lördag 28 april 2007

Goodbye and thanks for all the fish...

Såg precis på Independence Day.
Gillar filmen skarpt.
Ok, den är jävligt amerikansk och patriotisk, men den innehåller tre av my favourite stuff:

  1. Jag gillar Will Smith.
  2. Jag gillar Science Fiction.
  3. Min dröm en gång var att bli... garva inte, det är faktiskt sant, och det är fortfarande... stridspilot.

Jag kommer att disappeara några dar. Ett par kompisar har en stuga i Fiskebäckskil. Imorn slutar jag jobba kl. 15:00. Då tar jag bilen och Angelica och åker till stugan. Richy och Christoffer tar hojen. Kompisarna är redan där.
Hem åker jag och Koffe och Angelica åker med Richy.

Om nån undrar över titeln... ni är inga Science Fictions Fans I suppose... It's sad it had to come to this...

Ni får gärna fråga... *fniss...*

Puss & kram

Undergången kommer...??

Christoffer ska ha två praodagar i skolan.

-Vart ska du vara vara?
-På pappas jobb eller nåt...
-Jaha. Bägge dagarna?
-Ja på ditt jobb går det ju inte vara!
-Nähä? Varför inte det då?


Christoffer säjer med pipig röst:

jag vill ha kaffe... hjälp jag ramlar ur sängen... jag har värk... undergången kommer... hjääääälp

Japp. Det är min sons uppfattning om mitt jobb... Jag tror DEFINITIVT att han behöver prya hos mej. Eller praoa eller vad det nu heter.

fredag 27 april 2007

Hur länge det nu varar...

Min läkare ringde.
Magnetröntgen visade att det inte var några förändringar. Tumören har inte växt. Skönt.

Mitt Hb ligger på... håll i hatten... 130!
För tillfället i allafall.
Jag slutade med medicinen som orsakade blödningarna i tarmen. Samtidigt fortsatte jag med järntabletterna. Givetvis stack Hb't upp.
Min läkare här i Lidköping hade kontaktat specialisterna på Sahlgrenska och dom sa att jag ABSOLUT inte skulla sluta med Clinoril. Så det är ju bara att börja igen då. Blodvärdet kommer antagligen succesivt sjunka nu, men läkarna ansåg att medicinen var såpass viktig att jag inte skulle sluta med den. Det finns ingen likvärdig heller.

Blä.

torsdag 26 april 2007

Luxhustru...

Vi ska åka på "trivselkryss" till Polen.
Det blir bara ett dygn. Vi satt och dividerade fram och tebax vilka dagar vi skulle åka.
Richy får ju ta semester hur vi än gör, men jag är ju två-dagars ledig mitt i vecka ibland.
Denna veckan är en sån vecka. Jag är ledig onsdag och torsdag.
En annan gång är jag ledig torsdag och fredag, och nästa gång blir 21 och 22 juni. Det råkar ju vara midsommar den 22'e, så Richy skulle ringa och kolla om det gick då.

Så ringer han tillbaka till mej.
Jo det funkade det datumet. Bara ett mindre problem. Vi kom inte hem...
Vi ville ha en två-bäddars insideshytt.
-Fullbokat.
-En med fönster då?
-Fullbokat.
-Vad finns det mer?
-4- bäddars...
-Nää det vill vi inte ha... Vad finns det sen?
-Comfort... med det är fullbokat det med!
-Med fönster då?
-Fullt.
-Finns det mer?
-Ja det finns svit också. Och det finns det ledigt!
-Ja men då tar vi det!

Jisses... för andra gången i mitt liv ska jag få bo i en svit! Första gången var den 9 mars 2002. Vår bröllopsnatt. Den tillbringade vi i -5 graders kyla i varsin sovsäck...! En kall svit...
Fast det var ju givet, gifter man sej i iskyrkan i Jukkasjärvi ska man ju så klart sova på Ishotellet på natten!

