Familjen Tajkon...

Nu närmar det sej.... Fattar inte att vi åker på fredag!
Tror att jag har koll på det mesta.
I fredags var Morten, och de två yngsta och fick vaccination mot Hepatit A.
Jag fick den i måndags, tillsammans med de fyra största. Som vanligt blir det kaos...
Angelica sov över hos pojkvännen 3,5 mil bort. Hon skulle få skjuts till skolan till 12, då hon hade första lektionen. Klockan tio i ett ringer hon och säjer att skjutsen fått fel på bilen. Jag är på jobbet och kan inte komma ifrån. Hon ringer morfar som hämtar henne med MC-scootern eftersom mormor har bilen till jobbet. Det tar en timme fram och tillbaka. Hon kommer till mitt jobb i Vinninga strax efter två.
Tio i två skulle jag hämtat Angelica och Julia på skolan, så där står Julia och väntar ensam. Inte har jag hennes nummer heller. Till slut får jag tag i Morten som ringer Julia och meddelar att jag är på väg...

Christoffer väntar på vårdcentralen, han vet att jag är sen. Vi kommer dit kvart över. Ingen Rebecca.
Julia ringer och ringer men får inget svar. Jag pratar med tjejen i receptionen, som meddelar att Rebecca har kommit...

Så får vi komma in. Familjen Högman ropas upp och halva väntrummet töms på folk...
-Vem ska vi börja med? frågar sköterskan.
-MEJ! hojtar Rebecca.
Sen blir det Julia, och Angelica.
Och så Christoffer då. Han har otroligt lågt blodtryck, omkring 90/40. På grund av detta svimmar han lätt.
Jag frågar hur han mår.
-Bra, svarar han.
Frågar igen om en stund.
-Bra.
Igen.
-Inte så bra.
Så blir han stel som en pinne och är väck. Han får alltid kramp och blir stel som en pinne när han svimmar. Vi får ner honom på golvet och han kvicknar till och fattar inte vad han gör där...
Angelica vill gå ut för hon tycker det är jobbigt att se när Koffe svimmar, så tjejerna bestämmer sej för att gå ut. Så hör jag efter en stund:
-Mamma...! med en svag stämma.
-Ja? Vad är det?
-Mamma... jag svimmar...
Koffe ligger på britsen och vilar så jag går ut till Angelica. Hon sitter likblek på golvet och jag böjer ner hennes huvud mella knäna...
Hon klarar sej från att tuppa av, och piggnar till. Rebecca åker, men Julia och Angelica blir kvar. Christoffer är väldigt medtagen, så tillslut får jag lämna honom där på britsen, för att köra tjejerna till skolan för att åka tillbaka och hämta honom.
Att han ska tillbaka till skolan är otänkbart, så jag får köra hem honom.
Äntligen kan jag åka tillbaka till jobbet, och min stackars arbetskamrat får jobba över en halvtimme för att jag inte kom tillbaka så snabbt som jag trodde...

Tantvarning...

Sicken pärs det där när jag tappade rösten... Jag kunde inte prata på flera dagar! Man var ju helt handikappad. Bara att gå och handla blev konstigt när man fick en enkel fråga av kassörskan som
"vill du ha på beloppet?"
och får viska fram ett

"ja tack"

Nu är det resan vi fokuserar på. Kan inte fatta att på fredag lämnar vi Sverige i två veckor! Vi åker till bad, värme, pyramider och sånt!

Man får ju ta seden lite dit man kommer, respektera deras religion och så. Muslimer har ju strikta regler om kvinnors klädsel tex. I Hurghada, där vi ska bo, och andra turistorter är dom vana vid detta nu, och man kan gå i linne och shorts utan problem, men ska du besöka en moské får du absolut inte visa nån uringning, axlar, hår eller knän.

Nåt uringat kan man ju lätt undvika, likaså axlarna. Håret, man får ta med sej nån scarf eller halsduk. Lätt som en plätt. Eller pannkaka, som Angelica sa när hon var liten.

Värre var det med knäna. Jag tycker om kjol och klänning, har en hel del. Problemet är längden. Jag avskyr klänningar som slutar NEDANFÖR knäna. Alltså har jag inget sånt. Ska det absolut gå under knäna måste det gå till fötterna mer eller mindre.

