Ihopsjunken...?

Kommer till jobbet.
Går ner i källaren genom en dörr på sidan.
Säjer mors till en jobbarkompis som står i omklädningsrummet.
Öppnar mitt skåp och byter om till arbetskläder (byxor, T-shirt och bekväma sandaler).
Småpratar under tiden med jobbarkompisen.
Knallar upp till rummet där vi samlas på morgonen och får rapport från nattpersonalen.
Pratar/diskuterar/samtalar.
Lägger det ena benet över det andra och dinglar lite med foten.
Tittar på foten.
Nåt fel är det.
*funderar på vad som är fel med mina fötter*
Jag har ju inte mina sandaler på mej, jag har tagit på mej ytterskorna!
Efter rapporten går jag ner i källaren igen.
Byter skor.
Går upp.

Medans jag varit nere i källaren har nattpersonalen fått ett problem:
-Vems är väskan?
-Jag vet inte!
-Är det chefens kanske? Eller sköterskans?
-Nä, men vem satt där då?

Jag kommer upp från trappen.
-Jaså Tinas!

-Men vad du har sjunkit ihop!
-Eeh va? *sträcker lite på mej*
-Ja, du är ju mindre!
*fattar inget*
-Du har blivit smalare! Det syns i ansiktet!
*ler lite stolt*
-Ja jag har faktiskt gått ner 4,5 kilo sen i somras!

Kul att nån såg det!