Vi håller på och byter våra innerdörrar. Från tråkiga släta trädörrar nästan 40 år gamla till vita fina med speglar. Inte speglar som man kan spegla sej i förstås, utan med lite... typ... mönster.
De gamla hantagen hade små skruvar som efter 40 år börjar lossna. Vi skruvar i dom stup i ett, men träet är så trasigt, så skruvarna går bara runt. Värst är det på toadörrn. Den öppnas och stängs rätt många gånger på en dag.
Vi som bor här vet exakt hur vi ska ta i hantaget, men alla andra får oftast hela handtaget i näven...
Såna som vart här förut brukar säja "hoppsan", sucka, skratta till eller nåt. Dom stackare som får loss handtaget för första gången ser mycket generade ut!
Men nu alla vänner, HANDTAGET SITTER KVAR! Det är bara att kliva in!
En del extra jobb blev det. Vårt hus är byggt 1969. 1972 kom dom på att de skulle ändra standardmåtten. Alltså är alla dörrar för höga för våra karmar.
Ja kan man inte sätta i en ny karm med då?
Näpp. Våra väggar är puts och nån slags betong. Alltså är det inte så smidigt att knacka sönder sånt. Det går ju inte såga precis...
Nä istället får vi såga i dörren. 13 mm uppe och 13 mm nere...
Sen är det ju inte alls samma gångjärn heller. Och låset passar inte i hålet, så den måste flyttas också. Ja ja. Vi har bytt två dörrar hittills. I vårt sovrum, men dörren går inte att stänga riktigt, så vi måste slipa lite på överkantern på dörrn. Toadörrn sitter like a glove! I kväll ska vi byta Angelicas dörr.
2 kommentarer:
Att bo i gamla hus är som att lägga pussel...
Hela tiden vad man än gör.
Beundrar er energi.
Lennart
Ja det ska bli skönt att slippa få handtaget i näven...
Skicka en kommentar