Jag kan ju inte gå omkring i nån jäkla långklänning precis, så jag har jagat runt i hela stan efter en kjol eller klänning som slutar strax nedanför knäna.

Tror ni det finns?

Nä.

Idag var det torgdag, så jag tänkte att där måste jag väl hitta nåt.

Jodå, det gjorde jag. En söt kjol med rosa små blommor på vit botten i nåt tunnare trikåtyg. Kommer antagligen inte använda den fler gånger än för detta ändamålet, så som tur var kostade den 60 kronor på rea.

Det är lite tantvarning på denna.

Tyst...

Nu ser mitt hem lite mer ut som ett hem och inte en lagerlokal med lådor... Har jobbat på ganska bra, men nu är det lite lugnare tempo, jag är nämligen förkyld, så det känns i kroppen. Jag blir trött när jag hållt på en stund.
Dessutom har min förkylning satt sej på stämbanden så jag har tappat rösten. Vaknade igår och när jag skulle börja prata med Christoffer kommer det bara väsande ljud. Tänkte att rösten kommer väl igång som den brukar. Lite hes kan man ju vara innan man "pratat igång sej".
Inte då.
Jag får fortfarande bara fram väsande och kraxande ljud. Skulle jobbat i helgen, men det verkar ju inte gå, för jag måste ju kunna prata... Det blir väl till att ta det lugnt här hemma.

Vem är det som går runt och runt och aldrig kommer till dörren?

Varför ska alla konstigheter hända mej? Saker som normalt inte inträffar, händer alltid MEJ! Och min vän Anna med för den delen. Vi är drabbade av nån slags otursförföljelse.
Idag hade jag handlat lite på ICA Hjertbergs. Kommer med min kasse och ska gå ut genom dom där automatiska snurrdörrarna.
Vad händer?
DOM STANNAR!
När jag står mitt i!
Jag går fram mot den yttersta glasdörren men inget händer.
Jag backar till dom som är tillbaka in.
Fortfarande inget.
Jaha? Vad gör jag nu då?
Här står man som ett fån.
Efter en stund kommer det en tjej som ska in, dörrarna drar igång med sin snurr och jag knallar ut.
Precis som inget har hänt.

Spiken i kistan...

Idag hände en oväntad sak. Eller oväntad.... kanske mer otippad.

Jag fick ett sms från en person jag inte känner, men som jag i tre års tid tänkt en hel del på. Jag har funderat på att kontakta honom, men varit rädd för reaktionen av det jag hade att berätta.
För tre år sen ältade jag detta mycket. Ska jag berätta? Ska jag INTE berätta? Vad händer om jag kontaktar honom? Jag fick rådet att lägga ner det, men jag kände att det var fel.
Jag sa till mej själv att JAG hade velat veta, om det varit tvärtom. Sen tänkte jag, vill jag det verkligen? Hur skulle jag själv EGENTLIGEN reagera om jag fick ett sånt besked?

Om jag berättade, skulle jag bli anklagad för att lägga mej i?
Skulle folk tro att jag bara ville hämnas, eller jävlas?
Att jag bara ville förstöra?
Fast JAG har ju inte förstört nåt.
Det har DOM gjort.
DOM som gick bakom våra ryggar.
DOM som ljög oss rätt i ansiktet.
Vi frågade men DOM blånekade.
Nej, det är INTE vårt fel.

Men tiden gick. Jag började glömma.
Nä. Det är fel.
Inte glömma, men det falnade lite.
Efter tre år kan jag fortfarande passera området där HON bor med sin man och känna ett sting i mitt hjärta. Det var HON och MIN MAN som slog spiken i kistan och knäckte vårt äktenskap.
Trots att jag gått vidare, träffat en ny man som jag älskar sitter sveket djupare än så.
Min sambo har inte gjort mej nåt, ändå litar jag inte på honom till 100% hur mycket jag än vill.
Jag närmar mej 100, men är inte där än.

Tiden gick och jag kontaktade honom aldrig.

