onsdag 10 augusti 2011

An announcment...

Sen jag var 15 har jag velat göra en tatuering. Inte förrän jag blev 30 fick jag tummen ur.
När jag gick in till tatueraren och hade valt ut en bild (jag visste vad jag ville ha) frågade han om jag ville fundera mer eller boka en tid. Jag svarade att jag har funderat i 15 år, så jag behöver inte fundera mer.
Det var ju så att jag ville ha nåt jag inte ångrar, utan nåt som förknippas med mej.

Ända sen dess har jag velat göra en till. Och nu vet jag vad, och var.
Så fyllde syrran år och fick en tatuering av sin sambo... Hon berättar att hon ska tatuera in barnens namn...
Mäh...hallå eller? Det ska ju jag med!
Jag ska min på underarmen. Hon skulle nog ha sin på vristen eller nåt.
Ja så nu bestämde vi att göra dom samtidigt!
Och för att detta inte ska rinna ut i sanden skriver jag det här, för nu finns det ju ingen återvändå...

4 kommentarer:

Gunilla sa...

En bekant till mig har tatuerat in barnen namn på vardera överarm på undersidan..... snacka om hur snyggt det blir när gäddhänget kommer :)

Tina Högman sa...

Det är därför jag valt underarmen...;-)

Suss sa...

Vristen, Ankeln blir det för min del! Och jag tänker då inte låta det rinna ut i snaden! BAngar du får jag väl gå själv! :-)

Tina Högman sa...

Nädå, jag ska allt med!