Suss pratar om sitt klättertorn...

...men detta skulle jag vilja testa!!

Ska jag byta kön??

You Are 70% Boyish and 30% Girlish

You are pretty evenly split down the middle - a total eunuch. Okay, kidding about the eunuch part. But you do get along with both sexes. You reject traditional gender roles. However, you don't actively fight them. You're just you. You don't try to be what people expect you to be.

How Boyish or Girlish Are You?

 

Jaså minsann... så det kan bli...!

Då var man officiell då!

Jag och Richy var på utvecklingssamtal med Angelica och hennes fröken idag. Det är en fröjd att gå dit, både med Angelica och Christoffer! Båda är duktiga i skolan och det är bara bra saker man får höra!

Nu var det lite snack inför 7:an till hösten, men även genomgång av hur hon upplever det i skolan, prov och sånt. Angelica har de flesta rätt på proven, hon har väldigt lätt att lära, särskilt språk. Sista året har hon mognat mycket!

 

Nu har jag också officiellt blivit funktionär! Vi fick göra ett test idag! Det var inte så svårt, man kan ju inte lära sig alla regler så vi fick ha en regelbok. Det var det som var det huvudsakliga, att kunna läsa i boken och hitta det man söker.

Vi fick ett papper med en massa påståenden, som vi skulle svara på om de var rätt eller fel. Vi lämnade in lappen och blev muntligt förhörda, två frågor var.

Det var inte så att man skulle ha alla rätt för att bli godkänd. Fast jag tror att jag hade de flesta rätt. Det kommer väl ett intyg på posten så småningom kan jag tro.

Annoying things...

Vissa saker tycker man sämre om än andra.

Till exempel avskyr jag spam.

Jag hatar också när telefonen ringer, man svarar och istället för att personen ber om ursäkt eller bara säjer hoppsan jag har visst ringt fel SLÄNGER PÅ LUREN! Ibland kan man få lust att ringa upp dem...

 

En annan annoying thing (och nu pratar vi inte crazy frog) är PAUSMUSIK!

Jag ringde precis ett företag, och efter att ha knappat in kundnummer fyrkant ett fyrkant tvåa fyrkant hamnar i kö.

En pianist sitter och spelar klassisk musik. Musiken spelar nån minut, sen blir det en paus i ett par sekunder så jag tror att nu har jag kommit fram.

Tror ni det? Nähä inte då. Det börjar spela igen. Så där håller det på ett bra tag. Dessutom måste jag hålla luren en bit från örat för det spelar rätt högt.

 

Melodin tar slut. Gud vad skönt tänker jag. Men så byter det bara melodi, men nu blir det Fürelise som jag faktiskt tycker är fin, så den var ju rätt trevlig att lyssna på.

 

Va???

 

Jag blir lite akut kaffesugen och bestämmer mej med luren i örat att sätta på en kopp.

Fürelise tar slut, det blir tyst.

 

BAM BAAAM BABAM

 

Jisses det kom det en väldigt arg pianist in, jag höll på att tappa luren i diskhon! Varför ska de hålla på så här?

 

Var det nån som sa nåt??

 

Pianisten spelade högt och hårt på pianot, och varje minut blev det lite tyst, så jag satte luren närmare örat, så hoppade musiken igång igen och BADAM BAAAAAM BAM rätt i örat...

 

Va??? Sa nån nåt??

 

Jag verkar höra lite illa idag, och det tjuter i örat.

En Mercedes borde man ha!

Jaa, så har man äntligen kommit iväg på den första milslånga promenaden för i år!

Himla skönt! Eftersom vi ska gå Kinnekulleleden (4,7 mil) sista helgen i maj, tyckte vi att det är nog bäst att börja träna upp sej lite.

Suss kom förbi och hämtade upp mej, snodde lite vatten ur min kran först, och använde min toa med.

Så åkte vi upp till Råda. Svängde förbi endurospåret där Richy var, och sa ett par ord. Sen knallade vi iväg.

Första 20 metrarna gick vi mycket fort, men jag sa att vi som har tappat så mycket kondis, vi får nog ta det lite lugnare! Så det gjorde vi. Ett tag. Sen kom vi in i den vanliga farten igen. Som vanligt blev det djupa diskussioner om ditt och datt och annat med.

  Ett annat nöje är att titta på de som springer förbi.

En snubbe kutade förbi två gånger. En annan såg ut som en balettdansös som kånkade på en TV. En tredje sprätte ut med benen väldigt konstigt...

Som ni förstår har vi fullt upp hela tiden!

Vi är också väldigt säkra på att det är VÅR, för vi såg både vitsippor och blåsippor. Då måste det vara vår ju!

Fast för säkerhets skull bokade Suss en julgran, men det får bli om 10 år, för den var så lite än...

 

Ja att man var otränad märkte man ganska snart, vi började flåsa båda två i en uppförsbacke, som vi ALDRIG flåsar i annars...! Fast efter ett tag kom vi in i andra andningen...eller nåt...(????) så när vi var tillbaks på parkeringen en mil senare hade det tagit lika lång tid som det brukar, 1 timme och 45 minuter sådär.

 

På vägen hem stannade vi på en bensinmack. Jag väntar i bilen medans Suss springer in. En bit bort ser jag en snubbe med en sån där luftpump. Han pytsar i vänster framdäck, eller om han bara kollar lufttrycket, men på vänster bakdäck känner han med handen uppepå, men han verkar inte tycka att det behövs nåt, så han fortsätter runt bilen och sen ser jag inte hur han kollar de däcken, men hallå eller??? Man kan väl inte KÄNNA på däcket om man ska pumpa i mer luft eller? Eller det kanske man kan på en Merca?? En sån bil vill jag ha i såna fall!

Tak så mucke....!

Chattade lite med Mike förut. Han är trubadur och kompis till mej och Suss. Han är engelsman, pratar ingen svenska. Vissa ord kan han.

Vakt till exempel. Kan vara bra att veta när man är trubadur.

