Jag tror minsann...

...att min älskling har somnat!

Jag har en hel del i mitt sovrum, bl.a. datorn och solariet.
Jag sitter vid datorn och Morten la sej i solariet.

Nu snarkas det visst...

Ser man på..!

Av alla spelare i Sverige (61 619 st) kom jag på plats 962. Morten på 1276'e plats.
Av alla i Lidköping kom jag på 9'de plats, Morten på plats 14!

Do I need to say more...?

Det var då själva f....

...vilken tid det tar för dom att uppdatera sista veckan i Tipsathlon...

Det står bara

tabellen ej fastställd

Experten v/s blåbäret...!

Det gick inte så bra för Morten på dagens stryktips.
Jag trodde han skojade när han sa på telefon att han haft 6 rätt på stryket och 3 på Topptipset.
Jag hade nämligen 9 och 6...

Gissa vem som leder av oss i Tipsathlon...?!?

Ett tips: Personen har ljusare röst än den andre, även under förkylningstider...
Sista spelet är imorn. Jag satsar allt. 64 kronor. 32 på vart tips.

Onsdagens Europatips gav 8 och Toppen 5. Denna gången tror jag på maxpoäng.
13 på Europatipset och 8 på Topptipset...

I morn kväll vet vi.

Morten sa att om jag vann över honom i Tipsathlon skulle han sluta tippa. Jag föreslog att han kunde bjuda mej på en resa i stället.

Nu börjar han fundera på vart resan ska gå...

Många papper blir det...

Hade en beställning till Apoteket som jag skulle faxa iväg på jobbet.
Lägger i pappret, knappar in faxnumret och trycker på START.

Det bröttlar en stund som vanligt. Sen tyst.
I displayen står det "kontrollera papper".

Jaha.
Kommer på att jag hörde några i personalen diskutera hur man la i mer papper i faxen.
Men jag vet inte hur man gör...
Men lägg i pappret i den där lådan...
Ja men den sitter ju fast....
Men ta i lite då...
Ja nu gick det...

Tydligen la dom inte i nåt papper i alla fall då.
Jag hämtar en packe, drar ut luckan och där ligger det ju en massa papper??
Det var bara att lägga tillbaka mina papper och stänga igen luckan igen, för tydligen var den inte riktigt stängd.

Nu rasslar det till.
Jag väntar på bekräftelsen att mitt fax gått fram.
Ett papper skrivs.
Jag tar det.
Eeeh... nähä? Det var nåt annat.
Det rasslar till igen.
Nu då.
Nä.
Ytterligare ett.
Inte det heller.

Efter tio papper börjar jag se mej omkring för att upptäcka den dolda kameran...

25 papper spottar faxen ut, och där får jag stå att vänta på min bekräftelse, som till slut kommer. Sist så klart, eftersom alla andra papper låg före i kön.

Facket...

Jag tillhör Kommunals fackförbund. Vi får en tidning som heter Kommunalarbetaren, KA.
För ett tag sen fick jag ett mail från Tobias Holmqvist som är webbredaktör för KA på nätet.
Han hade tydligen hittat mej och min blogg, konstaterat att jag var undersköterska och borde höra till Kommunal.
Jag fick förfrågan om att ha en bloggvecka på KA's webbsida...!?

Jisses! Det var ju lite häftigt! Särskilt när jag gick in och tittade vilka som bloggat tidigare!

Kolla själva----->

Vecka 49, 1-5 december ska jag blogga där!

Oj, nu piper timern. Ska bara ta ut rabarberpajen....

Shit. Den hade stått några minuter för länge.... men den går nog äta ändå.

Nytt...

Ja, det är fortfarande jag som är här!
Jag har bara designat om lite...!

Ödet...?

Jag var på krogen igår.
Hade mycket trevligt. Utom när jag gick hem.
Jag bor centralt, och det tar bara ett par minuter hem.
Jag hämtar ut min jacka och går ut.
Strax utanför passerar jag en man i 45 års åldern med utländskt utseende, jag slänger en blick på honom, han tittar på mej.
När jag gått några meter hör jag bakom mej "hallå tjejen".
Jag vet inte om det gäller mej eller nån annan, men jag fortsatte gå.
Jag hör "hallå tjejen" flera gånger, och efter ett tag vänder jag mej om.
Mannen jag passerade nyss går efter mej, det är han som ropar.