Richy kom fram till att vi får nog stanna i sviten hela tiden så vi verkligen känner av att vi har en dyr svit!

Smartäss...

Igår hämtade jag mina beställda tyger.
Började lite smått igår med att stryka och fålla. Fortsatte nu på morgonen.

Jag har min syhörna i tvättstugan. Tvättstugan är stor, så jag har en lång bänk för mina tyger, och symaskinen står alltid uppe. Dessvärre har vi lite taskigt med eluttag.
Uppe vid taket över tvättmaskinen och det finns ett, fast vi har satt i en sån där dubbelgrej i. I det uttaget sitter sladden till torktumlaren och sladden till värmepumpen vi har på nedervåningen.

Det finns två uttag till över bänken. I den ena sitter sladden till luftavfuktaren, i den andra sitter en förlängningskabel, eftersom både mangeln och symaskinens sladdar inte når dit. Där i brukar jag sätta den sladden som behövs.

Så satt jag då och sydde lite. Skulle pressa isär sömmen. Då måste jag byta sladd, så jag gjorde så.
Efter en stund när strykjärnet borde blivit varmt, börjar jag pressa. Hände inte mycket.
Jag glor fånigt på den. Testar igen. Borde inte ångan pysa nu?
Nä. Det gör den inte. Lampan på strykjärnet lyser inte heller.

Fan också. Varför ska allt komma på en gång?! Precis när jag beställt mina gardintyger kom det en massa oväntade utgifter.
Och nu strykjärnet också. Typiskt.

Jag kontrollerar för säkerhets skull att sladden sitter i. Det gör den.
Men... nåt är det som inte stämmer.
Ser inte sladden annorlunda ut?

Eeeh... jag hade satt i sladden till solariet istället.

Nu funkar strykjärnet igen!

lördag 21 april 2007

En öl kanske...?

-Jag har bjudit hem P och V till helgen!
-Jaha! Vad kul!
-Jag sa att vi bjuder på allt, mat och dricka!
-Jaha...!? Vad ska vi äta då?
-Det vet jag inte!
-Nähä...
-Men det behöver ju inte vara så avancerat, det räcker ju med två rätter!

Ok.

Nä, faktiskt är det så här: Förrätt och efterrätt tycker jag är skitkul. Huvudrätten däremot tycker jag är rätt trist.
Skulle man kunna bjuda på för- och efterrätt bara? Det blir ju två rätter...?
Richy vet att jag gärna har tre rätter. Allt för att få laga dom.

Det blir ingen förrätt. Det blir lax till huvudrätt och fryst chokladmaräng till efterrätt..
Nu måste jag fortsätta städa.

Om nån har lust att hjälpa mej dammsuga är ni välkomna. Som tack kan ni få varsin öl. Kanske två. Jag har två Aqua Tini också. Vinaren får ni inte, den ska vi ha till maten.

torsdag 19 april 2007

Hade varit bättre med ost på...

En av tanterna som bor på mitt jobb sa idag vid middagen

-Men vad har jag på kinden?

Hon hade lite mat där.

Kom att tänka på en sa som hände för lääääänge sen.
Högstadiet. Mitten på 80-talet. Chockrosa och axelvaddar ni vet....
Matsalen. Det var stökigt som vanligt. Jag och kompisarna satt vid ett bord. Om jag inte minns helt fel var det bara jag och en av kompisarna som satt där egentligen. Jag undrar om hon minns detta...!?

Vi satt och käkade och småpratade. Det kan vara möjligt att vi panade in en del killar också, men det är lite osäkert...
Vid ett bord en bit bort satt ett gäng som vi var lite bekanta med. De stojade ganska mycket.
En av killarna kastade en knäckemacka med smör på en av de andra.

SMACK så sitter den på kinden!

Han blir skitarg (kanske inte helt oväntat), reser sej upp, tar brickan och går snabbt mot utgången. Ställer brickan där, utan att sortera upp porslinet och besticken.