Men idag fick jag ett sms. Från honom. Han som bor ihop med HENNE.
HON som hade ett förhållande i flera månader med MIN MAN för tre år sedan.

Han skrev att han precis fått veta. Han undrade hur jag mådde.
Det blev flera långa sms. Han berättade om en händelse som jag kunde relatera till, från "andra hållet". Vi fick båda svar på det vi undrat.

Det rev upp en del, men ändå kändes det skönt. Jag är glad att han tog kontakt med mej.

Uthållighetstävling..?

Att man blir avtrubbad och lite yr i skallen när man är onykter, det vet jag, men vissa verkar faktiskt bli DÖVA också. Eller i alla fall höra BETYDLIGT sämre.
Inatt vaknade jag av folk som gick hem från krogen. Detta är ju inte så ovanligt så här mitt i centrala Li'köping, jag vaknar ofta till när dom passerar en meter från vårt sovrumsfönster, som för övrigt alltid är lite öppet.

Fast denna gången blev jag lite orolig faktiskt. Jag vaknar av ett skrik. Nån skriker, och jag hör personen närma sej från torget. Jag lyfter upp huvudet för att höra bättre. Jag tänkte om det var nån som blev misshandlad. Efter ett tag hör jag att det inte är nåt sånt skrik, men personen går fortfarande och skriker. Sen kommer en till in i bilden. När dom kommer närmare hör jag flera röster. Det verkar vara ett gäng tjejer som har en slags uthållighetstävling i att skrika längst. Till slut tystnar dom, och dom pratar bara. Dom pratar HÖGT.
Precis utanför vårt sovrum stannar dom. Dom ska tydligen åt olika håll. Två verkar gå åt varsitt håll, och en tredje står kvar utanför fönstret.
Men dom fortsätter PRATA. Ju längre bort dom andra går, desto HÖGRE får tjejen utanför fönstret prata.

Till slut blir jag förbannad och gapar ut genom det öppna fönstret
-Folk försöker faktiskt sova här! HÅLL KÄFTEN!

Jag tror faktiskt inte folk tänker på att det faktiskt är lägenheter här. Men nu flyttar vi snart!

GRATTIS!

Min lille plutt fyller 16 idag! Grattis älskling!

Beställning...

Kom att tänka på en händelse för 10 år sen som jag bara måste berätta om.
Jag hade beställt lite grejer från Ellos. Barnen skulle få varsin jacka, en anorak, lite vindtät och vatten-avvisande i favoritfärgerna. Angelicas var rosa och Christoffers var orange. Dom hade väntat på dom, och äntligen kom dom!

Första gången de skulle använda dom blev på skolavslutningen. Det såg nämligen lite mörkt ut, det var risk för lite regn. Barnen blev glada för nu fick de ju använda sina nya jackor! Det var Angelicas avslutning i ettan, Christoffer hade slutat förskoleklass.
Vi parkerar utanför kyrkan och vi kliver ur bilen. Strax efter kommer rektorn. Han parkerar brevid oss.
I samma stund kommer det faktiskt några droppar regn.
Rektorn säjer:
 -Men VEM har beställt det här regnet?
Varpå Christoffer svarar:
 -Ja INTE jag, för jag har bara beställt en jacka!

Förberedelser...

Känner mej lite smått stressad nu. Vi får tillträde till huset den 30 september, men dom har lovat att låta oss få utrymme att ställa lite grejer innan, så vi blir av med lite i alla fall. Har börjat med lite förberedande städning. Har kört ugnen idag. Sprejade med rengöring igår kväll, och har skurat den idag. Skiner så fint nu så! Den kommer väl användas ändå, men då är det ju lättare att ta rengöringen vid flytten, när det inte är så ingrott. Det låter som om min ugn var superskitig, det är den ju inte men ni fattar va...?!

Vem...?

Idag på jobbet:
I morses tog jag en ny överdel, en rosa tunika och slängde min gamla limegröna i tvätten.
Nån spillde på den igår kväll...
Jag hade plockat bort mina två pennor och namnskylten. Byxorna var ok så dom behöll jag.
Jag tog på mej min rena överdel, satte i pennorna i bröstfickan och satte på mej min namnskylt.
Klockan 17 slutar jag. Jag går ner i omklädningsrummet och ska ta av mej tunikan.
Nåt är fel, det funkar liksom inte.
Jag får inte av mej den helt enkelt.
Fattar inte detta...
Nån jävel drar i min BH.
Vaffasen...

