Maktlös...

Stod i tvättstugan förut när jag hör Angelicas pojkvän Julian ropa på mej. Jag svarar och han frågar vart jag är. Jag svarar tvättstugan, och han kommer in.
-Angelica har så ont i magen. Hon säjer att det är som förra gången...
Då vet jag. För nåt år sen fick hon ont i magen och vi var på sjukhuset i två omgångar, men dom kom aldrig riktigt fram till vad det var. Troligen ett virus.
Nu har hon lika ont igen. Hon vill absolut inte till sjukhus. Jag har några Citodon hemma, hon fick en. Den har hjälpt henne nu, men hon är ju självklart jättetrött nu.
Jag sa att jag skulle sova hos henne inatt, för om smärtan kommer tillbaka kommer hon inte orka ropa på mej. Nu har smärtan släppt, så hon har telefonen intill sej, och jag har min mobil intill mej, så hon kan ringa om hon behöver mej i stället.
Lilla gumman... Fan vad maktlös man känner sej när ens älskade barn har det jobbigt och man bara står vid sidan om och inget kan göra...