Christoffer ska ha fika med sej till skolan imorn. Han bläddrar runt i mina bakböcker, och kladdkakeälskaren hittar ett recept som faller i smaken: kladdkakemuffins, minsann.
Mamman sätter igång och gör en dubbel sats och extra stora formar, mycket ska det bli. Jag lyckas tappa en klick smet i receptboken, så den ligger på tork...
Väl i ugnen ser muffinsarna inte ut som dom brukar... Jag inser att jag glömt det lilla bakpulver som ska vara i. Jag gör om dom då, fast nu är dom stoooora formarna slut, det får bli små, och då räcker en enkel sats. Christoffer tycker det ser lite snålt ut, så vi kommer fram till att vi får göra en kaka till. Margarinet tog slut, men jag har flytande margarin, det funkar till mjuka kakor. Jag föreslår en vanlig muffins med äpple och kanel, och får godtjänt.
Jag ska ta av visparna till elvispen för att skölja dom innan nästa bak, men råkar komma åt startknappen också... Ja den lilla smeten som satt kvar på visparna satt numera på väggar, golv, köksfläkt och mej...
Oj då... Det går bra för dej idag, sa Koffe.
3 kommentarer:
Att råka komma åt startknappen är i alla fall bättre än att trycka på den med flit ;)
=)
..och 'godtjänt' stavas med k..
Anna: Ja hade jag gjort det med flit hade man ju börjat undra...
Christer: Jag satt och tittade på ordet länge för det såg fel ut men jag kom fan inte på det!
Duktiga du! ;-)
Skicka en kommentar