Nä.
Nån knallkork har satt i min namnskylt genom både tunika och BH'n...

Lite paniiik...

När vi vann budgivningen på huset sa mäklaren att husägarna skulle flytta nån gång under de första två veckorna i september. Vi säjer då upp lägenheten så vi har den september ut. Två veckor är ju lagom att flytta på.
När vi skulle skriva på kontraktet skriver vi den 30 september, fast dom säjer att dom flyttar tidigare.
Jag pratade med husägaren för några veckor sedan, då han sa att de får tillträde till sitt hus den 15 september, men kommer troligen in tidigare.
Jag förklarar att vår lägenhet är uthyrd efter den 1 oktober, och han försäkrar att det är inga som helst problem.

Igår ringer mäklaren. Han frågar om vi kan flytta in senare, eftersom husägarna inte får tillgång till sitt hus i november...
Jag svarar nej det kan vi INTE för vår lägenhet är uthyrd från och med den 1 oktober.

Tydligen hade det första huset så mycket brister visar det sej när besiktningen är klar, att dom inte vill ha det. Nu hade dom ett annat hus, men kan inte flytta in förrän i november.

Nu har vi lite panik här på Magasinsgatan. Vi måste få huset den 30 september, det står i kontraktet. Vi ska flytta ut, städa lägenheten och besiktiga den innan klockan 11 dagen efter.
Dom måste ju ändå ta sej nånstans, så förhoppningsvis kan vi få nån dag till. I värsta fall ställa in våra grejer i garaget eller nåt.

Dom förnekar sej aldrig...

Att gå på fotboll ska vara kul, ett sätt att heja fram sitt lag till seger! Att jubla med alla som håller på MITT lag när dom gör mål, att känna besvikelse när motståndarna gör mål.
Hur kan man med att kalla sej supporter när man förstör matcherna hela tiden? När fotboll inte handlar om fotboll, utan om att bråka.
Jag förstår inte vitsen med det hela då.
Det finns säkert dom i AIK's supportergäng som vill ha en bra match, puss på er, men dom andra, en bunt JÄVLA IDIOTER -->.

En flygtur...

Jag har ju precis köpt en ny cykel som jag nämnt.
Nu skulle jag cykla på den för första gången.

När jag ska bromsa gör jag automatiskt precis som jag brukar...
Min gamla cykel är en sliten 21 växlad MTB med dåliga bromsar och växlar. Det finns ingen fotbroms, utan handbroms på båda hjulen. Eftersom dom är rätt dåliga får man ta i när man bromsar.
Detta gör jag automatiskt på min nya cykel, en 3 växlad cykel med fotbroms och EN handbroms på framhjulet...

Det jag gör är alltså att inte bromsa med tramporna, utan klämma åt med handbromsarna (som bara är en...) som jag bara har på framhjulet, och dessutom ta i för kung och fosterland.
Det resulterar i att framhjulet tvärnitar, jag flyger i en båge över styret, plöjer ner i asfalten med huvudet före, efter kommer cykeln som jag får över mej...

Ja det gick faktiskt förvånansvärt bra. Ett rejält blåmärke på hakan, jag hade sinnesnärvaro att försöka rädda nyllet, så jag höll upp huvudet så mycket jag kunde, därför fick hakan smällen.
Näsan är väldigt öm, men ser rätt normal ut. Jag har blåmärken på lår och mage, troligen från styret, knät är blått och gör ont, ett revben ömmar, ett antal bulor bak i huvudet från cykel-returen samt att jag nu under dagen stelnat till och känner mej allmänt mörbultad...
Cykeln är ok, så när som på en något skev cykelkorg!
Så det kunde ju gått värre!

Och NEJ, jag hade ingen cykelhjälm och jag tänker inte börja använda en heller!

Tussen får spatt...

Ska nog hålla mej hemma...

Jag hade några ärenden på stan.