Han börjar prata, jag har svårt att förstå honom. Han pratar dålig svenska.
Till slut fattar jag att det är det han säjer, att han talar dålig svenska.
Jag är trött och vill gå hem, så jag fortätter gå. Mannen går brevid mej. Han babblar nåt, jag vet inte vad han säjer.
Till slut fattar jag att han säjer att vi bor grannar.
Jag har inte sett alla i min trappuppgång, så det kan ju stämma.

Han säjer att han känner mej, men jag säjer att han inte gör det, jag har aldrig sett honom förut.
Han fortsätter att säja att vi känner varann.
Han frågar vad jag heter. Tina, svarar jag.
Han frågar om jag är gift. Jag svarar nej, men jag har pojkvän.
Han frågar om jag har barn. Jag svarar två.

Han fortsätter att säja att vi är grannar. Nu är jag lite tveksam eftersom vi gått över torgbron och där ska jag svänga vänster, och han går först rakt fram innan han vänder och går efter mej.

Nu frågar han om han kan få mitt telefonnummer! Nej, svarar jag.
Han undrar varför. Jag svarar att jag inte lämnar ut mitt telefonnummer bara sådär.
Han frågar igen varför.
Jag svarar samma sak.
Han frågar igen. Han påstår att det är för att han vill att jag ska lära honom svenska.
Jag förklarar att det finns utbildningar för sånt.
Han säjer att jag kan lära honom svenska på kvällar och helgerna.

Jag försöker avsluta samtalet, men han ger sej inte. Han börjar bli irriterad, och jag börjar tycka det är väldigt obehagligt.
Till slut ber jag honom sluta, och går iväg.
Jag hör honom gå efter mej en bit, jag går snabbare.
Efter ett tag hör jag inte hans steg, jag vänder mej om, han är väck.
Nu är jag ganska skärrad, jag funderar på om han tagit nån annan väg, för att möta mej.

Jag får upp min mobil.
Min enda tanke är att händer det mej nåt, vet ingen vad som hänt. Jag har Carolin i minnet.
Jag ringer Mortens mobil. jag vet att den är avstängd, han har den inte på under natten. Jag tänkte tala in på mobilsvar, berätta om mannen, beskriva honom.
Just in case...

Jag blir lite snopen, men väldigt glad när en sömnig röst svarar!
Jag blir så lättad, gråten är nära.

Det var väl egentligen tur att han svarade, om han bara hört mitt meddelande på mobilsvar hade han väl blivit vettskrämd... Så långt tänkte ju inte jag, jag var bara rädd.
Och varför i allsin dar han hade på mobilen för en gångs skull är ju otroligt!
När jag frågade hur det kom sej, sa han bara att han hade den på ifall jag skulle ringa! Fast jag brukar ju inte ringa mitt i nätterna...

Typiskt mej...

En vanlig dag på jobbet med en klantig undersköterska:

1. Slå huvudet i en stå-lyft, tappa balansen och nästan falla i golvet.
2. Slå samma huvud i en hävert (som sitter över sängen för att man ska kunna lyfta sej lite själv).
3. Sätta sej på huk för att fixa till ett par strumpor, men råka sätta sej i papperskorgen.
4. Slå armbågen i en dörr-knopp på en garderobsdörr.

Detta under en och samma dag, och givetvis inne hos en och samma boende...
Citat från den boende i fråga:
-Men vart ska vi placera dej för att du inte ska slå dej?

Tingsrätten...

Angelica kom hem samtidigt som mej igår.
Jag tar med mej posten in, ser att det är ett brev från Tingsrätten.

Angelica: (väldigt förvånad)
-Va?!? Ha'ru fått brev från Tingsrätten?

Jag: (mitt i kuvär-öppnandet)
-Mm.