 

Han kan EN svensk låt, och det är "Sommartider"! Inte för att jag tror att han egentligen fattar vad han sjunger men sjunga den kan han!!

Han berättade en gång att nån föreslagit en svensk sång till, och han började mumla nåt som

 

...mmmargerita.....??

 

Jag och Suss fattade direkt och klämde i med

 

Jag vill vara din Margareta bara vara din ska du veta 

Och visst var det den!

 

Vi har även berättat om en gång när vi fick ovationer på färjan till Kristiansand. En dansk trubadur började spela refrängen till "Sånt är livet". Jag och Suss sjöng med, men sen när versen kom slutade trubaduren sjunga, för han kunde inte resten.

Men det kunde jag och Suss, så han fick kompa oss när vi sjöng versen, så klämde han i när vi kom till refrängen igen!

 

När vi sa till Mike att "Margareta" fick han allt ta och lära sej, så sa han att vi kunde skicka den till honom, och nu var han även sugen på "Sånt är livet" för vi lovade att alla kunde dem!!

 

Suss hade skickat dem, men nu när jag chattade med Mike sa han att de på nåt mystiskt sätt försvunnit...

Jag sa att det är nog Suss fel, för hon är precis kass med datorer...! (sorry Suss, kunde inte låte bli...!)

 

Jag skickade orginallåtarna samt två nya versioner! Han blev väldigt glad!

 

Tak så mucke!

You're a star!

Alien vs ...pannlampa?

Jag kom hem förut. Tog av mej jackan, gick ut i köket för att ställa matlådan på diskbänken och...där ligger något på golvet... det är...något...

 

????? En insekt??? Nä...det är en alien...eller nåt...den har ögon som en alligator....???

 

Nä, det är bara Richys hjälm. Han har en endurotävling nattetid till helgen, så han har fixat en pannlampa.

Vissa anordningar på motorcykeln har gjorts för att få ström till pannlampan...

Och nu...

...har Tina haft vårstädning på bloggen!!

 

Vårkänslor kanske??

Dum i huvet...?

Jag har varit hos tandläkaren och dragit ut en visdomstand.

Betyder det att jag kommer bli dum i huvet nu??

Det är nämligen den tredje som ryker...

 

De där attans tänderna sitter långt bak, man fattar inte att de kan sitta där egentligen. Dessutom växer de bakåt också, så jag kommer nästan inte åt att borsta dem.

Så, vad händer?? Jo det blir hål så klart. Nu rök som sagt den tredje i ordningen.

Jag har även dragit ut två mjölktänder i tonåren, för de ramlade aldrig. Tandköttet började växa över dem istället.

Jag tycker att jag börjar få viss erfarenhet av detta med tandutdragningar.

 

Nu sitter jag där i stolen och gapar stort. Tandläkaren grejar och håller på.

 

-Jag ska lossa lite på tanden så det går lätt att dra ut den.

 

Jag har fått en jäkla massa bedövning. Tandis knuffar med tjugo olika prylar på tanden. Det knakar lite.

Så stoppar hon in en tuss och höjer upp stolen.

 

-Nu får du ha tussen minst en kvart.

 

Varför det, funderar jag. Ska jag sitta här och blega en kvart innan de kan dra ut den stackars tanden? Är det nån mer bedövning eller? Jag fattar inget.

 

Tandis börjar förklara hur jag ska sköta mitt lilla hål.

 

Då går det upp ett ljus för lilla Tina:

 

-HAR DU DRAGIT UT TANDEN???

 

-öh...jaa...det kanske jag aldrig sa...?!?

 

Nu, några timmar senare börjar det göra ont i käken och huvet med faktiskt. Är det visdomen som försvinner nu??

Karlar...

Igår bastade vi, jag, Richy och Christoffer. Mycket skönt. Man känner sej så ren och fräsch efteråt.

Christoffer gick ut först. Efter en stund hojtar han att duschen är ledig.

Jag går ut. Då säjer Koffe:

 

-Jag känns kladdig fortfarande.

 

-Men du duschade väl?

 

-Jaa.

 

-Och du tog tvål?

 

-Tvål?? Nää....Ska man det??

 

 

Nähä, då fick jag gå in i bastun igen och Christoffer duschade, denna gången med tvål...

Jag går ut igen. In i duschen. Vattnet strilar ner, jag står och blundar med ansiktet upp mot duschstrålen.

 

TJOFF PLASK OOAAAAAH MOAHAHAHAHA VAFFASEN MOOAHAHAHA

 

Översättning:

TJOFF= En spann kallvatten slängs rätt på mej.

PLASK= Vattnet fortsätter sin bana på golvet och väggen.

OOAAAAAH= Jag blir livrädd.

MOAHAHAHA= Richy asgarvar.

VAFFASEN= Utbrister jag när jag fattar vad det är frågan om.

MOAHAHAHA= Richy garvar fortfarande...

 

Föra gången vi bastade vad det snö, då fick jag en snöboll på mej. Nu hade snön smält, så jag trodde det var lungt.

Ack så jag bedrog mej...

Jag trodde de va ena ko!

Mitt jobb inkluderar tanter och farbröder med olika stadier av förvirring. En del inget alls, andra desto mer.

En av våra timanställda har en hund, en Sankt Bernard. Med andra ord en enorm hund.

Så en dag tog hon med sig vovven till jobbet en stund.

En annan tjej på jobbet frågar en av tanterna lite senare:

 

-Såg du hunden förut?

 

-Hunden??? Jag trodde de va ena ko!

 

 





 

Det funkar visst...!

Min gulliga make har fixat min hoj! Nästan...

Ni som läst tidigare bloggar vet att jag haft problem med bromsarna, jag har varit nära på att cykla in i räcket ner till källaren på jobbet till exempel.

För att inte tala om granen på vår tomt, men det var mest för att själva granen varit ivägen, och nu är den väck, det blev ju adventsgran och lyste så fint i centrala Vinninga!

Växlarna har krånglat, har kunnat använda en (av 21) samt att kedjan fladdrar och far, den fastnar liksom i kugghjulet eller nåt, för leder jag cykeln snurrar tramporna och slår mej på benen.