Fortfarande med knäckemackan fastkletad på kinden...

tisdag 17 april 2007

Jag såg ju inget...

I går satt jag och Christoffer och tittade på CSI i TV rummet i källaren. Angelica var i sitt rum där uppe, Richy kollade på TV i sovrummet. CSI slutar. Christoffer springer upp för att lägga sej.
Jag dröjer mej kvar en stund, stänger av TV'n, slänger i lite mat till malen i akvariet innan jag går upp jag med.
Jag är på väg in till Christoffers rum för att säja godnatt.
Jag hör att han är i badrummet, så jag får en liten idé! Han lyckas alltid skrämma mej, så nu tänkte jag hämnas lite.
Jag går in i hans rum, lampan är släckt så det är kolsvart. Jag ställer mej så jag inte syns direkt när han kommer in, och väntar.
Det bröttlar på toan, nån spolar... jag stålsätter mej, är alldeles tyst, väntar....

WTF...?! Vart tog han vägen? Plötsligt hör jag att nån rör sej i sängen!

I sängen ligger Christoffer. Han funderar på vad sjutton jag håller på med.

-Du står ju bara och stirrar mot dörrn!?

fredag 13 april 2007

Sniket...

Vad konstigt... Först fattade jag inte vad som var konstigt. Sen kom jag på det. Det stod inte dashboard. Det stod instrumentpanel. Blogger är på svenska! I am impressed...

Det var inte det jag skulle blogga om. Det var en annan sak. Jag blir så sur!
Högastadiedisco ikväll då. Vi bor en mil utanför stan ungefär. Ett mindre samhälle. Angelica skulle dit. Kompisen I skulle dit med. Angelica säjer att I's pappa hämtar inatt. Jag ringer och kollar läget.
Jo, han hämtar inatt. Vi snackar en stund, jag frågar om han kört ofta, för då kan jag köra. Det blir ju lite olika, beroende på att de åker med olika kompisar ibland. Han säjer att han inte kört på ett tag så det är lugnt. Ok, då kör jag in tjejerna sen då.

Inte helt oväntat frågar Angelica frågar om S kan åka med också.
Det är lite typiskt. S's mamma kör ALDRIG. S's mamma hämtar ALDRIG. Jag vet inte hur många gånger jag kört hem henne.
Jag säjer att det går bra.
I och en annan tjej, E, kommer. E ska sova över hos I sen.
När vi ska åka säjer Angelica att vi ska hämta S hemma hos henne. Hon bor på landsbygden, tre km utanför samhället. Jag kör dit då. S's mamma sitter i trädgården och dricker öl.
Sen in till stan.
Angelica sa tidigare att de skulle till UG först.
På vägen in säjer Angelica att vi ska hem till en annan tjej, D.
Jag säjer att vi är ju fullt i bilen.
Ja men vi ska visst inte hämta D, vi ska släppa av S.
Jaha?
Ja, hon kom på att hon skulle hem till D först, för hon hade lovat att sminka L.
Så jag släpper av S hos D, sen kör jag till UG med de andra.

Jag är rätt irriterad nu. Jag tyckte det var jävligt fult gjort att snika skjuts på det sättet. Hade hon gått av på samma ställe som de andra hade det väl varit ok, men nu skulle hon ju vara med helt andra folk!
Det är ju lite synd om S, hon har ju bara blivit lärd att det är ok att göra så, för hennes morsa inte bryr sej. Trist är det i alla fall.

tisdag 10 april 2007

Panik i blicken...