Angelica: (mest nyfiken)
-Vafför'rå?

Jag: (lite full i fan...)
-Jaa du...

Angelica: (VÄLDIGT nyfiken, och lite chockad)
-Mäh! Va ha'ru gjort?? Varför ska 'ru till tingsrätten?

Jag: (säjer inget, bara flinar)

Angelica: (nu ganska chockad)
-VA HA'RU GJORT????

Jag ger henne papperet. Hon läser. Tror nog hon blev lite besviken när hon insåg att morsan inte skulle på nån rättegång, utan bara hade fått domstolsbeslutet på att skilsmässan är klar...
Japp. Nu är man skild helt och hållet, även officiellt.

Heartbeat...

Känns ganska skönt, nu känns det som att jag vågar visa att jag inte mår så bra alltid.
Har mest gråtit på nätter och när jag är ensam.
I morses låg vi och myste i sängen bara, jag och Morten.
Helt plötsligt utan förvarning kom gråten. Det är lite jobbigt när det blir så eftersom jag inte kan förklara varför jag blir ledsen, men nu behöver jag inte gömma mej längre.
Numera är det "normalt" och helt ok att vara utbränd...

Vi åt lite frukost, småpratar lite, lägger upp dagen.
Jag är helledig, har tvätt-tid i eftermiddag. Denna gången ska jag gå ner EXAKT 14:00 till tvättstugan.
Morten jobbar halvdag, slutar 16:30. Det blir gemensam middag med hela familjen.

Spolar upp vatten i diskhon.
Känner det välbekanta trycket över bröstet, känner hjärtat dra igång med full fart.
Jag börjar andas snabbare, känner mej anfådd.
Nu vet jag att det inte är nåt fysiskt fel på mitt hjärta, det är bara stress.
Fast jag vet inte varför jag blev stressad just nu. Andra grejen idag redan... Det kommer och går som det vill.
Trycket över bröstet lättar, hjärtat slår fortfarande snabbt.
Kollar för skoj skull pulsen. 118.

Nu, 1,5 timme senare är den nere på 84. Det artar sej!

The tips...

Tips-SM är tydligen ute. Nu heter det Tipsathlon...
3 tips under 3 veckor. Topptipset, stryktipset och Europatipset.

Fick 6 rätt på Topptipset i onsdags. Morten fick 7.
MEN jag vill bara meddela att jag hade alla rätt 5 minuter innan, det var flera mål i slutminuterna...

Ikväll är det stryket som gäller. Dessvärre var det skitsvårt, så jag få vara glad om jag får in några rätt ikväll. Tyvärr ska jag jobba 15:00-21:30, så det blir att rätta när jag kommer hem sen.

kampen har börjat...

Sist jag spelade på stryktipset var nog i slutet på 90-talet eller början på 2000-talet. Länge sen i alla fall...
Det tog mej en lång stund att gå igenom tabeller och annat för att klura ut min 32-raders.
Morten klarade av det rätt snabbt.
Han känner till lagen, spelare, formen, skadade, tidigare erfarenheter, var dom bor, vad deras morsa heter, vad dom hade för slutbetyg i gymnasiet... eller ja kanske inte dom sistnämnda, men han kan mycket i alla fall.

Ingen av oss lyckades med 13 rätt.
Morten fick in 7 (moahahahaha) rätt och jag prickade in 8!

Nu är det snart dags för Tips-SM. Snart börjar den interna kampen!

13 rätt...?!?

Förr var lördagen alltid vigd till stryktips.

Nu är det måhåhånga år sen jag spelade på stryktipset.

Idag är det Mortens Kalmar som är TV-match, så vi tänkte att nu jäääälar är det dags! Om en halvtimme kör det igång. Nu ska det bli spännande att se om takterna sitter i. Jag var inte urkass, även om jag aldrig lyckades pricka in 13 rätt.

Idag tror jag det är dags. Helt klart. Ikväll blir det nog 13 rätt!

Återkommer i frågan.

The Wall...

