Testing testing...

Min mobil ringer.

- Tina! svarar jag.

-Tut tut tut tut...

Men vaf... vad är detta?

-Shit!! Larmet!

Vad gör jag nu? Just det, slå in koden! Och vad är koden...? Panik!!

Vi har villalarm. När man kopplar på larmet har man ca 4 minuter på sej innan det kopplas på helt. Rörelsedetektorer i garaget och hallen. Alla dörrar är direktlarmade utom ytterdörren. Man har 45 sekunder från det man öppnar ytterdörren tills larmet går igång, om man inte larmar av.
Larmet är kopplat till våra mobiltelefoner. Går larmet ringer den upp Richys mobil först. Svarar inte han, ringer den upp min. Svarar inte jag ringer den upp Richys igen. Så gör den upp till typ 14 gånger eller nåt. Man stänger av genom att knappa in koden.

Christoffer kom hem från skolan. Skulle gå bort till en kompis. Han tänkte att han ska ju bara slänga in väskan så han behöver ju inte larma av, för att sen larma på igen.
Han öppnar dörren, larmet börjar räkna ner med låga tut. Han slänger in väskan och stänger dörren. Fort som fan. Fast det hjälper ju inte.
Larmet går igång...
Ringer upp Richys mobil, han svarar inte, ringer upp min... Christoffer fattar läget, så han stänger av larmet samtidigt som jag gör det via telefonen antagligen.

Citat:
Det började tuta högt, TUT TUT TUT, sen öppnade jag dörren och då var det ashögt,

TUT TUT TUT!! Minst tre gånger så högt!

Tror fan det... med 128 Db...

Och han blev så bekymrad om djuren, han kollade i båda burarna så mössen och hamstern inte hade dött! Om de är döva vet vi ju inte förstås...!