Vintern raaaaasat ut bland våra fjällar sjöng vi på kören idag.
Övning inför valborg med en mängd vårsånger.
En av sångerna var som i ett litet häfte. När vi sjunger märker jag när jag ska förbereda för att vända blad, att bladen klibbat ihop sej.
Samtidigt som jag sjunger pillar jag in fingret mellan bladen. Det var hemskt vad det satt ihop! Det börjar närma sej bladvändning och jag fepplar frenetiskt för att få isär bladen.
De runt omkring börjar titta på mej och undrar vad jag håller på med. Det prasslar väldigt.
Tillslut får jag isär det, vänder snabbt och... det är tomt!?! Jag bläddrar tillbaka. Fel. Framåt igen. Ett blad till. Nu har jag tappat bort mej totalt. Hela sopranstämman bryter ihop av skratt.

Det som hänt är att de sidor jag absolut skulle ha isär var ihoplimmade av en orsak. De var tomma.

-Det var nästan så man såg paniken i blicken!

måndag 9 april 2007

Skräp...

Jag och jobbarkompisen skulle hjälpa en tant till sängen ikväll.
Jobbarkompisen tappar balansen och ramlar nästan in i ett bord.
Nån minut senare ska jag sätta mej på huk i badrummet. Jag råkar sätta mej i papperskorgen.

-Men vad är det med er idag? Har ni tagit nåt stärkande innan ni kom hit eller? säjer tanten och garvar!

söndag 8 april 2007

Hon dök...

Då har man gjort sin plikt som fadder.
Suss och Jocke döpte sin lille Herman idag. Jag och Richy var faddrar.

Här är några highlights:
  • Angelica fick uppdraget att läsa evangelietexten
  • Richy hällde upp dopvattnet
  • Suss läste tackbönen
  • Jag bar Herman till dopet
  • Prästen pratade och jag höll Herman, Suss stod brevid mej. Herman får för sej att spotta ut nappen han hade i munnen. Suss gör en ursnabb djupdykning och lyckas fånga nappen innan den faller i golvet. Jag märkte inte att han spottade ut nappen, jag såg bara att Suss liksom försvann ur mitt synfält... Vi fnissade lite sen, jag och Suss.
    Som tur är finns det ju på film, så vem vet, det kanske kommer ett klipp här eller på syrrans blogg. Eller youtube.

fredag 6 april 2007

Jag skulle behövt tågtutan...

Ibland hamnar man bakom en typ i bil som kör mitt ivägen. Minst. Helst lite närmare mittlinjen. Sen kör männskan även strax under hastighetsbegränsningen dessutom. Är det 90 kör man helst i 85.
Jag kanske har fördomar men oftast är det ett fruntimmer eller gubbar med hatt.
Man kör upp nära bilen i hopp om att dom fattar att man vill om.
Ibland fattar dom och går till sidan.
Ibland inte.
Dom ligger kvar där mitt i vägen. Givetvis kommer det möte hela tiden och man vill ju inte preja folk av vägen precis, så man ligger kvar där bakom bilen och blir surare och surare.
Så blir det fritt, äntligen.
Man växlar ner, gasar till, det vrôlar gôtt...! Man har ju sportluftfilter... Man drar om. En kik i backspegeln.
NU har bilen gått in till sidan.
Jävla dönick.

Richys farsa har jobbat på SJ. Vi fick en tågtuta av honom. Den står på Richys jobb. Den skulle jag behövt. Då hade han nog flyttat sej.
Fast vi har ingen kompressor i bilen. Det måste man ha till den tutan.
Det låter inte så mesigt som tuuut.
Det låter BRÖÖÖÖÖÖÖL fast högre men det var det största teckensnittet som fanns.

Nu fick jag en flashback. En gammal pojkvän igen, fast inte den dumme. Denna puttrade runt i en Audi 80. En gång tutade han på nåt. Det lät meeeeh. Ungefär som Roadrunner ni vet. Inte Gråben utan den andre...
Jag började gapskratta. Det tog hårt på självkänslan hos pojkvännen kan jag säja. Stackarn. Han blev utskrattad för att han hade en mesig tuta...

torsdag 5 april 2007

Och då bah... typ bah...