Jag har haft lite konstiga symtom en längre tid.
De flesta har jag försökt ignorera. Sagt till mej själv en orsak vad det beror på.

Trötthet. Mitt blodvärde är väl lågt igen.
Yrsel. Tror att det är en biverkning av en av mina mediciner.
Ett mysko tryck över bröstet, svårt att andas. Tja, jag tror det är en biverkning också. Säkert ingen fara, det kommer inte så ofta.
Huvudvärk. Jag får dricka mer vatten.
Ont i nacken. Sov väl illa inatt.

Jag kollade upp mitt Hb. 117, rätt ok. Fattar inte varför jag är så trött. Mamma tror att jag är stressad.
Inte då. Bara ibland. Ibland känns det som att alla drar i mej, gör det, gör det. Jag har svårt att säja nej. Klart jag fixar det!
Ibland känner jag att det blir för mycket. Börjar gråta för att jag inte hinner med allt jag ska.
Gråter ibland fast jag vet inte varför. Jag kanske har PMS? Fast det hade jag ju för två veckor sen?

Pratade med en bekant häromdan. Hon har varit sjukskriven en tid. Gick in i den berömda väggen.
Hon beskrev hur det varit.
Jag fattade. Hon beskrev mej.
Många saker jag märkt på mej själv fast bara slagit bort, för att jag inte vill veta vad felet är.
Glömmer mycket. Svårt att koncentrera mej, svårt att tänka. Huvudet är fullt liksom. Vill inte tänka.

Kollade på nätet om stress symtom.
Ja. Vad ska man säja. Jag kunde skriva under på mycket. Fick förklaringar på saker jag inte ens tänkt på. Tex i somras när jag fick infektion på infektion. Först i ögonen. Sen i ett litet skärsår. Sen i halsen...

Kognitiva symtom:

• Minnesstörningar
• Svåra koncentrationsproblem
• Oförmåga att tänka klart
• Låg stresstolerans
• Överkänslighet för ljud, ljus, lukter
• "Tunnelseende"

Somatiska symtom:

• Trötthet/utmattning
• Sömnsvårigheter
• Ökad infektionskänslighet
• Ökad smärtkänslighet
• Muskelproblem
• Mag-tarm problem

Psyke:

• Känslolabilitet
• Nedstämdhet

Det är väl en liten fördel, för jag började undra om jag var på väg att få Alzheimers ibland när jag glömde saker jag visste att jag borde komma ihåg.

Rör inte min tvätt-tid..!

Tvätt-tiderna i tvättstugan är 7:00-14:00 och 14:00-21:00.
Jobbar jag dag, slutar jag kl. 17, och kan inte vara nere i tvättstugan förrän halv sex.

Idag är jag ledig och har tvätt-tiden på eftermiddagen, men det var så fint väder, så Morten och jag bestämde att luncha på Kinnekullegården, och efter det tog vi en promenad i omgivningarna.
Jag kom hem, tog min tvättkorg och var nere i tvättstugan kvart i fyra.

Bägge maskinerna var upptagna. Nån hade tagit sej friheten att tvätta på MIN tid.
Man blir rätt irriterad.

Jag gick upp i lägenheten och skrev ilsket en lapp:

Jag har INGEN möjlighet att sluta tidigare på mitt jobb för att vara i tvättstugan EXAKT 14:00.
Jag är tacksam om jag får ha min tvätt-tid ifred.
TACK!

Ok, jag kanske inte jobbade just idag då... men principen är ju samma!

Miss Wet T-shirt...

Jag gjorde rent i akvariet förut.
Det gick väl sådär.

Att tömma ut vattnet går bra, jag lägger bara slangen i avloppet vid badkaret. Värre är det när jag ska ha i den nya vattnet. Jag måste nämligen fylla med hinkar...
Jag har två 10-liters hinkar som jag fyller upp i kranen i badkaret.

Jag lyckas få på duschstrålen när jag står där, så hela jag blir dyngsur.
Strax efter tappar jag ut ca 5 liter vatten på golvet i badrummet...

Ingen hotellfrukost...

