Det har inte jag.
Man känner sej lite bortglömd och oviktig just nu.
Saker blir ju inte bättre av att det knappt kommit ett julkort heller...
Existerar inte jag längre?
måndag 29 december 2008
Bortglömd...?
Det är ju så där lagom kul att få veta att Richy blivit bjuden till samma gäng vi firat nyår ihop med de senaste 10 åren.
Det har inte jag.
Man känner sej lite bortglömd och oviktig just nu.
Saker blir ju inte bättre av att det knappt kommit ett julkort heller...
Existerar inte jag längre?
Det har inte jag.
Man känner sej lite bortglömd och oviktig just nu.
Saker blir ju inte bättre av att det knappt kommit ett julkort heller...
Existerar inte jag längre?
lördag 27 december 2008
Städ-öl...
I mitt förråd är det mycket oorganiserat.
Det blev ju så när man flyttade in. Allt skulle in så fort som möjligt.
Det resulterade i att det blev en aning rörigt.
Nu fick jag ett ryck idag, och då är det bäst att passa på. Jag drog även med mej Morten.
V ihar röjt i mitt förråd/klädkammare för att få in hans kläder där.
Vi har plockat ordning i förrådet i källaren, organiserat upp det hela för att få in Mortens grejer.
Vi passade på att smuggla ner varsin öl dit. Det blev roligare att röja då.
Mortens ex tycker nämligen att vi dricker för mycket.
Hon har lyckats att skrämma upp barnen.
På en fråga om hur mycket barnen uppfattade att vi drack sa dom "kanske tre glas". Det stämmer ganska bra.
Det betyder 1,5 öl på 50 cl, för vi brukar dela en öl och hälla upp i ett glas.
Det är stora alkoholproblem vi har...
Det blev ju så när man flyttade in. Allt skulle in så fort som möjligt.
Det resulterade i att det blev en aning rörigt.
Nu fick jag ett ryck idag, och då är det bäst att passa på. Jag drog även med mej Morten.
V ihar röjt i mitt förråd/klädkammare för att få in hans kläder där.
Vi har plockat ordning i förrådet i källaren, organiserat upp det hela för att få in Mortens grejer.
Vi passade på att smuggla ner varsin öl dit. Det blev roligare att röja då.
Mortens ex tycker nämligen att vi dricker för mycket.
Hon har lyckats att skrämma upp barnen.
På en fråga om hur mycket barnen uppfattade att vi drack sa dom "kanske tre glas". Det stämmer ganska bra.
Det betyder 1,5 öl på 50 cl, för vi brukar dela en öl och hälla upp i ett glas.
Det är stora alkoholproblem vi har...
måndag 22 december 2008
Julefrid...
För en gångs skull är jag klar med mina julklappar med flera dagar till godo!
Det har dessutom varit väldigt roligt att handla dom i år, trots att det blev mycket dyrare än vanligt...
Denna gången har jag nämligen haft sällskap och sluppit handla allt själv!
Och jag hittade en underbar klänning som jag så gärna ville ha, men 500 mitt i juletiden tyckte jag blev för dyrt att lägga på mej själv.
Morten tyckte absolut att jag skulle köpa klänningen, och sa att han skulle betala hälften!
Detta är nog den bästa julen på länge! Särskilt om jag jämför med förra julen, då jag var helt knäckt och allt bara gjorde så förbannat ont och jag bara ville gråta hela tiden...!
Min nya klänning, fast min är röd:
Det har dessutom varit väldigt roligt att handla dom i år, trots att det blev mycket dyrare än vanligt...
Denna gången har jag nämligen haft sällskap och sluppit handla allt själv!
Och jag hittade en underbar klänning som jag så gärna ville ha, men 500 mitt i juletiden tyckte jag blev för dyrt att lägga på mej själv.
Morten tyckte absolut att jag skulle köpa klänningen, och sa att han skulle betala hälften!
Detta är nog den bästa julen på länge! Särskilt om jag jämför med förra julen, då jag var helt knäckt och allt bara gjorde så förbannat ont och jag bara ville gråta hela tiden...!
Min nya klänning, fast min är röd:
tisdag 16 december 2008
Sambo...
Man ska uppenbarligen inte ha barn. Inte om man vill hyra en lägenhet privat i alla fall.
Jag och Morten har kikat lite på lägenheter i lite större format, 5 och 6 ROK sen i somras.
Först var det mest på skoj, men nu när vi varit tillsammans så länge tycker vi på allvar att det var dags.
Det är dessutom inget billigt att stå ensam med en lägenhet.
Vi har visat intresse för 6 stycken 5-rummare, och en 6-rummare.
Ingen har vi hört nåt ifrån. En har jag ringt, andra hade vi bara en signatur till annonskontoret.
Den jag ringde sa att de prioriterade såna utan barn. Det blir ju så mycket slitage...
Man blir ju lite sur, vi som verkligen BEHÖVER en stor lägenhet får ingen, för vi har för många barn. Sen är det tydligen väldigt lätt att få en stor lägenhet om man egentligen inte behöver det.
Nu har vi i alla fall bestämt oss för att flytta ihop.
Morten har sagt upp sin lägenhet, och kommer att flytta hem till mej så länge. Det blir ju lite trångt när hans barn är här, men det är bara varannan helg och strödagar så vi kom fram till att det får gå. Det är ju bara tillfälligt.
Känns skönt att dela på hyran på närmare 7000 också...
Jag och Morten har kikat lite på lägenheter i lite större format, 5 och 6 ROK sen i somras.
Först var det mest på skoj, men nu när vi varit tillsammans så länge tycker vi på allvar att det var dags.
