Början...

Nu tänkte jag berätta om den roliga delen av vår Kinnekullevandring.
Korkade händelser som alltid lyckas inträffa när det gäller mej och Suss...

En av de tråkiga delarna av Kinnekulle-leden: ett kalhygge.

Dom är OTROLIGT boring att knalla över.

Som ni vet hade vi ingen ved där vi skulle övernatta. Ingen var snäll och åkte dit med nån heller. Taskigt, tyckte vi...

Strax före Högkullen, där vi stannar och lagar middag första dan passerar vi en stuga som vi kallar scoutstugan. Jag tror att friluftsfrämjandet har hand om den. Ja, i alla fall brukar det finnas ved där. Vi tänkte att dom har säkert inget emot att vi tar med oss några vedklampar, så vi kan grilla korven i alla fall.
Vi lastar på några. Knör in dom på några kluriga ställen, bland annat i liggunderlaget.

Den extra tyngden märks inte nämvärt.

Vi knallar vidare.

Passerar en skylt som verkar vara lit off season...

Fast det klart, det är jobbigt att ta ner skylten inför varje sommar...

Vi stannar och äter middag.
Ett gäng MTB-cyklister far förbi. En del av dom morsar glatt, och vi hejar lika glatt tillbaks.

Vi packar ihop våra grejer efter att ha "diskat", druckit en kåsa pulverkaffe med torrmjölk och smuttat lite Dooley's som av en händelse slunkit ner i en mindre PET flaska i min ryggsäck... Mycket konstigt. Har ingen aning om att den fanns där...

Vi fortsätter nerför Högkullen. Kämpar oss nerför en lång trappa samtidigt som vi funderar på om MTB-cyklisterna cyklat eller gått nerför.

Helt otippat passerar vi Kinnekullegården.

Ja, kanske inte helt otippat då. Den ligger rätt bra där. Man kan t.ex. gå på en normal toa.

Och vilka är där!? Jo, MTB-gänget! Dom verkar ha överlevt trappen.

Efter ett angenämt toabesök släpar vi oss ut med ryggsäckarna.

Jag tar ett rejält tag i min 15 kg (plus den extra vedträtyngden) tunga ryggsäck och slänger upp den på ena axeln.

Den tippar över på andra sidan.

Ett brak hörs.

Suss hoppar högt. Hon tror att hela jag tippat.
MTB-gänget lyckas jag skrämma också.

Jag och Suss bryter ihop av skratt när vi inser att alla mina vedträn som jag knökat in i liggunderlaget har ramlat ur!

Jag samlar ihop dom och pillar in dom igen. Fortfarande fnissande knallar vi iväg.

Efter en stund (fortfarande med ett fniss då och då) tycker vi att vi borde ta en Dooley's på det...

Efter ytterligare en stund kommer MTB-cyklarna.

-Det ligger några vedträn där borta! säjer en och garvar!

-Taskigt att ni inte tog med dom då! svarar Suss.

Ja, nu var det ju kört igen då... Vi asgarvar igen...

Framåt halv sju är vi framme vid Lasses grotta, och vindskyddet.

Vi plockar upp lite annat vi av en händelse hittar i ryggsäckarna. En PET flaska med sprit! Tänk! Och vilken tur, både jag och Suss har med varsin 50 cl flaska med slödrick....!
Vi gör några fina groggar i kåsorna.

Kolla särskilt in dom fina drinkpinnarna!

Vi sitter där i lugn och ro när jag ser en humla eller nåt komma seglandes.

Inte gick det fort. Suss såg honom med.

Han flyger sakta framåt.

Suss funderar vart han ska ta vägen.

Jag glor på honom, tänker att han svänger nog snart.

Det gör han inte.

Han kör rätt på mej, mitt i ansiktet.

Ett asgarv igen!

Han måste ju vart helt borta, eller totalblind, som missade att jag satt där! Och jag var väl lika korkad som inte duckade!

Vi hade ju inte mycket till brasa, men vi lyckades få eld med hjälp av vedträna och lite sura pinnar vi letade upp.

Nu ska här grillas korv!!

Jag hade sex korvbröd, och Suss fem korvar.
Den sista korven delar vi på.
Suss lägger sin korv längst bak i brödet, för hon tror att man blir gladare när man helt plötsligt kommer till korven, efter att ha ätit bara korvbröd en stund.
Jag tycker det var en rätt bra idé, så jag gör så med!

Så när jag sitter där och äter kommer jag fram till korven.

-OJ! En korv! Vilken överraskning! säjer jag, VÄLDIGT glatt överraskad!

Here we go again... Totalbryt asgarv...

Våra pinnar brinner upp, och vi har druckit upp spriten. Vi konstaterar att vi lika gärna kan lägga oss, och mysa i sovsäckarna och prata.

Jocke skickar ett SMS:

Nu ska jag se på en skräckfilm. Den handlar om två tjejer som är ute och vandrar. När dom ska sova kommer det en...

Suss svarar att det inte är nån idé att försöka skrämmas. Vi sover dessutom med varsin kniv intill oss.

Vi kommer på att vi ska ta kort på varann i sovsäckarna.

Suss börjar med mej.

Det blev lite konstigt när vi insåg att vi kunde ju inte zooma in i mörkret.

Jag fick lysa med ficklampan först, så Suss kunde ställa in skärpan. Sen släckte jag den, och Suss tog kortet. Det såg lite konstigt ut, eftersom jag ligger med ficklampan i handen.

Suss får göra om det. Det gick inte så bra, för jag bra började asgarva hela tiden!Sen ska jag ta på Suss. Det gick ungefär lika bra. När jag tagit första kortet säjer Suss

-Men jag var ju inte klar!

Vi gör om det. Jag tittar på kortet och ser att Suss fått upp sin kniv, och ser helt hysterisk ut!
Vi bryter ihop av skratt. Igen...