mitt jävla liv, svarade jag.
Ungefär så.
Jag mår bra. Jag ska flytta till stan. Har fått en fyra i centrum. Ett stenkast från torget...! Jag känner att detta kommer att bli kanon! Jag ska börja om, en ny start i mitt liv!
I början kändes det lite läskigt. Man har levt som i en skyddad verkstad i 15 år. Nu ska jag stå på egna ben. Men jag är stark! Jag känner mej bara starkare hela tiden sen allt ramlar på. Jag fick en fin lägenhet, jag har börjat packa...
Richy hade med sej ett par lådor från jobbet, dom stod fortfarande tomma när han åkte. Nu har jag hämtat en massa fler. Han får väl en chock när han kommer hem och ser vardagsrummet fullt med flyttlådor...
1 maj bor jag ensam sånär som på några barn då förstås...
Det som känns svårast är vårat gemensamma nätverk med kompisar. Kommer man tappa alla nu? Blir man aldrig bjuden på festerna längre? Vem ska dom välja?
Koncentration...
Igår började det ramla in lite påskkärringar.
Jag har haft tankarna på annat håll, så det där med påsken har jag liksom tappat bort i hanteringen...
Angelicas kompis var här, hon hade lite lakrits som jag fick bjuda på. Jag hade inte ens gamla chips från förra helgen...
Sen flydde vi från huset allihop...!
I förmiddags bestämde jag mej för att åka till Skara för att handla lite godis och sånt.
Det var ganska blaskigt, och jag kom på att jag FORTFARANDE inte fyllt på spolarvätska...
Det har alltid varit Richys jobb att se till att bilen funkar. Mitt jobb är allt annat utom bilen och gräsklippning.
Jag hade sagt att spolarvätskan var slut, och sa även att jag kan fylla på, bara jag vet vart spolarvätskan står nånstans...
Sen hände inget. Richy åkte iväg, först till Östersund förra helgen, sen fortsatte han till Kiruna över påsk. Jag tänkte att han kanske hade fyllt på, men nä. Det hade han inte...
Först skulle jag öppna motorhuven. Det gick väl inte nåt vidare till en början. Såg en gul knapp under där som jag tryckte febrilt på utan något resultat.
Jag fick kolla i instruktionsboken. Man skulle LYFTA på den där knappen tydligen.
Nu gick det.
Hittade en 5-liters dunk i garaget där det stod "Koncentrerad spolarvätska". Det var nån liter kvar. Jag tyckte den inte alls såg koncentrerad ut, men jag vet att Richy alltid skriver på dunkar och flaskor om det är nåt annat i.
Nu blev jag lite fundersam.
Ringde hans mobil, fick inget svar.
Han sover väl säkert. Ringde ut till stugan. Hans syrra svarade, sa att han var ute och åkte skoter. Jag ringde igen och pratade in ett meddelande.
Nu vet ju inte jag när han tänker ringa upp, sa jag chansade och åkte iväg med snustorr spolarvätskebehållare. Det var ju ganska torrt ute. Det kan ju funka.
Kommer en bit, det börjar bli lite smutsigt på rutan.
Det är nu jag begår ett stort misstag. Jag gör ett vevande med torkarna...
Hela rutan blir randig.
Strax efter kommer jag ikapp en lastbil. Jag ser min chans. Jag kör upp ganska nära, det sprutar smutsigt vatten över bilen. Smutsen är inte det jag är ute efter, det är vattnet. Snart kan jag köra på med torkarna, rutan blir renare och renare, och till slut kan jag växla ner och blåsa om!
Framme i Skara ringer Richy och talar om att spolarvätskan ÄR koncentrerad.
-Konstigt, säjer jag. Den är väldigt ljus...
-Nä, den är koncentrerad. Ta en liter ungefär, och sen 2-2½ liter vatten.
-Ja det är ungefär en liter som är kvar.
-Va??
-Det är cirka en liter kvar i dunken!
-Nä?
-Jo!
-Men det är ju en nästan ny 25-liters dunk!
-Nä... det är bara 5 liter ju!
Vi kontaterar att jag hittat en dunk Richy inte visst fanns.
Jag har haft tankarna på annat håll, så det där med påsken har jag liksom tappat bort i hanteringen...
Angelicas kompis var här, hon hade lite lakrits som jag fick bjuda på. Jag hade inte ens gamla chips från förra helgen...
Sen flydde vi från huset allihop...!
I förmiddags bestämde jag mej för att åka till Skara för att handla lite godis och sånt.
Det var ganska blaskigt, och jag kom på att jag FORTFARANDE inte fyllt på spolarvätska...
Det har alltid varit Richys jobb att se till att bilen funkar. Mitt jobb är allt annat utom bilen och gräsklippning.
Jag hade sagt att spolarvätskan var slut, och sa även att jag kan fylla på, bara jag vet vart spolarvätskan står nånstans...