Det är dessutom inget billigt att stå ensam med en lägenhet.
Vi har visat intresse för 6 stycken 5-rummare, och en 6-rummare.
Ingen har vi hört nåt ifrån. En har jag ringt, andra hade vi bara en signatur till annonskontoret.
Den jag ringde sa att de prioriterade såna utan barn. Det blir ju så mycket slitage...
Man blir ju lite sur, vi som verkligen BEHÖVER en stor lägenhet får ingen, för vi har för många barn. Sen är det tydligen väldigt lätt att få en stor lägenhet om man egentligen inte behöver det.
Nu har vi i alla fall bestämt oss för att flytta ihop.
Morten har sagt upp sin lägenhet, och kommer att flytta hem till mej så länge. Det blir ju lite trångt när hans barn är här, men det är bara varannan helg och strödagar så vi kom fram till att det får gå. Det är ju bara tillfälligt.
Känns skönt att dela på hyran på närmare 7000 också...
fredag 12 december 2008
Mitt mirakel...
Ja det är lustigt.
Läget idag, och för ett år sedan.
Hade nån sagt för ett år sen hur mitt liv skulle se ut idag hade jag sagt "är du inte klok?" eller ett liknande uttryck.
Jag läste mina bloggar från november och december 2007. Tårarna lyckades inte försvinna. Det var nog det jobbigaste jag gått igenom, och då har jag ändå genomgått en del i min sjukdom. Jag har haft läkare som sagt "vi ska göra allt för att du ska överleva" och "klarar du detta kommer det ta minst ett år innan du är som du brukar".
Jag har med andra ord stått med döden i vitögat mer eller mindre. Inte ens läkarna kunde lova att jag skulle leva efter operationen.
Det klarade jag.
Det som nästan knäckte mej var en helt annan sak.
Men jag lyckades hitta fotfästet igen.
Det fanns en person som helt plötsligt bara fanns där. I den mest kämpiga tiden i mitt liv, när jag kände mej som mest värdelös dök han upp.
Han tog emot mej när jag föll handlöst och fick mej på fötter igen, även om det tog tid och rädslan ännu finns där, rädslan att bli sviken, att bli lämnad, att bli så jävla bränd igen.
När jag trodde att jag aldrig kunde känna mej trygg igen, när jag aldrig trodde jag skulle kunna lita på någon igen... att aldrig kunna älska någon igen...
Morten, du får ta så mycket ibland. Så mycket av mitt struliga liv, av mina känslor som ibland tar över. Känslor jag kämpar för att styra över, men jag misslyckas ofta.
Jag vet att jag kräver mycket av dej ibland, och ibland önskar jag att du skulle gå, för att jag inte vill vara en belastning för dej.
Ändå stannar du hos mej. Du tar fortfarande emot mej om jag faller. Du är mitt mirakel, och jag älskar dej!
Läget idag, och för ett år sedan.
Hade nån sagt för ett år sen hur mitt liv skulle se ut idag hade jag sagt "är du inte klok?" eller ett liknande uttryck.
Jag läste mina bloggar från november och december 2007. Tårarna lyckades inte försvinna. Det var nog det jobbigaste jag gått igenom, och då har jag ändå genomgått en del i min sjukdom. Jag har haft läkare som sagt "vi ska göra allt för att du ska överleva" och "klarar du detta kommer det ta minst ett år innan du är som du brukar".
Jag har med andra ord stått med döden i vitögat mer eller mindre. Inte ens läkarna kunde lova att jag skulle leva efter operationen.
Det klarade jag.
Det som nästan knäckte mej var en helt annan sak.
Men jag lyckades hitta fotfästet igen.
Det fanns en person som helt plötsligt bara fanns där. I den mest kämpiga tiden i mitt liv, när jag kände mej som mest värdelös dök han upp.
Han tog emot mej när jag föll handlöst och fick mej på fötter igen, även om det tog tid och rädslan ännu finns där, rädslan att bli sviken, att bli lämnad, att bli så jävla bränd igen.
När jag trodde att jag aldrig kunde känna mej trygg igen, när jag aldrig trodde jag skulle kunna lita på någon igen... att aldrig kunna älska någon igen...
Morten, du får ta så mycket ibland. Så mycket av mitt struliga liv, av mina känslor som ibland tar över. Känslor jag kämpar för att styra över, men jag misslyckas ofta.
Jag vet att jag kräver mycket av dej ibland, och ibland önskar jag att du skulle gå, för att jag inte vill vara en belastning för dej.
Ändå stannar du hos mej. Du tar fortfarande emot mej om jag faller. Du är mitt mirakel, och jag älskar dej!
torsdag 11 december 2008
Snabbare än min egen skugga...
Vi hade möte på jobbet idag, mellan 10 och 11:30. Även vi som var lediga åkte ju dit.
Efter mötet gick jag in på avdelningen och pratade lite med bl.a. sjuksköterskan och de vikarierna som var insatta under tiden alla ordinarie var på mötet.
Någon av de boende larmar, och rent intinktivt söker jag med handen vid höften efter telefonen för att se vem det var.
Jag känner givetvis inget där, eftersom jag inte var i tjänst.
Jobbarkompisen säjer
-Du drar snabbare än Lucky Luke!
onsdag 10 december 2008
Ahlzheimers kommer tidigt i år...
När jag började plocka fram adventsjusstakar och sånt, funderade jag på vart jag gjort av juldukarna.
Jag kom fram till att dom antagligen aldrig blev uppdelade i skilsmässan, utan kvar hos Richy.