För länge sen bestämde vi att gå och se Arn i VIP-salongen på Bergakungens sal i Göteborg. Vi fick dessvärre inte ihop nån dag som passade på länge, inte förrän i lördags. Vi bokade hotell.
Ja, nu när vi skulle åka, så gick ju givetvis inte Arn i den salongen...
Vi gick på den i Lidköping i stället.
Men vad skulle vi hitta på i Göteborg en lördagkväll nu då??

Det var ju inte svårt att hitta på, det blir givetvis party!

Jag visste ju att det fanns en DJ som var bra... ----->

Och det kan jag intyga! Han spelade ju "min" musik hela kvällen!!
Tyvärr blev det nog ett par öl för mycket... Tina fick gå hem lite hastigt och lustigt...

Hotellfrukosten missade man också. Himla otur.

Ur led är tiden...

Tog nyss min dagliga promenad.
Gick på cykelvägen längs älven, passerar två broar, den tredje går jag över för att knalla tillbaka på andra sidan.

Luftern är kylig, men frisk. Jag tar ett djupt andetag när jag kommit ifrån den större vägen lite.
På den sidan är det träd. En hel del löv har fallit ner, många i höstfärger.
Det knastrar lite under fötterna när jag trampar på dom.

I ögonvrån ser jag nåt i gräset.
Det är nåt gult.
Jag tittar närmare.

Jag ser....

...tussilago?!?

Shit happens...

I torsdags:
Skulle logga in på mitt konto på Svenska Spel.
Kortnumret var redan ifyllt, jag skrev in min kod.

FEL KOD

Va?

Skriver koden igen, långsamt.

FEL KOD

Skriver ännu en gång, räknar markeringarna, är helt säker på att lösenordet är rätt.

FEL KOD. Ditt konto är nu låst. Kontakta kundtjänst för att låsa upp!

Amäh...! Jag kontrollerar kortnumret och... nähä? Det stämmer inte?!? Jag skriver in mitt kortnummer och koden och

JAPP! Nu kom jag in!

Undrar vad det var som hände? Vilket konto blev låst? Jag fattar noll gummiboll. Skit samma.

Dagen efter:
Morten:
-Det var så konstigt idag, jag skulle använda mitt spelkort, men det var låst?! Jag fattar inte varför!

Ehum... det vet nog jag...

Nu börjar det!

Elitserien i Hockey!

Mina sympatier ligger fortfarande på Luleå.

Det var ju mitt ex som höll på dom, och jag hade väl ingen särskild favorit så jag blev ju Lule-fan jag med. Jag känner nu att jag fortfarande håller starkt på Luleå, så det blir ingen ändring på den fronten.

Nu hoppas jag bara att nåt av mina odds går in.

Luleå spelar första matchen idag borta mot Djurgården.

Jag har väl inga större förhoppningar om att Luleå vinner, så resultaten jag tror mest på är 3-2 och 3-1, men man vet aldrig sa jag satte 3-3 också. Sen måste jag ju satsa en liiiiten summa på 0-2 också...

Jag kanske ska ta på mej min Luleå sweatshirt...? Det kanske går bättre då!

Tina är...

...trött idag.
Barnen har varit kanonförkylda, jag misstänker att det är min tur nu...

Koffe har varit på väg att svimma flera gånger i skolan den sista månaden, han är trött och blek. Jag ringde vårdcentralen, dom ska ringa halv två. Jag vill ta några prover på honom, jag misstänker nån brist av nåt slag. Drar mej lite för att ta honom dit ändå... Sista två besökena på sjukhus svimmade han...

Jag väntar även på att dom ska ringa från Ford och säja att min bil är färdig. Det ser jag inte heller fram emot, eftersom priset kommer att bli ca 8000, och det var ändå inklusive min rabatt på reservdelarna...
Det lönar sej ibland att ha dejtat en kille som hade en syster som var gift med en som jobbar där...!

Idag fyller min lille plutt 14 år!

GRATTIS älskling!