Jag och Koffe knallade ner till ÖB för att vi skulle köpa flyttlådor. Brevid ÖB ligger El-giganten. Koffe sa att vi hade inga smaktillsatser till Sodastreamen kvar, och frågade om vi kunde köpa det på El-giganten.

Visst, sa jag och vi gick in där. När vi kom ut hade jag även köpt mej en MP3 och extra hörlurar till.

Nästa grej vi hade att göra var att hämta Angelicas cykel på cykelaffären. Den hade varit på lagning. Vi passade på att ta med Koffes cykel och lämna in den, för bromsarna är lite dåliga. Han har bromsskivor, så det var nåt som behövdes bytas.
När vi går därifrån har jag köpt mej en ny cykel.

Det är nog bäst att jag inte går ut mer idag...

Flytthjälp... typ

Har packat en massa idag, bland annat alla fönsterlampor. Tussen skulle absolut vara med och hjälpa till. På sitt sätt.
Nu har jag 23 lådor med prylar i vardagsrummet, och 9 papperkassar med bäcker och pärmar. Det skulle varit mer om inte alla lådor och kassar tog slut. Jag får vänta tills imorn, får skaffa mer lådor då.
Nu tycker jag att jag är värd en pizza med en öl till.

Stuck...

Har haft denna låten malande i huvudet hela dan...
It's completely stuck...
Inte en passande låt att sjunga på ett äldreboende. Tur att de flesta inte är så hajja på engelska...

Thank you IKEA...

Om nån månad flyttar vi till huset. Vi behöver lite nya möbler.

Typ

• 2 sängstommar och resårbottnar till en av dom
• 4 soffor (3-sits)
• 6 fåtöljer
• 4 soffbord (två mindre och två större)
• 4 byråer
• 3 bokhyllor
• 1 köksbord
• 10 köksstolar

Det är ju tur att IKEA finns när man köper ett hus 3 gånger så stort som lägenheten...

Angelica bor 100% och Christoffer bor 50% hos oss vilket gör att de får de största rummen. Angelica sover i en bäddsoffa nu, den har vi tänkt att ha i gästrummet, så hon måste få en ny...
Jag och Morten har bara två resårbottnar utan stomme, och vi har hittat världens supersnyggaste sängstomme på IKEA, Malm.

Soffan vi har i vardagsrummet nu ramlar snart isär, vi hoppas den håller en månad till... så vi behöver en ny till vardagsrummet, samt en till TV-rummet. På grund av att både TV rum och vardagsrum är lite opraktiska kan vi inte ha en större soffa, utan det får bli 3-sits soffa med fåtöljer i stället.
Angelica och Koffe ska också få varsin soffa. Judith och Nore får fåtöljer till sina rum. Likaså två större soffbord, och två mindre till barnens rum.

Angelica har en ny bokhylla, men de andra behöver nåt. Alla barnen behöver nog varsin byrå dessutom.

Köket är i svart och vitt, så vi kände att ett nytt köksbord och stolar i svart skulle sitta fint (när man nu ändå brassar på som man vore miljonär...) Eftersom vi faktiskt har två barn till, så vill vi ju ha ett köksbord som går att göra större, och då vill vi ju ha stolar till alla barnen om nu alla råkar komma samtidigt.
Det vore ju kul, för det kan dom ju inte nu...

Bland tomtar och troll...

Ja då var man hemma från Hantverkscupen i Fagersanna. Tror att grabbarna i IF Heimers P10 lag var rätt nöjda, trots att en del tom grät när de förlorade matchen om 3'e platsen...
Bäst var Borås, sen Hammarby, Reymersholm och på 4'e plats Heimer. Av 12 lag är det ju inte fy skam.

Lördagens gruppspel var uppdelat i två lag, och Heimer hade förmiddagen till matcher och eftermiddagen till lek och tävlingar. Då passade jag och Morten på att åka en sväng till Tiveden, för vi var ju inte med på lekarna ändå.

Urskogen är faschinerande med sina gamla träd och stora stenar.

Det  säjs att här finns tomtar och troll, men det närmsta vi kom var den här.

Hälsosam abstinens...