Mycket riktigt, han kom förbi med två kassar med både gardiner (som jag lämnat kvar för jag tagit hälften) och juldukar och julgardiner.
Gardinerna la jag i kökssoffan, där jag har allt sånt. Julgardinerna la jag i en låda, där jag sedan skulle lägga alla juldukarna med, tänkte jag.
Lådan står i vardagsrummet, men alla juldukarna som jag plockat lite med och lagt en del på matsalsbordet och i kassen de låg i är puts väck.
Jag fattar inte vart dom tagit vägen.
Jag kom fram till att dom antagligen aldrig blev uppdelade i skilsmässan, utan kvar hos Richy.
Mycket riktigt, han kom förbi med två kassar med både gardiner (som jag lämnat kvar för jag tagit hälften) och juldukar och julgardiner.
Gardinerna la jag i kökssoffan, där jag har allt sånt. Julgardinerna la jag i en låda, där jag sedan skulle lägga alla juldukarna med, tänkte jag.
Lådan står i vardagsrummet, men alla juldukarna som jag plockat lite med och lagt en del på matsalsbordet och i kassen de låg i är puts väck.
Jag fattar inte vart dom tagit vägen.
fredag 5 december 2008
Råtta...
Jag gillar små tammöss och hamstrar. Det har jag haft som husdjur.
Sissi, Fia, Jasmine och Shakiira(ja, med två i, och det var inte jag som var med och bestämde det namnet) hette våra tammöss, två vita, en svart och en brun.
Två långhåriga hamstrar har vi haft, det såg ut som små golvmoppar när de sprang på golvet... En brun och en svart, Hamtaro och Rufsen, och en vanlig guldhamster vid namn Speedy.
Råttor är äckliga.
Gissa vad Angelica har skaffat.
En råtta.
Den är inte så otäck längre. Jag har börjat vänja mej vid den nu. Den är 10-15 cm (exl. svans) lång, jag har inte kollat så noga. Så nära vill jag inte vara.
Jag har definitivt avsagt mej all skötsel av den.
Jag frågade förut hur gammal den var. Den är ju rätt stor, så jag tänkte att den är väl ganska vuxen då.
Hon svarar 9 veckor.
-VA?? 9 VECKOR?? säjer jag förvånat.
Sen slår det mej...
-Hur stor blir den när den blir vuxen?
Angelicas pojkvän visar med händerna:
-Så här ungefär!
Mellan händerna är det ungefär 25 cm.
Jag kan inte hejda mej utan utbrister något panikslagen
-Åh fy fan va' äckligt!
Tonåringarna skrattar länge sen...
Sissi, Fia, Jasmine och Shakiira(ja, med två i, och det var inte jag som var med och bestämde det namnet) hette våra tammöss, två vita, en svart och en brun.
Två långhåriga hamstrar har vi haft, det såg ut som små golvmoppar när de sprang på golvet... En brun och en svart, Hamtaro och Rufsen, och en vanlig guldhamster vid namn Speedy.
Råttor är äckliga.
Gissa vad Angelica har skaffat.
En råtta.
Den är inte så otäck längre. Jag har börjat vänja mej vid den nu. Den är 10-15 cm (exl. svans) lång, jag har inte kollat så noga. Så nära vill jag inte vara.
Jag har definitivt avsagt mej all skötsel av den.
Jag frågade förut hur gammal den var. Den är ju rätt stor, så jag tänkte att den är väl ganska vuxen då.
Hon svarar 9 veckor.
-VA?? 9 VECKOR?? säjer jag förvånat.
Sen slår det mej...
-Hur stor blir den när den blir vuxen?
Angelicas pojkvän visar med händerna:
-Så här ungefär!
Mellan händerna är det ungefär 25 cm.
Jag kan inte hejda mej utan utbrister något panikslagen
-Åh fy fan va' äckligt!
Tonåringarna skrattar länge sen...
torsdag 4 december 2008
Har ni läst...?
Min koncentration ligger just nu på Kommunals webbtidning, där jag är "Veckan bloggare", som jag är MYCKET stolt över att vara!
Läs den gärna! --->
Läs den gärna! --->
onsdag 3 december 2008
Till kommunstyrelsen...
Jag fick en fråga av en av de mer virriga tanterna på jobbet idag.
Hon behövde diskpropp och undrade om vi kunde fråga regeringen i stan om hon kunde få en sådan.
Vi lovade att kolla upp saken.
Jag antar att jag får vidarebefordra frågan till kommunstyrelsen. Jag ska be Morten ta med den till nästa möte, han sitter nämligen i kommunstyrelsen.
Hon behövde diskpropp och undrade om vi kunde fråga regeringen i stan om hon kunde få en sådan.
Vi lovade att kolla upp saken.
Jag antar att jag får vidarebefordra frågan till kommunstyrelsen. Jag ska be Morten ta med den till nästa möte, han sitter nämligen i kommunstyrelsen.
tisdag 2 december 2008
Bläääh...
Ända sen jag flyttade hit har avloppet i köket och handfaten på duschrum och badrum vart lite tröga. Jag har vid flera tillfällen kört med avloppsrengöring, kaustiksoda, en sån där vaskproppsrensare-med-sugkopp-grej utan resultat.
Jag har funderat på att ringa hyresvärden, men Tina är lite jag-kan-själv...
Badvattnet har runnit ut långsamt, men efersom inget vatten runnit ut på golvet har jag inte brytt mej om det.
Duschen däremot, det blev stopp för ett tag sen så den gjorde jag rent, det var en hel del jox där i, så då blev det bra igen.
För några dar sen märkte jag att vattnet stoppade upp i duschen.