Tyvärr är han ju hos sin pappa i helgen, så jag fick bara gratta honom på telefon... Jag lovade att vi skulle mysa när han kommer hit sen!!

Dålig insikt...?

Igår kom Angelica på att hon ville ha en EPA. Dom kostade bara mellan 15 och 30 tusen.
Hon tyckte jag kunde ta ett lån och köpa en, så hon kollade på nätet och hittade en snygg. I Luleå.
-Hur ska du få hem den då? undrade jag.
-Köra den så klart!
-Men du måste ju ta traktorkort först!
-Ja men det gör jag, sen åker jag till Luleå och köper den!
-Men du måste ju vara 16 år, det är ju ett halvår kvar! Tror du den finns kvar där då?
-Ja men...eeh... Davids kusin har traktorkort, han kan köra!

En timme senare kommer hon på att hon vill ha en hamster.
-Ni har ju en hamster, påpekar hennes pojkvän.
-Det är Koffes. Jag vill ha en egen. Eller jag vill ha möss!
-Vi har ju haft möss, det slutar ju alltid med att jag får sköta djuren! protesterar jag!
-Ja men nu är jag inte trött på dom! Eller jag vill ha ett marsvin! Nej, en orm! Nää.... dom äter möss... Jag vill ha en spindel!
-ALDIG I LIVET!! skriker jag i panik, känner rysningar genom hela kroppen.
-Men jag ska ju ha den i mitt rum! Du behöver inte se den!
-Det spelar ingen roll, jag kommer ligga vaken hela nätterna och vara livrädd att du glömt stänga terrariet!
-He he... jag ska komma in med spindeln när du sover och lägga den på ditt ansikte!
Jag svarar inte, jag bara känner rysningen i hela kroppen...
-Men du är ju också rädd för spindlar! inflikar Angelicas pojkvän.
-Ja små ja! Inte stora! Med håriga ben!

Worth waiting for...

En kompis hade en skitsnygg halterneck tunika på sej när vi skulle på fest.
Den var röd, skuren under bysten, små pärlor på bandet under bysten som sen knöts på ryggen. Längs ner var den flikig.
Jag frågade vart hon köpt den.
På torget! För 250 spänn!

Nästa gång jag var på torget när det var torgdag hittade jag tunikan! Den fanns i svart, vitt och rött. Jag funderade, men bestämde mej för att inte köpa den.

Nästa gång samma visa. Jag stod där och höll i den, men hängde tillbaka den.

Gick över torget idag. Passerade det ståndet. Får se en skylt:
Utförsäljning! Alla plagg 80:-!

Det blev en svart...

Min bil...

Lämnade in bilen på service, byte av krängningshämmare och bromsbelägg höger fram.
Tänkte mej en slutsumma på cirkus 4 papp.
Det blev det dubbla.
Bromsskivorna var sådär. Byter jag belägg och inte skivor, måste jag ändå inom en snar framtid byta skivorna, och åker då på att även byta beläggen igen. Det var höger fram som var helt slut, men dom var inget vidare runt om, så jag sa att dom kunde ta alla på en gång, när jag ändå var där.

Med min vanliga otur hade dom givetvis inte bromskivor fram till min bil, en Mondeo ST200 i lager. Inte heller verkstäderna i närheten heller.

Det slutar med att jag över helgen har en liten Fiesta som jag kör omkring med...
Jag inser ett problem med en gång. Jag hittar knappt min egna kornblå ST200 på parkeringar, hur ska jag hitta denna grå lilla bil som ser ut som alla andra??

Ibland blir det dumt...

Jobbarkompisen berättade om en liten pinsam händelse igår vid kvällsfikat då personalen tar en kopp kaffe tillsammans.
Det hade varit vid samma fikastund ett par dar tidigare.
En av de boende ligger för döden. Han klarar inte att svälja längre, så ibland får man suga ur slem och saliv med en sug-apparat.
Jobbarkompisen frågar den manliga (och homosexuelle) sköterskan

-Kan inte du lära mej att suga, för jag vet inte hur man gör!

Jag kan ju säja att vi bröt ihop av skratt...!