I helgen ska man på en liten semesterresa då!
Det blir att bo på vandrarhem i... ja kan ni tänka er,

TIBRO!

Ja Nore har forbollscup och eftersom jag var ledig i helgen bestämde vi oss för att åka dit! Dom spelar match på förmiddagarna, och har lite kul aktiviteter på eftermiddagarna, så om vädret håller i sej åker jag och Morten en sväng till Tivedens Nationalpark.
Jag har lite abstinens efter att vandra nu... Har inte gjort det på flera år nu.

Detta blir ju inga flera-dagars-vandring precis, ett par timmar på sin höjd, men det ska bli kul ändå! Får inte glömma kameran...

Min karriär inom vården...

En gång när jag var liten köpte jag en liten plåtask i en souvenirbutik på nån semester vi var på. Den var i en form av ett hjärta med en kvinna på, i en gul balklänning, en sån där gammal bild.
Jag hade den i min bokhylla. Jag tyckte den var sååå fin. Tyvärr var den ganska liten, så att ha nåt i den var svårt.

Så var vi ute och åkte i bilen en dag, en Simca 1307, årets bil 1976.
På bakrutan sitter en sån där liten grön slända. Jag tycker synd om den och ska försöka få ut den. Det går inget vidare, jag råkar mosa den lite på ena vingen.
Jag tänker i mitt barnasinne att den kommer nog bli bra om jag vårdar den ömt, så jag tar med den hem och in på mitt rum, där jag funderar på vad jag ska göra.

Jag får en genial idé. Min lilla fina plåtask! Jag hämtar lite bomull och lägger i asken, och lägger sedan sländan i den. Jag sätter på locket och skriver för säkerhets skull en liten lapp som jag tejpar på.

Skadad slända

Jag kollar till sländan efter nån dag för att se hur den mår. Ganska sorgset skriver jag en ny lapp och sätter på.

Död slända

Början på min karriär inom vården var väl inte så lyckad. Mina kunskaper är bättre nu.

Rosenborg...!

Ja snart är det dags för avspark mellan Rosenborg och AIK igen! I denna stan vågar man ju inte säja att man inte håller på AIK för då kan man visst bli nerslagen, men jag KAN faktiskt inte heja på AIK.
Så är det bara.

Dubbelt upp...

Härom kvällen på jobbet. Klockan är 17:50. Vi har ätit klart kvällsmaten och jag har även hunnit duka bort.
En av tanterna kommer till mej och frågar om det är dags att lägga sej.
-Nä, klockan är bara tio i sex, det är väl lite tidigt!?
-Jaså är hon inte mer?
-Du brukar ju alltid ta lite kaffe och en smörgås vid halv sju!
-Ja det brukar jag ju! Hämtar du mej då, ifall jag glömmer?
-Jadå, det gör jag!

En halvtimme senare:
Tanten knallar omkring i korridoren med sin rullator iklädd nattlinnet.
-Jaså du klädde om för natten i alla fall...?!
-Ja jag tyckte det var lika bra, så kan jag bara gå och lägga mej när jag blir trött!

Hon dricker sitt kaffe, och halv åtta säjer hon godnatt och vill gå och lägga sej.

En timme senare knallar hon ut igen. Iklädd klänning.
-Men har du bytt om till kläderna igen?
Med ett fniss knäpper tanten upp översta knappen i klänningen. Under har hon nattlinnet...

Kattleksak...?

Tidigt i morses vaknade jag av ett mystiskt ljud i sovrummet.

Vzzzzzt

???

Vvvvzzzzt
Vvvzzzzzziiiit

???

Tussen hade hittat joysticken till Nores radiostyrda bil... Och bilen var i sovrummet.

Nä...

Jag har inte den minsta lust att åka till jobbet nu.

Vi hade i alla fall tur med vædret...