På med gummihanskar igen.
Nu fanns det inget att rensa bort, vattnet rann ändå ner otroligt sakta. Jag rensade i badrummet också, när jag ändå stod där med gummihandskarna på. Det var lika rent där.
I går blev det värre med duschvattnet.
I morses gick grannen ovanför mej på toa, och när han spolade bubblade det jättemycket i min toastol.
Jag trodde att han spolade ut det på min toa...
Det gjorde han antagligen, för Morten gick upp lite senare och när han spolade kom det vatten ur avloppet i duschen...
Nu är det helstopp, jag fick ringa hyresvärden.
Inom en timme kommer slamsugaren, men just nu har jag bajskorvar i min dusch...
Jag har funderat på att ringa hyresvärden, men Tina är lite jag-kan-själv...
Badvattnet har runnit ut långsamt, men efersom inget vatten runnit ut på golvet har jag inte brytt mej om det.
Duschen däremot, det blev stopp för ett tag sen så den gjorde jag rent, det var en hel del jox där i, så då blev det bra igen.
För några dar sen märkte jag att vattnet stoppade upp i duschen.
På med gummihanskar igen.
Nu fanns det inget att rensa bort, vattnet rann ändå ner otroligt sakta. Jag rensade i badrummet också, när jag ändå stod där med gummihandskarna på. Det var lika rent där.
I går blev det värre med duschvattnet.
I morses gick grannen ovanför mej på toa, och när han spolade bubblade det jättemycket i min toastol.
Jag trodde att han spolade ut det på min toa...
Det gjorde han antagligen, för Morten gick upp lite senare och när han spolade kom det vatten ur avloppet i duschen...
Nu är det helstopp, jag fick ringa hyresvärden.
Inom en timme kommer slamsugaren, men just nu har jag bajskorvar i min dusch...
fredag 28 november 2008
En sån där...
...jäkla dag igen.
Har inte orkat jobba i veckan. Jag ska jobba i helgen, lördag kväll och söndag dag. Min chef ringde och undrade om jag kunde jobba fredag kväll istället för lördag kväll.
Det passar bra sa jag. Jag hoppas kunna få ett samtal med min dotter på lördag, för hon har lovat komma hem. Då får jag lite mer tid.
Just nu bränner tårarna.
Varför kan inte jag få vara lycklig nån gång???
Har inte orkat jobba i veckan. Jag ska jobba i helgen, lördag kväll och söndag dag. Min chef ringde och undrade om jag kunde jobba fredag kväll istället för lördag kväll.
Det passar bra sa jag. Jag hoppas kunna få ett samtal med min dotter på lördag, för hon har lovat komma hem. Då får jag lite mer tid.
Just nu bränner tårarna.
Varför kan inte jag få vara lycklig nån gång???
tisdag 25 november 2008
There's no business like snow business...
Jag tycker jättemycket om snö. Problemet när man bodde i ett litet samhälle utanför stan var att dit kom plogen inte så tidigt.
Man fick pulsa i snö till knäna vissa morgnar...
Ja ja. Kanske en liten överdrift då...
Igår snöade det, och inatt märkte jag att mitt område var högprioriterat, för den där jäkla snöplogen har fanimej kört varv efter varv runt min lägenhet...
När Morten klev upp i morses muttrade jag sömnigt att
Man fick pulsa i snö till knäna vissa morgnar...
Ja ja. Kanske en liten överdrift då...
Igår snöade det, och inatt märkte jag att mitt område var högprioriterat, för den där jäkla snöplogen har fanimej kört varv efter varv runt min lägenhet...
När Morten klev upp i morses muttrade jag sömnigt att
det var hemskt vad dom har plogat inatt.
Han svarar glatt
men nu är det jättefint överallt!
Jag kände just då att det skiter jag i...
måndag 24 november 2008
Gröt...
En av mina favoritband är Dropkick Murphy's, ett band från Boston i USA som spelar nån form av irländsk/skottsk punkrock. Inklusive säckpipor faktiskt. Kallas för celtic punk.
Den musiken är en blandning av det jag gillar mest, irland, skottland, punkrock, irländsk pubmusik och säckpipor.
Morten kallar det gröt...
Jag kontrar med att han lever kvar i 80-talet. Han lyssnar fortfarande på gammal dammig hårdrock...
Den musiken är en blandning av det jag gillar mest, irland, skottland, punkrock, irländsk pubmusik och säckpipor.
Morten kallar det gröt...
Jag kontrar med att han lever kvar i 80-talet. Han lyssnar fortfarande på gammal dammig hårdrock...
Önskelista
Tre hårda klappar:
- Ett strykjärn
- Boken Den som spikar på julafton har allvarliga problem
- En lägenhet med 5 sovrum
- En mössa med matchande tumvantar i grått och rosa
- En dubbel bäddmadrass till min bäddsoffa (som kommer att förflyttas till en dubbelsäng när vi fått julkappen lägnhet 6 r o k)
- Inga klappar, men kramar från mina barn (särskilt den okontrollerbara)
- Att min dotter blir kontrollerbar.
- Att min son inte kommer i skymundan för att min dotter tar all min kraft och energi.
- Att jag inte brakar in i väggen...
fredag 21 november 2008
Städ à la Pippi Långstrump...
Tyckte det var dags att storstäda toaletterna.
Det är ju rätt tråkigt.
VÄLDIGT tråkigt skulle man nog kunna säja utan att överdriva.
Jag började med att skura badkar och rör med en svamp och Vim.
Det är ju omöjligt att få bort Vim sen när man väl kletat ut det överallt.