 

Nu har Richy fixat, smörjt och donat. Han ville att jag ska testa cykeln.

Tina cyklar runt på gatan, jätteglad för det funkar bra.

 

Så säjer Richy testa bromsarna!

 

Och Tina testar bromsarna. Klämmer åt bägge bromsarna med den kraft som brukar användas och flyger nästan över styret...!

 

Ja de funkar!

 

Växeln på vänster sida funkar bara på ett läge, där ska det vara hög, låg och mellan, men på andra sidan har jag sju, så jag klarar mej den kilometern till jobbet med bara sju växlar...

Tillbaks till ruta ett...

Jag har snart funktionärslicens. Det betyder att det jag gjort i några år, får jag göra nu.

Vår MC-klubb har haft lite cuper och tävlingar, fast det är lite granna olagligt. Cuperna kallas träning officiellt...

 

Nu har de börjat bygga en stor motorsport arena i Lidköping, vi är en av 5 klubbar som är med där. Vi har en förhoppning om att få till några större tävlingar här när allt är klart, crossbanan kommer att byggas så den klarar VM kraven. Då måste man ha funktionärer med licens, så jag och ca 25 till från klubben gick en kurs igår. Nästa torsdag ska vi göra ett prov. Så snart får jag officiellt göra det som jag redan gör...

 

På http://www.lidkopingsmotorsportarena.se/ finns alla klubbarna samlade på en gemensam webbsida. Eftersom jag är webmaster på mc-klubbens webbsida, fick jag i uppdrag att skicka en bild på en motocross eller nåt till webmastern på sportarenans hemsida. De ville ha en bild på aktiviteter i varje klubb. Gissa vem som står som "modell" på en motocross?? Hi hi, det är Richy!! Hittade en riktigt snygg bild faktiskt!

 

När jag kom hem från jobbet förut hade Angelica blivit mellanbrun i håret. Först färgade hon det mörkbrunt. Sen tröttnade hon och blekte det, trots att jag sa att det kommer bli en ful utväxt där sen, men lyssnar hon?? Nähä då.

Vad har hon gjort nu då? Färgat tillbaka till sin vanliga hårfärg, för utväxten blev ju inte snygg... Tillbaks på ruta ett igen då...

 

JAG SA JU DET!!!

Honey, I'm home!!

Hej alla bloggvänner! Nu är jag tebax!!

 

Startade från Kiruna vid 15:30 påskdagen. Var hemma vid 7-tiden på morgonen. Då la vi oss och sov några timmar, man sover inget vidare i en bil precis…

Kylskåpet var soprent, så det var bara att fara in till stan och handla det viktigaste. När vi kom hem drog Richy igång med middagen… Vaddå frukost??? Vaknar man halv ett är det väl knappast idé med frukost…

Medans Richy fixar köttfärssås och spaghetti packar jag upp. JISSES vad tvätt… Det var ingen tvätthög, det var ett BERG!

Nu har den krympt till hälften i alla fall…

 

Sen när jag skulle sätta på lite kaffe dog jag nästan. Jag hade glömt tömma filtret… Vi har ett flergångsfilter (visst är jag ekonomisk och framförallt miljövänlig…??)

Ni kan ju tänka er hur det såg ut efter 11 dagar… En grön geggig klump…

 

Som norrlänningar hade vi det bra, lite otur med vädret bara.

Vi kom upp på lördagskvällen. Först åkte vi upp till lägenheten, där min svärfar lovat att fixa färska frallor… Han hade inte hittat dagsfärska, så han köper såna där halvfabrikat som man bakar färdigt. Sen hade han lagt upp pålägg snyggt och prydligt på fat. Man var verkligen imponerad! Om ni träffat min svärfar förstår ni varför…!! Hi hi!!

 

Vi fick med oss nyckeln till stugan och åkte dit och installerade oss.

Det är en lite stuga, med ett pyttelitet sovrum. Ett kök med endast sjövatten, han har en pump som tar vatten från sjön, så det är inte så väldigt bra att dricka. Man får ha dricksvatten i dunkar. Toan har endast en mulltoa, och när hela släkten kommer klarar den inte alla, så vi får kissa ute…

Men det är så mysigt, och finns det hjärterum finns det stjärterum sägs det ju…!

 

Vädret verkade inte vara på vår sida, och vi vart lite bekymrade för vår Kebne-tur. Jag, Richy och hans bror skulle på en tur med skoter på Kebne. Först hade vi tänkt övernatta i Hukejaure, men så blev det inte, vi tog en endags-tur.

Vi skulle ha två skotrar, jag och Richy på svärfars gamla Everest från tidigt 80-tal (jag fick ont överallt bara jag tänkte på det) och Richys brorsa hade sin egen av nyare modell (och mer komfort) med sej. Han skulle även ha släden bakom sin.

Vi kollade vädret stup-i-ett men det verkade inte bli bra. Tisdag eller onsdag verkade dock bli bäst, så vi siktade på nån av de dagarna. Det blev tisdagen.

Måndagskvällen packade vi ner allt vi skulle ha med, maten, trangikök, ombyte, ved, spade, yxa, bensindunkar, första hjälpen…och givetvis KAMERA!!

Jag går ut till grabbarna när de lastar på släden, och ser att de satt släden bakom gamskotern (det är norrländska och betyder gammal skoter).

 

-Men ska Richy ha både mej och släden? undrar jag.

 

Vi hade diskuterat detta förut nämligen. Richy föreslog att jag skulle åka bakom Stefan, för det var bekvämare, men han ville inte

 

Citat: släpa på din kärring, det får du göra själv!

 

Men nu hade de kommit fram till att det går väl att sitta några mil på gamlingen, men 20 mil är nog inte så kul… Så det blev bakom Stefan i alla fall.

 

Ja så vart det då morgon.