Sen hände inget. Richy åkte iväg, först till Östersund förra helgen, sen fortsatte han till Kiruna över påsk. Jag tänkte att han kanske hade fyllt på, men nä. Det hade han inte...
Först skulle jag öppna motorhuven. Det gick väl inte nåt vidare till en början. Såg en gul knapp under där som jag tryckte febrilt på utan något resultat.
Jag fick kolla i instruktionsboken. Man skulle LYFTA på den där knappen tydligen.
Nu gick det.
Hittade en 5-liters dunk i garaget där det stod "Koncentrerad spolarvätska". Det var nån liter kvar. Jag tyckte den inte alls såg koncentrerad ut, men jag vet att Richy alltid skriver på dunkar och flaskor om det är nåt annat i.
Nu blev jag lite fundersam.
Ringde hans mobil, fick inget svar.
Han sover väl säkert. Ringde ut till stugan. Hans syrra svarade, sa att han var ute och åkte skoter. Jag ringde igen och pratade in ett meddelande.
Nu vet ju inte jag när han tänker ringa upp, sa jag chansade och åkte iväg med snustorr spolarvätskebehållare. Det var ju ganska torrt ute. Det kan ju funka.
Kommer en bit, det börjar bli lite smutsigt på rutan.
Det är nu jag begår ett stort misstag. Jag gör ett vevande med torkarna...
Hela rutan blir randig.
Strax efter kommer jag ikapp en lastbil. Jag ser min chans. Jag kör upp ganska nära, det sprutar smutsigt vatten över bilen. Smutsen är inte det jag är ute efter, det är vattnet. Snart kan jag köra på med torkarna, rutan blir renare och renare, och till slut kan jag växla ner och blåsa om!
Framme i Skara ringer Richy och talar om att spolarvätskan ÄR koncentrerad.
-Konstigt, säjer jag. Den är väldigt ljus...
-Nä, den är koncentrerad. Ta en liter ungefär, och sen 2-2½ liter vatten.
-Ja det är ungefär en liter som är kvar.
-Va??
-Det är cirka en liter kvar i dunken!
-Nä?
-Jo!
-Men det är ju en nästan ny 25-liters dunk!
-Nä... det är bara 5 liter ju!
Vi kontaterar att jag hittat en dunk Richy inte visst fanns.
måndag 17 mars 2008
Jag tänker aldrig köpa Crocs...
Datautbildning idag. Åkte in till stan tjugo i åtta. Snöigt som attan.
Hem klockan 12. Ännu mer snö. Och BLÅST!! Ett hiskeligt väder.
Jag skulle börja jobba klockan 13, så jag åkte hem, ringde en del samtal, messade med tre nyfikna personer samtidigt så det slutade med att hela mobilen hängde sej...
Jag hade tänkt att fixa lunch men när jag tittade på klockan hade hon blivit kvart i ett, så det var bara att kasta sej ut i bilen... nej jag tog INTE cykeln till jobbet idag...
Kommer till jobbet för att upptäcka att jag glömt nyckeln till mitt skåp i omklädningsrummet.
Går in på avdelningen, snöig och rufsig i håret.
Får väl jobba i mina privata då. Jag har en långärmad tröja som jag får kavla upp ärmarna på, för vi får inte ha långa ärmar i jobbet, och under har jag bara ett linne, vilket inte kändes så passande...
Sen kommer jag på att jag har ju inga skor heller, jag har mina kängor...
Jag hittar ett par skor, och jag får nästan ångest, jag frångår mina principer helt när jag stoppar i fötterna i ett par.... jag kan knappt med att erkänna det, men jag lånade ett par Crocs...
Som jag har lovat mej själv att ALDRIG ta på mej!
Men nu vet jag. Det jag trodde är sant. Jag kommer aldrig köpa ett par. GARANTERAT!!
Dessutom var skorna två nummer för små, så jag har ont i tårna...
Hem klockan 12. Ännu mer snö. Och BLÅST!! Ett hiskeligt väder.
Jag skulle börja jobba klockan 13, så jag åkte hem, ringde en del samtal, messade med tre nyfikna personer samtidigt så det slutade med att hela mobilen hängde sej...
Jag hade tänkt att fixa lunch men när jag tittade på klockan hade hon blivit kvart i ett, så det var bara att kasta sej ut i bilen... nej jag tog INTE cykeln till jobbet idag...
Kommer till jobbet för att upptäcka att jag glömt nyckeln till mitt skåp i omklädningsrummet.
Går in på avdelningen, snöig och rufsig i håret.
Får väl jobba i mina privata då. Jag har en långärmad tröja som jag får kavla upp ärmarna på, för vi får inte ha långa ärmar i jobbet, och under har jag bara ett linne, vilket inte kändes så passande...
Sen kommer jag på att jag har ju inga skor heller, jag har mina kängor...