Extra besvärligt blev det när jag skrubbat lite på väggen över badkaret, där Angelica stått och blaskat med hårfärg.
Jag tog till slut duschslangen och duschade helt enkelt bort allt från vägg och badkar. Vattnet rann ju ner i avloppet. Jag blev lite blöt om fötterna.
Då fick jag en idé.
Jag tog av mej sockarna och vek upp byxorna.
Sen spolade jag ut vatten över hela golvet, över toan, elementen... Sen var det bara att skrapa ner vattnet i avloppet! En massa damm och hår var väck på nolltid!
Körde sen samma variant på den andra toan!
Det är ju rätt tråkigt.
VÄLDIGT tråkigt skulle man nog kunna säja utan att överdriva.
Jag började med att skura badkar och rör med en svamp och Vim.
Det är ju omöjligt att få bort Vim sen när man väl kletat ut det överallt.
Extra besvärligt blev det när jag skrubbat lite på väggen över badkaret, där Angelica stått och blaskat med hårfärg.
Jag tog till slut duschslangen och duschade helt enkelt bort allt från vägg och badkar. Vattnet rann ju ner i avloppet. Jag blev lite blöt om fötterna.
Då fick jag en idé.
Jag tog av mej sockarna och vek upp byxorna.
Sen spolade jag ut vatten över hela golvet, över toan, elementen... Sen var det bara att skrapa ner vattnet i avloppet! En massa damm och hår var väck på nolltid!
Körde sen samma variant på den andra toan!
tisdag 18 november 2008
Min dotter...
Allt har funkat bra.
Hela hösten har hon skött skolan.
Nu har nåt hänt, hon berättar inte vad.
Hon stack som vanligt när nåt går emot. det är lättare att fly än att konfrontera problemen.
Jag bröt ihop totalt.
Sent igår kväll kom ett SMS med en slags förklaring. Det var tre ord som etsade sej fast.
Jag älskar dej.
Det var första gången hon sagt det till mej.
Och jag älskar henne så innerligt, därför blir jag så upprörd när hon missköter skolan, det är ju det viktigaste för henne just nu.
Hela hösten har hon skött skolan.
Nu har nåt hänt, hon berättar inte vad.
Hon stack som vanligt när nåt går emot. det är lättare att fly än att konfrontera problemen.
Jag bröt ihop totalt.
Sent igår kväll kom ett SMS med en slags förklaring. Det var tre ord som etsade sej fast.
Jag älskar dej.
Det var första gången hon sagt det till mej.
Och jag älskar henne så innerligt, därför blir jag så upprörd när hon missköter skolan, det är ju det viktigaste för henne just nu.
fredag 14 november 2008
Kan nån förklara..
... varför man står vid ett övergångsställe (läs: två tanter, den ena med rollator) tittar, väntar, funderar...
Precis när en stackars bil (min) nästan är framme vid övergångstället i fråga kommer man (tanterna) på att man ska gå över och kliver rätt ut, så föraren (jag) av bilen (min) får tvärnita.
Precis när en stackars bil (min) nästan är framme vid övergångstället i fråga kommer man (tanterna) på att man ska gå över och kliver rätt ut, så föraren (jag) av bilen (min) får tvärnita.
Kändisbloggare...?
Den 1 december är jag "veckans bloggare" på mitt fackförbunds webbsida.
Fick ett mail häromdan där dom bad mej skicka ett porträttfoto till webb och tidning.
TIDNING?!?!?
Då kom jag på. I varje nummer finns en bild på kommande bloggare.
Där hamnar jag tydligen också då.
Jisses.
Men jag har ju aldrig foto på mej själv...
Jag fick beställa tid hos en fotograf.
Jobbade till 16:30. Åkte hem. Parkerade bilen på långtidsparkeringen, där jag lyckades (helt otroligt) hitta en plats med en gång.
Passerar systemet, handlar lite av min favvo-dryck som börjar på Ö och slutar på L.
Om en timme knappt har jag tid hos fotografen.
Jag lägger en make up, fixar frissen. Det tar 45 minuter. Går till fotografen. Hon fotar. Det tar 2 minuter...
Ska dit på måndag för att få bilderna.
Blir kanske en ny profilbild på denna bloggen...?!?
Fick ett mail häromdan där dom bad mej skicka ett porträttfoto till webb och tidning.
TIDNING?!?!?
Då kom jag på. I varje nummer finns en bild på kommande bloggare.
Där hamnar jag tydligen också då.
Jisses.
Men jag har ju aldrig foto på mej själv...
Jag fick beställa tid hos en fotograf.
Jobbade till 16:30. Åkte hem. Parkerade bilen på långtidsparkeringen, där jag lyckades (helt otroligt) hitta en plats med en gång.
Passerar systemet, handlar lite av min favvo-dryck som börjar på Ö och slutar på L.
Om en timme knappt har jag tid hos fotografen.
Jag lägger en make up, fixar frissen. Det tar 45 minuter. Går till fotografen. Hon fotar. Det tar 2 minuter...
Ska dit på måndag för att få bilderna.
Blir kanske en ny profilbild på denna bloggen...?!?
torsdag 13 november 2008
En jäkla dag...
Jag vaknar mitt i natten och är ledsen, minns inte varför.
Somnar om.
Sen vaknar man av att det är ett himla väsen utanför.
Gatukontoret håller på med nåt. Dom börjar tydligen kl 7 på morgonen. Det tycker jag är helt ok när JAG börjar kl 7. Jag tycker INTE det är kul när jag börjar 15:30.
Sen glömmer jag att hämta Koffes cykel som är på reparation.