...eller kanske inte.
Vi åkte i måndags, och ganska snart kom regnet. Vi hade tænkt øvernatta (hur fasen gør man ett vanligt ø på en norsk dator...?) i Lillehammer, men då kom æntligen solen! Vi kørde øver fjællen istællet, Rondane och Dovre før att njuta av solen! I Oppdal tog vi stoppet i stællet.
Men vad sjutton... Detta ser ju korkat ut.
ã
â
a
men vad fasen, det ær ju rætt tangent, men hur får jag prickarna som ær i mitten????
a
ä
JAA så gjorde man! Det var CapsLock tangenten! Det trodde jag inte!
Ja i alla fall så hittade vi ett lÄGEnhetshotell...men vad i... nu blev det ju stora bokstæver...
Vi övernattade...jaha man skulle hålla knappen nere hela tiden... som sagt i Oppdal. Fortsatte dan efter mot Trondheim. Vi stannade några timmar i Trondheim, besÖ... besÖ men vaff... besökte Nidarosdomen bl.a. innan vi fortsatte mot Steinkjer.
Det har regnat mest hela tiden, men idag är det faktiskt uppehåll...
Morten planerar hemresan imorn ÖV..ÖV nu skiter jag i detta øver Trollstigen, det blir lite længre men den ska ju vara så otroligt vacker!
Jag lovar att det kommer bilder!

Min hemsida

Nu är min hemsida inte gratis längre... Har haft den i hur många år som helst, men tydligen får man betala för den numera... Jag har flyttat den till blogger.
http://www.polypos.blogspot.com/

Äntligen...!

Fick ett brev från AB Bostäder idag. Lägenheten är uthyrd nu. Skönt. Nu slipper vi fler visningar. Tycker faktiskt att det är lite jobbigt att ha folk som går runt och tittar överallt...

Dags att gå vidare...?

Började packa lite smått idag. Finporslinet tex. Behöver jag ju inte använda innan vi flyttar. Det blev i några mindra lådor. Av erfarenhet har jag lärt mej att inte packa porlin och sånt i stora lådor...
Nu hade jag en stor låda kvar, där jag packade i lite köksprylar som inte används så ofta. Om inte annat kanske jag kan undvika att använda dom tallrikarna just nu...
Överst i den stora lådan tänkte jag ta lite lätta saker att fylla upp med.
Jag rev runt längst in i skåpen och fick fram lite aluminiumformar, plastbyttor... och två nappflaskor...?!

Ja, det är nog dags att gå vidare nu. Inse att det inte blir fler barn... För er som inte känner mej så väl kan jag meddela att mina barn är födda 1993 och 94...

Nu kommer solen! Och så blir det regn...

Vi bestämde oss för att åka till Jahrlehus och bada. Det var varmt, men mulet, precis som det varit sista tiden, så solen kommer väl fram titt som tätt ändå.
Sagt och gjort, in på hemköp och köpte var sin sallad och åkte. Väl framme är det väldigt fuktigt i luften, det har nog regnat mer där än det gjort i stan under natten.
Vi går fram till klipporna, skuttandes över stubbar och stenar och mindre pölar.

Det är fortfarande molnigt, och jag muttrar nåt om det.
Morten säjer plötsligt men nu kommer solen snart! Titta! och pekar mot en liten blå glugg i bland molnen.
Då börjar det regna.

Vi hoppar i vattnet i alla fall. Ja, Morten i alla fall. Jag är ju en sån där badkruka, jag kommer i, men det tar lite tid... Morten har plumsat i och simmat bort till en liten klippa en bit ut i vattnet. Efter en kvart eller nåt har jag kämpat mej ner i vattnet med HELA kroppen, och regnet har slutat, och jag simmar bort till honom.

När vi tröttnat på att bada lägger vi oss på filten och läser lite. Det ser lite väl mörkt ut på sina ställen, och vi hör faktiskt lite muller. Jag blir rädd att det ska bli regn igen, för jag tror att det blir en rejäl skur. Morten tror inte riktigt det.
Vi pratar om att ta salladen vi hade med oss. Morten är säker på att vi hinner äta utan problem innan regnet. Jag är lite tveksam, men vi plockar fram maten i alla fall. Då kommer det några droppar.

Nä, vi går till bilen och äter nu, för jag är rädd att himlen öppnar sig snart, säjer jag.
Morten inser att risken är stor att vi blir blöta, och jag vill inte gå på den stigen om det störtregnar.
Vi kommer fram till bilen och när vi precis satt oss öppnar sig verkligen himlen. Regnet bara forsar ner...