7:30. Kramade barnen (som sov). På med hjälm och glasögon och upp bakom Stefan på skotern. Vinkade hejdå till svägerskan som stod på farstubron. Vi åker ut på sjön, stannar för att vänta in Richy. Väntar…. Väntar…

Åker tillbaka för att se vad han pysslar med. Släden har frusit fast i snön under natten…

 

Så åker vi igen då. Efter 5 km stannar Richy.

 

-Det floffar under huven säger han.

 

Jaha, tur att det finns en extra rem då. Det är som ett reservdäck, den finns alltid med. Extra remmen var inget vidare, men lite bättre än floff-remmen andra i alla fall…

 

Från Rakkuri mot Nikkaluokta körde vi en hel del på Kalixälven. Inte så mysigt vissa sträckor, där det var vatten. Vi fick trixa lite, köra runt här och var för hamna i plurret med skotern ville man inte.

När man närmade sig Nikka blev det högre berg och vackrare vyer. Vi stannade och tog en del kort. Från Nikka och upp mot Kebne var det en underbar känsla!! Skoterleden gick mellan passet, mot Singi. Man kände sig otroligt liten med höga berg på var sida…

Strax efter 11. Framme vid Singi. Hittar en plats, kliver av skotrarna. Richy skottar lite i snön, vi lägger dit ett liggunderlag. Vips så har vi en soffa! Hå och hej med farbror Frej…

Jag plockar fram trangiaköket, hämtar en massa snö (jag behövde inte gå så långt) och börjar smälta snön till maten! Vi hade med två öl var, så en tar vi medan vi väntar på maten.

En timme senare har Tina fixat en två-rätters middag på kalfjället: Pulversoppa a la Blå Band och en kexchoklad till efterrätt! Dryck till maten ingår, en väl skakad men kall öl…!

 

Vi åkte igen vid halv ett. Strax efter Nikkaluokta stannade vi och tände en eld, käkade lie mackor med falukorv (vi skulle grillat falukorv också, men den hade vi glömt…).

Vi tittade på segelflygen som höll till på isen på sjön. Hur roligt det nu kunde vara att flyga segelflyg en dag som denna…Solen sken och det var vindstilla. Planen som drog upp segelflygen landade ungefär samtidigt som segelflygen ju.

 

När vi åkte hem tog vi en annan väg den sista biten. Vi var lite oroliga för isen på vissa ställen. Den var osäker när vi åkte dit, men nu hade (hör och häpna) solen skinit hela dagen, så hur den var nu var ju lite läskigt att tänka på…

 

Ja vädret som skulle vara molnigt med vissa solchanser visade sig bli strålande sol utan ett moln på himlen!!

 

Dan efter åkte vi ut igen med skotrarna, denna gången med Stefan och Anette på deras, Jag och Angelica på Everesten, Richy tog det som blev kvar, en gammal skogsmaskin, Alpinen med släde och de tre kvarvarande barnen.

Nu blev det en något kortare tur, ett berg, Ednavaara som låg två mil bort. Lite korvgrillning, barnen busade i snön, men det blåste kallt, så vi blev inte så långvariga.

  Påskaftonen hade vi den årliga pimpeltävlingen. Anette satt med sitt spö en bra stund, sen blev hon kissnödig och bad Richy hålla spöet ett tag. Då nappade det, så det blev en liten diskussion vems fisken var…

Problemet försvann två timmar senare då pimpeltävlingen avslutats och det bara var den fisken som fångats, så Anette vann damklassen, och Richy fick pris i herrklassen…

Efter påsk middagen åkte vi över till en av grannarna.

Under dagen hade Richy och Stefan kört upp et spår runt stugan. Det var en brant uppförsbacke med djup snö, så det blev några fastkörningar i snön innan den gick att köra där… Den vägen tog Richy när vi körde hem sen.

Richy tog sats med skotern, upp för branten, får en rejäl slagsida åt höger. Jag far givetvis av, kanar baklänges på rygg med huvet först nerför slänten några meter och stoppas upp av några buskar. Där ligger jag och kommer inte upp. Vissa tyckte det var jätteroligt…!

 

Jag ska fixa till ett fotoalbum, så kolla in det!!

 

Gone...

Ju nu blir det tyst på mitt space ett tag!

 

I morn direkt efter jobbet åker vi till Kiruna. Just nu tog jag ett litet break i packandet. Christoffer kommer snart hem från skolan, så jag ska hjälpa honom att packa lite.

 

Jag jobbar till 21 i kväll, så när jag kommer hem ska vi packa ut i bilen så allt är klart att dra direkt imorn.

 

Första anhalten blir Gävle, där vi övernattar hos Richys bror. Tidigt nästa morgon sticker vi allihopa mot Kiruna. Beräknar vara framme på lördagkvällen vi 18-tiden eller nåt.

 

Det finns lite möjlighet att jag kan hitta en dator och blogga lite, men det är inget jag kan garantera.

 

I alla fall tänker jag ha det himla kul, mycket skoter, en del öl och allmänt gôtt!!

Jag borde väl fått ihop några bilder att slänga ut på bloggen när jag kommer hem! Vi kommer väl hem på Annandag påsk tror jag.

 

Ha det så bra allihop! Det tänker jag ha!!

 

Kramar!  I'm gone...

Hmpff...

Nån har sökt på

 

äldre tanter

 

och hamnat på min sida!

 

????

 

Förstår inte det. Mycket konstigt.

Conan barberaren...

Nu har vi suttit här och diskuterat sommarens semester! Jag hade beställt lite broschyrer och kartor. Jag har kollat runt efter ett bra ställe att bo på, och det fanns mycket!

Vart vi ska?? Jo, Skottland!

Vi har kommit fram till att nåt ställe med självhushåll blir det, fast jag tyckte inte det fanns nåt roligt place, tills jag hittade ett...SLOTT!! Ja det stämmer!

St Conans Tower heter det, ligger vid Dalmally vid sjön Loch Awe i West Highlands.