Jag hittar ett par skor, och jag får nästan ångest, jag frångår mina principer helt när jag stoppar i fötterna i ett par.... jag kan knappt med att erkänna det, men jag lånade ett par Crocs...
Som jag har lovat mej själv att ALDRIG ta på mej!
Men nu vet jag. Det jag trodde är sant. Jag kommer aldrig köpa ett par. GARANTERAT!!
Dessutom var skorna två nummer för små, så jag har ont i tårna...
måndag 10 mars 2008
Stereo...
Höll på för fullt i med att laga en tacopaj, samtidigt som jag plockade i ordning lite. Får lite gäster ikväll, mina föräldrar, en syster, svärmor... Angelica har inte blivit firad än nämligen, hon fyllde 15 för en vecka sen ungefär.
Kände mej glad och upprymd. Hade lite (eller kanske inte lite... rejält mycket...) extra energi som jag inte riktigt visste vart jag skulle göra av, så radion stod på rätt högt på Mix Megapol och jag dansade runt och sjöng med sleven i högsta hugg. Det är lite tråkigt med allt prat emellan låtarna så jag blev sugen på att lyssna på
Gick ner och hämtade den, la den i CD-spelaren i köket. CD-spelaren står högt upp på ett skåp, så jag sträckte på mej och öppnade luckan och la i CD'n.
Tryckte på play.
Nazareth börjar spela en ballad.
Var den med på den skivan...? Tydligen.
Nästa låt är Bonnie Tyler och It's a heartache.
??
När femte låten spelar, och det fortfarande bara är ballader blir jag fundersam.
Men vaff... det här stämmer ju inte! Jag tar CD-fodralet och läser. Låtarna stämmer ju inte alls!Har jag lagt i fel skiva i fodralet?
Öppnar luckan på spelaren, ställer mej på tå och tar ut skivan.
Glor fånigt på den.
Jo. Det är rätt skiva. Jag fattar noll gummiboll.
Sträcker mej upp en gång till och känner efter.
Eeh... det ligger en skiva i. Med rockballader.
Det går tydligen att få i två skivor i en spelare. Det trodde jag aldrig! Man lär sej nåt nytt varje dag! Det var ju spännande!!
Nu ska jag och dammsugaren ta en dans. det blir väl mest jag som dansar. Han är lite stel tycker jag... och där han inte är stel är det väldigt sladdrigt.
fredag 7 mars 2008
Det blev inte bättre...
Nä. Det blev det inte. Jag var fortfarande lika vimsig på jobbet.
Jag skulle duka till kvällsmaten. Ställer fram tallrikar och glas. Glasen räcker visst inte. Måste ha räknat fel...
Så säjer jobbarkompisen
-Men Tina du har ju ställt TVÅ glas här!
-Jaha! Det var därför det inte stämde! Jag trodde jag räknat fel...
Sen ska vi börja äta...
-Men vi har ju inga bestick...?!
-Oj då...!
Sen gick det ganska bra resten av kvällen faktiskt. Tills vi skulle hjälpa en dam i säng vid halv nio...
Först glömmer jag att ta på pyjamasskjortan.
Sen ska jag hjälpa henne med löständerna. Hon har en tablett "corega tabs" som man lägger i burken med tänderna, så rengör tabletten under natten. Den står på ena sidan på handfatet. På andra sidan står ett glas med vatten. Tabletten håller jag på att lägga i glaset i stället...
Jag tar fram pyjamasbyxorna och ska hjälpa henne att ta på dom. Både tant och den andra personalen protesterar... Jag har glömt underbyxorna...
Jobbarkompisen:
-Tina du ska SNART få gå hem...!
När jag äntligen får cykla hem lyckas jag tappa framskärmen på cykeln också.
Jag skulle duka till kvällsmaten. Ställer fram tallrikar och glas. Glasen räcker visst inte. Måste ha räknat fel...
Så säjer jobbarkompisen
-Men Tina du har ju ställt TVÅ glas här!
-Jaha! Det var därför det inte stämde! Jag trodde jag räknat fel...
Sen ska vi börja äta...
-Men vi har ju inga bestick...?!
-Oj då...!
Sen gick det ganska bra resten av kvällen faktiskt. Tills vi skulle hjälpa en dam i säng vid halv nio...
Först glömmer jag att ta på pyjamasskjortan.
Sen ska jag hjälpa henne med löständerna. Hon har en tablett "corega tabs" som man lägger i burken med tänderna, så rengör tabletten under natten. Den står på ena sidan på handfatet. På andra sidan står ett glas med vatten. Tabletten håller jag på att lägga i glaset i stället...
Jag tar fram pyjamasbyxorna och ska hjälpa henne att ta på dom. Både tant och den andra personalen protesterar... Jag har glömt underbyxorna...
Jobbarkompisen:
-Tina du ska SNART få gå hem...!
När jag äntligen får cykla hem lyckas jag tappa framskärmen på cykeln också.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)