Två snubbar från FJR klubben var här idag. Vi planerade touringturen på Kickoffen. Vi kommer bli "vägvisare", dvs köra först i kolonnen. Vi blir närmare 50 hojar som vi ska dela upp i tre grupper, och vi kommer att leda en av dom.

Sen hämtade jag Angelica och två kompisar i stan. Sen skulle hon berätta om en grej.
Det lät så här ungefär:

"Vet du vad han gjorde? Liksom bah, han bah, han sa typ bah, och sen då va så bah gömde han sej bakom dörrn, och sen bah han sa typ jag vill inte, och sen kom hans lillasyrra och blev bah typ sån med och gömde sej bakom dörrn, och sen då va så bah stängde han dörrn!"

Jaa. Nåt i den stilen.

Förresten såg jag på American Idol härom dan. En tjej sjöng "Annie's song". Den sjöng jag på sångprovet i musiken på högstadiet faktiskt.
Jag kan blygsamt erkänna att jag sjöng klart bättre än hon i Idol. Hon sjöng för jävla illa. Jag fick 5'a. Detgör mej ganska säker att jag inte sjöng så taskigt.
Fast jag är ingen soloartist precis. Jag är mer en doabakomkör. Jag älskar att sjunga, fast min röst är ganska låg. Låg som i lågmäld alltså. Jag är sopran så mitt tonläge är högt. Schlager är det sämsta för min röst. Det är helt fel tonläge. Jag önskar att alla låtar kunde höjas en tonart.
Skulle sitta fint. Like a glove.

Inte mitt fel...

En tant på jobbet har lite mer problem än att hon är gammal och skröpplig. Hon är dessutom psykiskt sjuk och har enorm bacillskräck. Hon tvättar sej med handsprit på hela kroppen till exempel. Därför går hon inte ut från sitt rum. Vi går in med mat till henne.

I morses vid nio-tiden gick jag in med frukost.
Hon är ilsk som ett bi där inne.

-Varför kör han ut ris när hon har städat??
-Eeh... va??
-Hon har ju städat precis! Då kan han ju inte köra ut på åkern!
-Nu fattar inte jag nåt...!
-Städerskan har städat mitt rum, och 5 minuter senare kör han ut på åkern med sånt där RIS! Det dammar ju här!

Det tog lite tid, men till slut fattar jag att vår städerska precis städat tantens rum, sen kör vår vaktmästare ut en massa ris efter nerklippta buskar på åkern.

-Man kan inte göra så! Pratar ni inte med varann??
-Men snälla du, jag kan väl inte göra nåt åt att vaktmästaren kör ut på åkern precis när städerskan städar heller?!? Städerskan sköter sitt jobb, vaktmästaren sitt och vi vårt!
-Ja så får det inte vara i alla fall. Ni måste ju prata med varann!

Jösses tänker jag och går ut.

Ett par minuter senare ringer hon igen. Jag går dit.
Hon är arg...

-Jag kan ju inte ta på mej skorna!
-Nähä??
-Nä hur ska jag kunna gå upp när jag inte kan ta på mej skorna?
-Vill du ha några andra skor då?
-Jag kan ju inte ta på mej skorna!
-Nä, du sa det... men vad vill du jag ska göra då?
-Ta fram dom! Jag når dom inte!

Skorna har hamnat lite för långt under sängen. Antagligen efter att städerskan varit där...

-Men du behöver ju inte bli arg på mej, jag kan väl inte hjälpa att dina skor står för långt under sängen heller!

Det hade ju varit trevligare med ett vänligt "kan du ta fram mina skor som står för långt under sängen".

söndag 1 april 2007

Kaffe med marmelad, tack!

Denna helgen har vi lärt oss lite nya saker. En del nya ord och så.
I fredags slutade vi tidigare allihop, klockan 14 stack vi till Hofors och Richys bror och hans familj.
Vi var framme vid sex-tiden. Det blev några öl och bastu.