Ja så sitter vi här och spånar lite, jag läser högt om hur man kör bil i Skottland, det stod det i reseguiden. De viktigaste sakerna var:

• Bilarna kör på vänster sida och kör om på höger. (ja det kan ju bli trångt på vänstersidan förstås)


• I de flesta städer finns rondeller.(ok...?) Det råder alltid väjningsplikt inför bilar som kommer från höger. (efter en stunds funderande konstaterar jag att det verkar helt logiskt, man får bara tänka lite bakvänt)


• I vägkorsningar betyder en streckad vit linje att man måste vänta och ge företräde åt trafik på den andra vägen.(jaa... fattar man inte det borde man inte ha körkort.


• Vid rött trafikljus måste man stanna. (ja det är ju tur att vi använder samma färger)

Medans jag läser kikar Richy runt på hemsidan. Så frågar han:

 

-A bit about the tower, betyder det att det är lite om själva slottet?

 

-Ja det gör det.

 

-Ja men varför heter det St Conan då? Är det för att Conan barberaren hade det slottet eller?

 

-BARBERAREN????? (jag kan ju bara meddela att jag har nu brutit ihop av skratt) 

 

 

-Ja men vad fan...!

 

 

Kamera-teamet?? Nja...ska man tro på det?

En kompis, C, tjatade med mej till ett ställe igår. Clabbe var DJ. Hon känner honom. Jag mötte Lassie...

När vi pratar på telefon innan så säjer C att hon fått ett SMS från Clabbe:

Nu får du klä upp dej ordentligt för Idol kommer att filma ikväll. De ska göra ett repotage om mitt jobb".

Jag dog nästan av panik. Vad ska jag ta på mej???

Ringde syrran och gav henne lite panik. Hon var nämligen på väg dit hon med!

 

Ja det blev en limegrön top och svarta byxor.

Vi stod där på dansgolvet jag och C, lite längre bak för säkerhetsskull. Suss kom fram och tog tag i mej och drog fram mej. Jag tog tag i C och drog med henne.

Ja så hamnar vi längst fram i alla fall.

När vi dansat ett tag säjer Clabbe att Idol är där och ska filma hans jobb.

Genast blev det nån slags magnetisk dragning på alla bimbos i lokalen.

SLURP sa det nästan när vi hamnade mitt i smeten av en massa folk som ville vara med på TV. Nu satt man fast som i ett skruvstäd och kom inte loss. Jag gillar inte sånt, men vi dansade på i alla fall.

Så får jag se syrran FÅ EN AUTOGRAF av Clabbe, på armen... Jisses NEJ vad pinsamt! Så kan man ju inte göra...

Men hon hade fått order av kamera teamet...SA HON. Hmmm...jag undrar det jag...

 

Ja så nu måste man ju kolla vart enda avsnitt av IDOL ifall man råkar vara med!

Jag, Suss och C stod utanför och rökade (usch ja, det gjorde vi). En kille börjar snacka med oss. PÅ TYSKA!! Jag kan inte ett ord tyska, inte C heller, men Suss skulle väl imponera hon börjar räkna på tyska...!

Jag frågar om han kan engelska, men inte då. Han säjer nåt, och Suss förklarar att han heter Ove.

Ok. Då vet vi det. Han gick in.
Vi träffar på honom flera gånger till under kvällen, han verkar ha svårt att förstå att kommunikationen inte funkar, eftersom jag inte kan tyska, och han kan varken engelska eller svenska... Han babblar på.

 

På vägen mot busstationen när jag skulle hem går jag förbi en snubbe. Han var asiat eller nåt. Han säjer...   nånting.... fattar inget... säjer "va", han upprepar, jag fattar fortfarande inte vad han säjer på sin knaggliga svenska... han säjer igen, då tror jag han frågar vart jag ska.

Till bussen.

Han säjer nåt obegripligt igen. Samma procedur, jag säjer "va" han upprepar ett antal gånger innan jag fattar att han frågar om jag vill följa med honom hem...

Nä, jag ska hem.

Han säjer nåt igen och flinar. Jag bryr mej inte ens om att ta reda på vad det var han sa.

 

Jag undrar om det är jag som har problem med språket, eller alla andra??

 

Vaknade i morses av att klockradion gick igång. Tittade på den. 08:35.

Det var en underlig tid. Jag kom på att det var Richy som satt på TV'n.

Jag drog täcket över huvudet och ville inte vakna.

 

Tyvärr har vi inga persienner i vårt sovrum. Vi har inte tagit tag i den saken än, sen vi bytte fönster i somras.

Inatt när jag kom hem hängde jag upp en filt framför fönstren, det blir inte så ljust då. Jag har en gatlykta som lyser mej rätt i nyllet på natten. Så kommer den underbara morgonsolen och tar över gatlyktans jobb när det ljusnar.

 

I veckan som gick ringde jag en persiennfabrik och sa att vi har tre fönster som är 150 breda och 140 höga, vad kostar såna där persienner i trä till dem??

Jo det blir 2300:- styck.

Tack, då vet jag.

Vi åkte till Jysk och köpte träpersienner istället. Blev bara dryga tusenlappen för alla tre!

Har inte satt upp dem än, men snart hoppas jag!     

Kunde det inte varit en papegoja?

Syrran säjer att det är vår. Och bevis har hon med!

Det har jag med:

Det rasslar i öppna spisen och i köksfläkten! Det betyder att skatorna tagit tag i storstädning av sitt bauta-bo som de byggt i vår skorsten...

Sotarn försökte få bort det i höstas med de attiraljer han hade med sej. Gick inte. Vi måste beställa en tid igen och tala om att vi har ett enormt skatbo där.

För tillfället har vi eldningsförbud i öppna spisen...

Jag vill hellre ha en papegoja...

 

Folksjukdom??

Läste på Zitech's blogg om tjafs med arbetsförmedlingen.

Jag kan konstatera att det i det närmaste är en folksjukdom, eftersom alla som varit i kontakt med AF har haft lite tjafs.

Så även jag. Många sådana.

 

Ett exempel är ju när jag jobbade som timanställd. Alltså blev inringd när det behövdes vikarier.