Jag åker till jobbet och inser att jag glömt nycklarna hemma. Jag ringer för att kolla så jag inte tappat dom eller nåt. Koffe hittar dom till slut. På utsidan av dörren.
På jobbet får jag skäll av en dam för att jag inte fattar när hon pratar tyska. Hon tycker att jag borde kunna det, trots att jag förklarar att hon är i Sverige.
Jag säjer att hon kan prata svenska, engelska och franska med mej, men tyska fattar jag inte.
Hon tycker fortfarande det är fel.
En annan tant vill gå på toa. Sen vill hon inte gå därfrån. Efter 10 minuters förklarande varför man inte kan sitta kvar på toaletten får jag henne därifrån. Sen vill hon inte lägga sej. Hon vill inte vara uppe heller. Fast nu vill hon inte till toan heller.
Jag vill inte lämna henne på sitt rum, utan kör ut henne i rullstolen till köket, där vi har lite koll på henne.
Hon blänger på mej och säjer du borde skämmas...
Fast hur ska jag kunna veta vad hon vill, när hon inte vet det själv??
Jag får jobba över 10 minuter, tar vägen förbi Richy och hämtar Koffes Nintendo, parkerar hemma, knackar på fönstret så Morten kan öppna porten (eftersom jag glömt nyckeln).
Jag får en kram. Känns skönt. Då kommer jag på att jag drömt nåt inatt, jag sa till Morten att jag tror jag var rädd att du skulle tröttna på mej.
Det hade jag tydligen sagt mitt i natten också... Men han hade svarat att det skulle han inte alls göra.
Somnar om.
Sen vaknar man av att det är ett himla väsen utanför.
Gatukontoret håller på med nåt. Dom börjar tydligen kl 7 på morgonen. Det tycker jag är helt ok när JAG börjar kl 7. Jag tycker INTE det är kul när jag börjar 15:30.
Sen glömmer jag att hämta Koffes cykel som är på reparation.
Jag åker till jobbet och inser att jag glömt nycklarna hemma. Jag ringer för att kolla så jag inte tappat dom eller nåt. Koffe hittar dom till slut. På utsidan av dörren.
På jobbet får jag skäll av en dam för att jag inte fattar när hon pratar tyska. Hon tycker att jag borde kunna det, trots att jag förklarar att hon är i Sverige.
Jag säjer att hon kan prata svenska, engelska och franska med mej, men tyska fattar jag inte.
Hon tycker fortfarande det är fel.
En annan tant vill gå på toa. Sen vill hon inte gå därfrån. Efter 10 minuters förklarande varför man inte kan sitta kvar på toaletten får jag henne därifrån. Sen vill hon inte lägga sej. Hon vill inte vara uppe heller. Fast nu vill hon inte till toan heller.
Jag vill inte lämna henne på sitt rum, utan kör ut henne i rullstolen till köket, där vi har lite koll på henne.
Hon blänger på mej och säjer du borde skämmas...
Fast hur ska jag kunna veta vad hon vill, när hon inte vet det själv??
Jag får jobba över 10 minuter, tar vägen förbi Richy och hämtar Koffes Nintendo, parkerar hemma, knackar på fönstret så Morten kan öppna porten (eftersom jag glömt nyckeln).
Jag får en kram. Känns skönt. Då kommer jag på att jag drömt nåt inatt, jag sa till Morten att jag tror jag var rädd att du skulle tröttna på mej.
Det hade jag tydligen sagt mitt i natten också... Men han hade svarat att det skulle han inte alls göra.
måndag 10 november 2008
Jag tror minsann...
...att min älskling har somnat!
Jag har en hel del i mitt sovrum, bl.a. datorn och solariet.
Jag sitter vid datorn och Morten la sej i solariet.
Nu snarkas det visst...
Jag har en hel del i mitt sovrum, bl.a. datorn och solariet.
Jag sitter vid datorn och Morten la sej i solariet.
Nu snarkas det visst...
Ser man på..!
Av alla spelare i Sverige (61 619 st) kom jag på plats 962. Morten på 1276'e plats.Av alla i Lidköping kom jag på 9'de plats, Morten på plats 14!
Do I need to say more...?
Det var då själva f....
...vilken tid det tar för dom att uppdatera sista veckan i Tipsathlon...
Det står bara
Det står bara
tabellen ej fastställd
lördag 8 november 2008
Experten v/s blåbäret...!
Det gick inte så bra för Morten på dagens stryktips.
Jag trodde han skojade när han sa på telefon att han haft 6 rätt på stryket och 3 på Topptipset.
Jag hade nämligen 9 och 6...
Gissa vem som leder av oss i Tipsathlon...?!?
Jag trodde han skojade när han sa på telefon att han haft 6 rätt på stryket och 3 på Topptipset.
Jag hade nämligen 9 och 6...
Gissa vem som leder av oss i Tipsathlon...?!?
Ett tips: Personen har ljusare röst än den andre, även under förkylningstider...
Sista spelet är imorn. Jag satsar allt. 64 kronor. 32 på vart tips.
Sista spelet är imorn. Jag satsar allt. 64 kronor. 32 på vart tips.
Onsdagens Europatips gav 8 och Toppen 5. Denna gången tror jag på maxpoäng.
13 på Europatipset och 8 på Topptipset...
I morn kväll vet vi.
Morten sa att om jag vann över honom i Tipsathlon skulle han sluta tippa. Jag föreslog att han kunde bjuda mej på en resa i stället.
Nu börjar han fundera på vart resan ska gå...
13 på Europatipset och 8 på Topptipset...