Senare under kvällen var jag och samma jobbarkompis inne på ett rum, jag kränger på mej ett par vinylhandskar, och det är inte det lättaste. Jag lyckas få in fingrarna fel, varpå jag säjer

-Ja det gäller ju att få in fingrarna i rätt hål!

Jag insåg inte vad jag sagt förrän jag såg blicken jag fick...

Nää...

Känner mej lite deppig idag. Vet inte riktigt varför. Allt är lite tomt liksom. Det blir kanske bättre imorn.

Bottennapp...

Angelica fick en ny mobil i maj.

Nu ligger den samt nyckelknippan i botten på älven...

Styvmamma...

Det där med att vara styvmamma pratas det ju en hel del om.
Hur man ska göra, hur man inte ska göra, vad man ska säja och inte säja, hur man ska förhålla sej till sina egna respektive sin partners barn...

Jag måste erkänna att jag var lite spänd inför "mina" styvbarn... Hur skulle dom ta att jag kom in i bilden? Vad skulle dom tycka om mej? Hur skulle jag bete mej mot dom?
Och hur skulle mina egna barn ta det?

Jag och Morten har känt varann i ett drygt halvår nu.
Ja. Det stämmer. Vi träffades INNAN jag flyttade från min f.d. man...

Men vad gör man, Richy och Christoffer hade åkt bort till hans bror. Han ville inte ha med mej av uppenbara orsaker. Angelica har åkt till kompisar i Skara.
Jag sitter hemma själv, ganska uppgiven och uttråkad. Ältar en hel del, vad gick fel? Varför väljer min man att gå till andra? Är jag så oattraktiv? Varför vill han inte ha mej?

Jag kommer fram till att jag inte tänker sitta här ensam och älta och tycka synd om mej och glo på väggarna i min ensamhet.
Jag tar bussen till stan, går in på krogen strax före tio. Det var planerat så, för jag tänkte ta en eller två öl, kanske tre, sen åka hem med 23:50-bussen. Före tio är det fritt inträde nämligen.
Jag hade inga förväntningar på kvällen. Jag tänkte inte prata med nån. Jag var definitivt INTE ute efter att ragga upp nån. Jag ville bara komma hemifrån.
För första gången i mitt liv går jag ut ensam på krogen...

Jag har precis ställt mej i baren, väntar på bartendern som serverar i andra änden. Nån ställer sej brevid mej, också för att vänta på bartendern.
Det dröjer.
Till slut börjar killen som står brevid mej prata lite med mej. Vi har aldrig setts förut, men ändå flyter samtalet på. Ingen av oss hade några uppenbara tankar på flirt.
Vi känner ganska snart att vi hade lätt att prata med varann.
Kvällen slutar med att jag INTE åker hem med 23:50-bussen, utan 02:15-bussen istället...
Jag talade om att jag inte var redo för ett förhållande med nån. Jag ville hitta mej själv, få ordning på mitt liv och mej själv som just då var i en enda röra.
Han sa att han skulle vänta på mej tills jag var redo.
Jaha du, tänkte jag. Nu får vi ju se hur pass allvarlig och seriös han är då.

Vårt förhållande blev promenader, samtal, fika...
Han fanns kvar där.
Nu har vi byggt upp vårt förhållande, vi har tagit det lugnt, inte stressat på nåt, bara låtit tiden ha sin gång och se vad som händer.

Ja... och så detta med styvbarn.
Hans yngsta är 8 år. Han undrade förut när vi tänkte flytta ihop!
Vi blev lite ställda, för visst har vi pratat om det. Hans lägenhet står ofta tom, det känns ju ibland lite oekonomiskt.
Fast när vi har 4 barn som ska få plats funkar det ju inte med min fyra, och definitivt inte hans trea.
Vi har pratat lite om att en femrummare skulle ju vara bra, fast det har väl inte varit nåt allvarligt snack om det, men nu när grabben frågade berättade vi att

jo, vi har allt pratat om det...

JAA! säjer han då!

Det måste ju vara det ulimata för en styvmamma att höra!