Kommunen har ett system att när man jobbat 3 år av 5 (alltså 1095 dagar inom 5 år) är kommunen tvungen att ge dej en fast tjänst på 75%. Man brukar kallas 3-5'a.

Så fick jag då krav från AF att söka jobb i andra kommuner häromkring under sommaren, så det blev en himla massa underskötersketjänster som semestervik.

Jag sa att jag har semestervik på ett ställe, de kan ge mej heltid en period, och den andra perioden har jag 75%.

Jag stämplar upp till 100%, och då ansåg de att jag skulle söka jobb på heltid i andra kommuner också.

 

Jag sa då att om jag ska jobba i en annan kommun tappar jag ju en massa dagar till att bli 3-5'a.

Fick då till svar att det spelar ingen roll, du kan inte satsa på att bli 3-5'a, du ska ju ha ett fast jobb.

Ja men det är ju en fast tjänst, sa jag.

Ja men den är ju bara på 75%. Du säjer ju att du vill jobba heltid!

Men är det inte bättre att ha en fast tjänst på 75% än att vara timanställd eller? Jag kan ju söka heltid under tiden jag jobbar.

 

Nu började de få slut på vettiga argument, det hade de väl inte förut heller, men nu började de bara svammla om samma saker från början.

Jag insåg att detta var ju ingen idé att diskutera.

Jag sa att jag tänker inte stämpla över sommaren, så då kan jag göra vad jag vill, och behöver inte söka de tjänsterna.

 

Så blev jag då 3-5'a för ett och ett halvt år sedan.

Nu har jag fått en tjänst på 80%, så jag stämplar upp till heltid.

För ett par månader sedan utspelade sej följande på AF:

AF: Snart har du stämplat såpass länge att du måste söka jobb i hela landet!

Jag: I hela landet?

AF: Jaa.

Jag: Men det kan jag ju inte. Jag kan ju inte flytta!

AF: Uppenbarligen är det så att du inte får något heltidsjobb här, och nu måste du söka i hela landet för att öka chanserna. Du måste vara beredd att flytta.

Jag: Ja men vaddå?? Hur hade ni tänkt att jag skulle lösa det med min familj då? Min man har ett heltidsjobb, vi har två barn som går i skolan.

Om vi säjer att jag får ett jobb i Umeå. Jag är undersköterska, så det här med att veckopendla funkar ju inte. Jag kan ju inte vara hemma vartannat veckoslut.

Ska jag lägga in om skilsmässa? Ska jag ta barnen och flytta? Eller ska barnen bo kvar hos sin pappa? Eller ska min man säja upp sej från sitt jobb och flytta med?

Det vore ju praktiskt för er, då slipper ni ju en som stämplar 20%. Istället får de i Umeå en som stämplar 100% och en med jobb. (nu är jag rätt irriterad)

AF: Ja jag kan inte svara på det, det är AMS regler, det får du ta med dem! (hon är jättesnäsig)

 

För ett tag sen var jag på AF igen, och fick då veta att jag nu måste söka jobb i hela landet. Jag hade inte samma person denna gången , så jag ställde samma fråga, hur detta skulle kunna funka.

AF: Ja, det är ett helt korkat system! Vi har påpekat det, och de har planer på att ändra det, men det händer inget!

 

WOW!! ÄNTLIGEN!! En vettig person på arbetsförmedlingen!

Det fattar väl jag med, att de har sina regler, och de måste följa dem, men att bli avsnäst så där, och bara skylla på andra, det retar mej.

Inte illa ment!

Jag vill bara inflika en sak angående gårdagens blogg här på morgonkvisten:

 

Att det var Suss fel alltihop var faktiskt ett skämt! När jag sa det till Suss hade vi hämtat oss från chocken och fnissade åt det dumma i situationen.

Suss sa så här:

Varför skulle jag ringa pappa för?

Hade jag inte gjort det hade det ju inte blivit så här!

Jag svarar då:

Ja, det är ditt fel alltihop!

Så fnissar vi lite till!

 

Jag gjorde en liten smiley för att det skulle synas att jag på riktigt inta alls tyckte det var hennes fel.

Det är Suss fel alltihop...

Pappa gav mej och Suss hjärtsnörp idag.

Jag fick ett SMS strax före åtta i morses. Suss hade ringt pappa på jobbet men det var bara telefonsvarare.

Jag sa att han börjar nog klockan åtta, så han kanske inte var inne än.

Suss skulle försöka ringa lite senare.

Halv nio. Ingen pappa har kommit än. Kollegan vet inte heller vart han är. Suss ringer mej. Vi börjar undra lite, han svarar inte hemma heller. Mamma är bortrest så hon kan ju inte svara heller. Det är inte likt honom.

Halv tio har han fortfarande inte kommit till jobbet.

Vi är nu VÄLDIGT oroliga.

Suss åker från sitt jobb för att hämta mej, jag är ledig idag.

Medans jag väntar på henne ringer jag sjukhuset. Han är inte där.

 

Många scenarion passerar i huvudet. Den ena värre än den andra. När Suss kommer ska vi åka hem till dem först, sen åka ut till hans jobb. Det är antagligen halt på vägarna.

 

Men innan Suss kommer ringer min telefon. Jag ser på numret att det är från pappas jobb. Jag hinner tänka mycket innan jag svarar.

I andra änden hör jag:

 

Hej det är pappa!

 

Han har varit och besiktigat mc-skotern...

Han hade skickat ett mail till jobbet, men det hade de inte läst...

Suss kliver in när jag pratar med pappa, han hade ringt henne strax innan.

 

Dumma Suss. Varför skulle hon ringa honom för?? Då hade vi ju inte behövt bli så oroliga ju...!

Ja skönt var det att det inte var nåt som hänt i alla fall.

Vill snoozzzzzzzzzzzzzzzzza lite bara...

Vaknar.

Klockradion går.

Tittar på klockan.

05:45. Nääää....vill inte...

Snozzzzzzzzzzzzzzzzar lite...

Vaknar av klockradion igen.

05:54.

....

....

drar mej lite bara...

måste nog gå upp nu.