I morn kväll vet vi.
Morten sa att om jag vann över honom i Tipsathlon skulle han sluta tippa. Jag föreslog att han kunde bjuda mej på en resa i stället.
Nu börjar han fundera på vart resan ska gå...
torsdag 6 november 2008
Många papper blir det...
Hade en beställning till Apoteket som jag skulle faxa iväg på jobbet.
Lägger i pappret, knappar in faxnumret och trycker på START.
Det bröttlar en stund som vanligt. Sen tyst.
I displayen står det "kontrollera papper".
Jaha.
Kommer på att jag hörde några i personalen diskutera hur man la i mer papper i faxen.
Men jag vet inte hur man gör...
Men lägg i pappret i den där lådan...
Ja men den sitter ju fast....
Men ta i lite då...
Ja nu gick det...
Tydligen la dom inte i nåt papper i alla fall då.
Jag hämtar en packe, drar ut luckan och där ligger det ju en massa papper??
Det var bara att lägga tillbaka mina papper och stänga igen luckan igen, för tydligen var den inte riktigt stängd.
Nu rasslar det till.
Jag väntar på bekräftelsen att mitt fax gått fram.
Ett papper skrivs.
Jag tar det.
Eeeh... nähä? Det var nåt annat.
Det rasslar till igen.
Nu då.
Nä.
Ytterligare ett.
Inte det heller.
Efter tio papper börjar jag se mej omkring för att upptäcka den dolda kameran...
25 papper spottar faxen ut, och där får jag stå att vänta på min bekräftelse, som till slut kommer. Sist så klart, eftersom alla andra papper låg före i kön.
Lägger i pappret, knappar in faxnumret och trycker på START.
Det bröttlar en stund som vanligt. Sen tyst.
I displayen står det "kontrollera papper".
Jaha.
Kommer på att jag hörde några i personalen diskutera hur man la i mer papper i faxen.
Men jag vet inte hur man gör...
Men lägg i pappret i den där lådan...
Ja men den sitter ju fast....
Men ta i lite då...
Ja nu gick det...
Tydligen la dom inte i nåt papper i alla fall då.
Jag hämtar en packe, drar ut luckan och där ligger det ju en massa papper??
Det var bara att lägga tillbaka mina papper och stänga igen luckan igen, för tydligen var den inte riktigt stängd.
Nu rasslar det till.
Jag väntar på bekräftelsen att mitt fax gått fram.
Ett papper skrivs.
Jag tar det.
Eeeh... nähä? Det var nåt annat.
Det rasslar till igen.
Nu då.
Nä.
Ytterligare ett.
Inte det heller.
Efter tio papper börjar jag se mej omkring för att upptäcka den dolda kameran...
25 papper spottar faxen ut, och där får jag stå att vänta på min bekräftelse, som till slut kommer. Sist så klart, eftersom alla andra papper låg före i kön.
onsdag 5 november 2008
Facket...
Jag tillhör Kommunals fackförbund. Vi får en tidning som heter Kommunalarbetaren, KA.
För ett tag sen fick jag ett mail från Tobias Holmqvist som är webbredaktör för KA på nätet.
Han hade tydligen hittat mej och min blogg, konstaterat att jag var undersköterska och borde höra till Kommunal.
Jag fick förfrågan om att ha en bloggvecka på KA's webbsida...!?
Jisses! Det var ju lite häftigt! Särskilt när jag gick in och tittade vilka som bloggat tidigare!
Kolla själva----->
Vecka 49, 1-5 december ska jag blogga där!
Oj, nu piper timern. Ska bara ta ut rabarberpajen....
Shit. Den hade stått några minuter för länge.... men den går nog äta ändå.
För ett tag sen fick jag ett mail från Tobias Holmqvist som är webbredaktör för KA på nätet.
Han hade tydligen hittat mej och min blogg, konstaterat att jag var undersköterska och borde höra till Kommunal.
Jag fick förfrågan om att ha en bloggvecka på KA's webbsida...!?
Jisses! Det var ju lite häftigt! Särskilt när jag gick in och tittade vilka som bloggat tidigare!
Kolla själva----->
Vecka 49, 1-5 december ska jag blogga där!
Oj, nu piper timern. Ska bara ta ut rabarberpajen....
Shit. Den hade stått några minuter för länge.... men den går nog äta ändå.
söndag 2 november 2008
lördag 1 november 2008
Ödet...?
Jag var på krogen igår.
Hade mycket trevligt. Utom när jag gick hem.
Jag bor centralt, och det tar bara ett par minuter hem.
Jag hämtar ut min jacka och går ut.
Strax utanför passerar jag en man i 45 års åldern med utländskt utseende, jag slänger en blick på honom, han tittar på mej.
När jag gått några meter hör jag bakom mej "hallå tjejen".
Jag vet inte om det gäller mej eller nån annan, men jag fortsatte gå.
Jag hör "hallå tjejen" flera gånger, och efter ett tag vänder jag mej om.
Mannen jag passerade nyss går efter mej, det är han som ropar.
Han börjar prata, jag har svårt att förstå honom. Han pratar dålig svenska.
Till slut fattar jag att det är det han säjer, att han talar dålig svenska.
Jag är trött och vill gå hem, så jag fortätter gå. Mannen går brevid mej. Han babblar nåt, jag vet inte vad han säjer.
Till slut fattar jag att han säjer att vi bor grannar.
Jag har inte sett alla i min trappuppgång, så det kan ju stämma.
Han säjer att han känner mej, men jag säjer att han inte gör det, jag har aldrig sett honom förut.
Han fortsätter att säja att vi känner varann.