Kliver ur den varma sängen. Blänger lite avundsjukt på Richy som sover. Huttrar lite.

Går mot badrummet. Passerar köket. Slänger en blick på micron.

Det var mycket dumt för på den står det

 

04:57

 

Jag dog nästan av trötthet.

 

Det har varit en hysterisk dag på jobbet. Tur att jobbarkompisen var lika trött som jag. Vi fnissade åt det mesta. Fick hysteriska skrattanfall så tårarna rann och vi fick ont i magen.

Hur synd är det om mej på en skala när jag måste jobba den helgen sommartiden börjar??

Vad är det frågan om??

AHMÄH... HALLÅÅ ELLER???

 

Nu har det ramlat ner 15 cm snö inatt.

 

Vad är det som händer??

 

Jag fattar inget.

 

 

 

Nu har jag jobbat lite med hemsidan på Richys jobb. La ut den nya sidan förut. De blev nöjda! Då blev jag också nöjd!

Kul att man gjort ett bra jobb!

 

Nu ska jag åka till mitt eget jobb...

 

Vi ses...!

Saker jag inte rekommenderar...

Syrran har blivit nostalgisk igen, och skriver om när hon gjorde kullerbytta ner för trappen.

Jag kan bara tillägga att vi är ju släkt jag och min syster. Vi är ganska lika på många saker. Även korkade saker. Till exempel trapp-kullerbyttor.

Jojomen, jag har också gjort det. Jag tror jag var sådär 8-10 år. Jag fick ett infall att testa om man kunde göra en kullerbytta ner för trappen. Det kunde man, fast det var inte så skönt. Rätt otrevligt faktiskt.

I svängen på trappan finns ett fönster, och förut även ett räcke. Det var ju tur att räcket var där, för det for jag in i med dunder och brak, annars hade jag väl fart ut genom fönstret.

En annan korkad grej jag gjort var när jag och några kompisar var ute och traskade, som man gjorde i tonåren.

Man gick mest runt och pratade, satte sej på nån gunga på en lekplats ibland, och satt och småpratade.

Man kunde även sitta på en karusell, det var ju bänkar att sitta på.

Om man heter Tina kan man även komma på den intelligenta idén att ställa sej upp på grejen i mitten på karusellen och be kompisarna putta på karusellen...

De gör man bara en gång, för det gjorde ondare att ramla ner där än att ramla ner för trappen faktiskt.

Det är inget jag rekommenderar att testa.

 

En annan grej som jag inte heller rekommenderar är att om man cyklar, sätt inte händerna i kors på styret, alltså vänster hand på höger hantag och tvärtom. Det är mycket lätt hänt att braka ner i diket och flyga in i nåt träd...

 

Ja, nu har ni ju förklaringar på varför jag och Suss är som vi är...!

Here we go again...

Ja så var det då dags igen...

Gjorde min magnetröntgen idag. Den jag gör två gånger om året, för att hålla koll på tumören, så den inte ska växa. Den har inte växt sen jag började med mina mediciner, Tamoxifen, för 6½ år sen.

 

En sköterska skulle sätta en nål i armen, eftersom de ger mej kontrast den vägen.

Oj oj oj, sa hon.

Jisses tänkte jag, nu sprutar det blod överallt. Men så var det inte. Hon höll på att inte komma in i venen bara. Det hade hon inte väntat sej. Många äldre kan få mycket ärrvävnad om de varit sjuka mycket, men yngre personer brukade inte det. Utom jag då. Min sjukhusjournal är väl snart en decimeter tjock...

 

Det är ju tur man inte har claustrofobi. Jag brukar halvsova när jag ligger i apparaten. Det blir varmt, man har väggar runt om sej, så där ligger jag med hörlurar och lyssnar på Mix Megapol. Det smäller och smattrar fasligt, men det kopplar jag bort. Jag lyssnar bara på musiken och slappnar av. Försöker att inte tänka på varför jag ligger i det där röret.

Så flyttar de britsen någon decimeter och jag vaknar till. Slumrar en stund till, tills nästa gång de flyttar den lite. i en timme och 15 minuter ligger jag där.

Sen dröjer det ett halvår tills nästa gång.

 

Nu kommer den jobbiga tiden. Väntan. Funderingar. Frågor.

Hur ser det ut i magen? När kommer beskedet från läkaren? Har tumören vuxit? Om den har det, vad gör jag då?

Visst ser den lite småmysig ut, magnetkameran?? (det är detta som kallas positivt tänkande...)

Mangoraja

Suss ville ha receptet på Mangoraja, som jag skrev som favoritmat i min taggade lista.

Det är mycket enkelt, så här gör man:

 

Åk till en matvaruaffär (jag brukar ta ICA).

Tag en kundkorg alternativt kundvagn och ta med in i butiken.

Gå fram mot charken. Titta efter kalla såser som inte är kylda, alltså inte behöver stå i kyldisken.

Läs på etiketterna tills du hittar Mangoraja, en genomskinlig flaska med gulaktigt innehåll, röd kork och lila etikett.

Lägg den i korgen/vagnen. Lägg i övriga (valfria) varor som kan behövas i hemmet.

Gå fram till kassan. Betala (gärna med kort) och åk/gå hem.

Grilla kycklingen. Koka riset. Häll över Mangorajan. Ät.

 

Smaklig måltid!!

En mycket konstig chef...

Idag har jag vart på prao!! Nästan i alla fall...

Handledarutbildningen jag går, som jag berättat om i nån tidigare blogg, hade en dag med fältstudier. Alltså skulle jag tillbringa en dag på en annan arbetsplats.

Ville jag inte alls.

Sen kom jag på att syster yster är ju också uska, det passar ju perfekt! Jag kan ju vara hos henne! Sagt och gjort, jag kollade med henne, och hon jobbade den dan. Suss kollade med sin chef, förklarade vad jag gjorde, hette och chefen sa att jag var så välkommen SÅÅÅÅ!

 

Den chefen har Suss beklagat sej över ganska många gånger, så nu skulle det bli intressant att få se spektak...f'låt, jag menar henne...!Jag är inte med på morgonrapporten, utan Suss hämtar upp mej efteråt. Hon är väldans irriterad för nu hade chefen varit lite dum, sagt lite korkade saker på rapporten.

Vi far runt på stan, in och ut hos tanter och farbröder för att tillslut göra en störtdykning in på ett bageri och köpa varsin smarrig ostmacka med grönsaker och bröte på.  

Vi åker till deras grupplokal för att käka lite frukost med de andra.

Vi sitter där, 7 personer då en till kommer dit och ställer sej att diskutera om sjukskrivningar. Jag förstod att det var chefen, och tittade på henne för att hälsa, men hon ser inte på mej. Sen går hon.

Trevlig chef då, tänkte jag. Man brukar väl åtminstone hälsa om det sitter en okänd person där?

Jag brydde mej ju inte om det, jag skulle ju bara vara där idag.

 

Efter fikat ut på stan igen då.

Vi köpte med oss lite mat när vi åkte tillbaka för att ha lunch, och när vi kommer in på grupplokalen går vi förbi chefens kontor.

Hon hojtar till Suss

Jaså du har hittat din syster nu?!

Suss svarar

Ja men hon var här förut med!

Chefen svarar nåt som liknar

ja...eh..jo...

eller nåt. Det var uppenbart att hon hade inte ens sett mej vid bordet tidigare.

 

Under tiden vi käkade frågade hon

Vad går du för utbildning när du behöver studera din syster?

Konstig fråga tyckte jag. Suss hade ju dessutom redan förklarat varför jag skulle vara där, men jag sa att jag är ju undersköterska, men jag går en handledarutbildning och har fältstudier idag.

 

När vi var påväg att åka tyckte hon att Suss skulle visa runt mej på det boendet som låg där de hade sin lokal.

Suss sa att hon kunde nog inte det för hon kände inte till det, eftersom hon inte fått nån runtvisning när hon börjat!

Och i ärlighetens namn var jag inte särskilt intresserad av det heller...

 

Nu ska den männskan sluta där för att vikariera som skolsköterska på mina barns skola... Tur att de inte är sjuka så mycket...

Jag har också barndomsminnen!!

Jaha, ska hon bli som sin syster nu, tänker ni! Men faktum är, jag har lite barndomsminnen jag med!

Nu när vi har all denna snö kom jag att tänka på en gång när jag var runt 15 år tror jag.

Jag hade en kompis som bodde 3 km från Vinninga.

Jag var hemma hos henne en dag, men så fick vi för oss att vi skulle gå hem till mej. Vi tyckte det var himla långt att gå (jag hade fått skjuts dit) de där kilometrarna, så vi kom på den briljanta idén att gå över markerna! Det tjänade vi nog halva sträckan på!

Vad vi inte kom på förrän efter ett tag var att vi antagligen kommit fram fortare om vi gått på vägen, för det var inte så himla lätt att pulsa med snö upp till knäna... Men det var ju kortare sträcka!!    

 

När vi gick där och pulsade i snön sa min kompis att

 

jag tror att det är ett dike här nånstans

 

Jag såg inte minsta tillstymmelse till dike, för snön låg som ett jämnt lager. Eftersom vi inte hade nån aning om vart diket var nånstans tog vi oss lite sakta framåt. Inte för att vi hade nån speed i bena innan heller, men vi försökte känna efter lite lätt med fötterna när diket skulle komma.

 

Rätt som det var försvann liksom marken under mina fötter, och jag hade helt plötsligt snö upp till armhålorna! En smärre panik spred sej i min kropp innan jag nån sekund senare får se min kompis med snö till armhålorna hon med! Japp, där var diket!

Många taggar...

Jag blev visst taggad... Nu äntligen har jag haft tid att sitta ner och fundera. Det var i stort sett samma frågor så jag slängde ihop alltihop i ett och hoppas att det gick bra?!?

 

Egenskap och Ovana

Egenskap 1. Oftast väldigt lugn och sansad…men

Ovana 1. …kan bli jättearg!

Egenskap 2. Pratig…

Ovana 2. …fattar inte att jag ska sluta babbla…!

Egenskap 3. Ser alltid det bästa i folk.

Ovana 3. Lite naivt tror jag alltid att alla är ärliga…

Egenskap 4.  Ställer alltid upp om nån behöver tröst, råd eller nåt.

Ovana 4. Glömmer lätt bort mej själv för att hjälpa nån annan.

Egenskap 5. Tycker om att pyssla och greja med en massa saker.

Ovana 5. Har inget tålamod, allt ska helst ske precis när jag känner för det!

 

Detta gör mej lyckligt lottad:

* Min man Richy och våra barn

* Resten av familjen

* Alla vänner 

* Att jag har det bra ekonomiskt (men för den delen är jag inte rik!) 

* Så länge jag klarar mej från fler sjukhusvistelser och operationer…!

 

Fyra jobb jag haft

*Vårdbiträde

*Undersköterska

*Dekoratör inom reklam

*Telemarketing

 

Fyra filmer som jag kan se om och om igen

*Sagan om ringen-trilogin

*Black hawk down

*Day after tomorrow

*I, Robot 

 

Fyra platser jag bott på

*Uppsala

*Lidköping

*Söne

*Vinninga

 

Fyra tv-serier jag gillar att titta på

*CSI (ALLA CSI, även Miami och N.Y)

*Lost

*Invason

*Alias

 

Fyra platser jag semestrat på

*Danmark

*Polen

*Kiruna

*Paris

 

Fyra webbplatser som jag besöker

*Msn Spaces

*Google

*Aftonbladet

*hobby-sidor

 

Fyra favoriträtter

*Black & white

*Tacos

*Lax med räksås

*Kyckling med ris och mangoraja

 

Fyra platser jag hellre skulle vilja vara på nu

*Svärfars stuga i Rakkuri

*Island

*Egypten

*I badet…

 

Nu taggar jag

Alla som inte blivit taggade av nån annan, för alla verkar ha den här listan...