Han frågar vad jag heter. Tina, svarar jag.
Han frågar om jag är gift. Jag svarar nej, men jag har pojkvän.
Han frågar om jag har barn. Jag svarar två.
Han fortsätter att säja att vi är grannar. Nu är jag lite tveksam eftersom vi gått över torgbron och där ska jag svänga vänster, och han går först rakt fram innan han vänder och går efter mej.
Nu frågar han om han kan få mitt telefonnummer! Nej, svarar jag.
Han undrar varför. Jag svarar att jag inte lämnar ut mitt telefonnummer bara sådär.
Han frågar igen varför.
Jag svarar samma sak.
Han frågar igen. Han påstår att det är för att han vill att jag ska lära honom svenska.
Jag förklarar att det finns utbildningar för sånt.
Han säjer att jag kan lära honom svenska på kvällar och helgerna.
Jag försöker avsluta samtalet, men han ger sej inte. Han börjar bli irriterad, och jag börjar tycka det är väldigt obehagligt.
Till slut ber jag honom sluta, och går iväg.
Jag hör honom gå efter mej en bit, jag går snabbare.
Efter ett tag hör jag inte hans steg, jag vänder mej om, han är väck.
Nu är jag ganska skärrad, jag funderar på om han tagit nån annan väg, för att möta mej.
Jag får upp min mobil.
Min enda tanke är att händer det mej nåt, vet ingen vad som hänt. Jag har Carolin i minnet.
Jag ringer Mortens mobil. jag vet att den är avstängd, han har den inte på under natten. Jag tänkte tala in på mobilsvar, berätta om mannen, beskriva honom.
Just in case...
Jag blir lite snopen, men väldigt glad när en sömnig röst svarar!
Jag blir så lättad, gråten är nära.
Det var väl egentligen tur att han svarade, om han bara hört mitt meddelande på mobilsvar hade han väl blivit vettskrämd... Så långt tänkte ju inte jag, jag var bara rädd.
Och varför i allsin dar han hade på mobilen för en gångs skull är ju otroligt!
När jag frågade hur det kom sej, sa han bara att han hade den på ifall jag skulle ringa! Fast jag brukar ju inte ringa mitt i nätterna...
Hade mycket trevligt. Utom när jag gick hem.
Jag bor centralt, och det tar bara ett par minuter hem.
Jag hämtar ut min jacka och går ut.
Strax utanför passerar jag en man i 45 års åldern med utländskt utseende, jag slänger en blick på honom, han tittar på mej.
När jag gått några meter hör jag bakom mej "hallå tjejen".
Jag vet inte om det gäller mej eller nån annan, men jag fortsatte gå.
Jag hör "hallå tjejen" flera gånger, och efter ett tag vänder jag mej om.
Mannen jag passerade nyss går efter mej, det är han som ropar.
Han börjar prata, jag har svårt att förstå honom. Han pratar dålig svenska.
Till slut fattar jag att det är det han säjer, att han talar dålig svenska.
Jag är trött och vill gå hem, så jag fortätter gå. Mannen går brevid mej. Han babblar nåt, jag vet inte vad han säjer.
Till slut fattar jag att han säjer att vi bor grannar.
Jag har inte sett alla i min trappuppgång, så det kan ju stämma.
Han säjer att han känner mej, men jag säjer att han inte gör det, jag har aldrig sett honom förut.
Han fortsätter att säja att vi känner varann.
Han frågar vad jag heter. Tina, svarar jag.
Han frågar om jag är gift. Jag svarar nej, men jag har pojkvän.
Han frågar om jag har barn. Jag svarar två.
Han fortsätter att säja att vi är grannar. Nu är jag lite tveksam eftersom vi gått över torgbron och där ska jag svänga vänster, och han går först rakt fram innan han vänder och går efter mej.
Nu frågar han om han kan få mitt telefonnummer! Nej, svarar jag.
Han undrar varför. Jag svarar att jag inte lämnar ut mitt telefonnummer bara sådär.
Han frågar igen varför.
Jag svarar samma sak.
Han frågar igen. Han påstår att det är för att han vill att jag ska lära honom svenska.
Jag förklarar att det finns utbildningar för sånt.
Han säjer att jag kan lära honom svenska på kvällar och helgerna.
Jag försöker avsluta samtalet, men han ger sej inte. Han börjar bli irriterad, och jag börjar tycka det är väldigt obehagligt.
Till slut ber jag honom sluta, och går iväg.
Jag hör honom gå efter mej en bit, jag går snabbare.
Efter ett tag hör jag inte hans steg, jag vänder mej om, han är väck.
Nu är jag ganska skärrad, jag funderar på om han tagit nån annan väg, för att möta mej.
Jag får upp min mobil.
Min enda tanke är att händer det mej nåt, vet ingen vad som hänt. Jag har Carolin i minnet.
Jag ringer Mortens mobil. jag vet att den är avstängd, han har den inte på under natten. Jag tänkte tala in på mobilsvar, berätta om mannen, beskriva honom.
Just in case...
Jag blir lite snopen, men väldigt glad när en sömnig röst svarar!
Jag blir så lättad, gråten är nära.
Det var väl egentligen tur att han svarade, om han bara hört mitt meddelande på mobilsvar hade han väl blivit vettskrämd... Så långt tänkte ju inte jag, jag var bara rädd.
Och varför i allsin dar han hade på mobilen för en gångs skull är ju otroligt!
När jag frågade hur det kom sej, sa han bara att han hade den på ifall jag skulle ringa! Fast jag brukar ju inte ringa mitt i nätterna...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)