Richys bror har precis bytt jobb. De har en tjej som jobbar där. Han berättade att hon hade sex-leksaker för 16 000:-.
Richy undrade om hon var snygg.
Det trodde inte jag, för då behöver man väl inte så mycket sex-leksaker?!
Richys brorsa sa att hon höll på med sån där... fitless.
FITLESS??? sa vi andra och började asgarva! Vi talade om för honom att det hette fitness.

Sen hittade min svägerska ett program på TV'n när vi zappade runt lite. Nåt med sjukvård. På EPG'n i TV-rutan stod det riksförlossningar.
Riksförlossningar??? utbrister jag. Vad sjutton är det? Sen fick jag se att det stod inte RIKS, det stod RISK. Det verkade lite mer logiskt.

Idag har jag även prövat en ny kaffe variant. Kaffe med marmelad.
Vi äter frukost. Jag dricker en kopp kaffe. Svart. Tar en rostad macka. Brer på lite smör. Blir sugen på marmelad. Dom har en sån där marmelad utan bitar i klämflaska.
Jag öppnar den och FLUPP säjer det när vakuumet släpper och en klick marmelad flyger upp.
Och landar i mitt kaffe.
-Neeej!! Shit också! säjer jag. Min svägerska hörde fluppet och räcker mej en servett...
Det hjälpte ju inte precis, även om tanken var god...

torsdag 29 mars 2007

Nyfiken i en strut tittar ut när man öppnar...

eller hur var det??
*fniss*
Att inte nyfikna Trollmor har undrat vem mitt dumma ex är (scrolla ner en bit så kan ni läsa om honom och TV pejling)! Fast hon kanske redan har räknat ut det...?!

Jag hade tänkt att ge vissa ledtrådar i bloggen, men så glömde jag det!

Jag gör det nu: Hans initialer är FG, OCH MAN FÅR PRATA HÖGT!

Ja nu kom jag ju att tänka på honom igen. En mer korkad person får man leta efter... Jag tror han söp bort ett antal hjärnceller i ungdomens dag.

Eurovision Song Contest 07

Snubben har hittat Englands bidrag till Eurovision song contest...
Man kan nog tryggt konstatera att SIST kommer vi inte i årets tävling... Dessutom undrar man ju hur sjutton kunde dom vinna?? Hur många låtar hade England i sin tävling? Två?? Och i så fall... hur lät den andra?

tisdag 27 mars 2007

In i dimman...

Då var det över för denna gången. Jag får lite hjärtklappning när jag får på mej sjukhuskläder. Lukten. Det är det som orsakar det. Det är bättre nu, det är mest en obehagskänsla numera. Förr fick jag ångest. Nån gång kanske det går över helt.
Ett år till nästa rekto. Om två år gör jag nästa gastro, om allt fungerar som det ska. Huvaligen. Den är så otäck. Tänk er själva, detta kör dom ner i halsen:
Ja ALLT ska ju inte ner förstås... Det såg ut som tidigare, godartade polyper i magsäcken, småsår i bäckenreservoaren.
Jag har hela tiden sagt att blödningarna beror på en av mina mediciner, Clinoril. Den ska förstärka effekten på Tamoxifen som jag tar för att min vävnadstumör inte ska växa. Clinoril kan även förhindra att fler polyper uppstår.
Jag och läkaren kom fram till att vi ska pausa den tabletten ett tag, ta nya blodvärden och se om det blir bättre.

Efter allt var klart fick jag inte köra bil, eftersom jag får både lugnande under gastron, och smärtstillande under rekton. Man blir lite groggy. Jag hade tagit bilen till sjukhuset, Richy åkte med en kompis till jobbet. Richys chef skjutsade Richy till sjukhuset när jag var färdig.
Nu var ju dessutom MC'n klar på servicen i Trollhättan, och de ville bli av med den, så vi åkte till en kompis som jobbar i Trollhättan, hämtade honom när han slutat jobbet, åkte och hämtade MC'n. Kompisen tar vår bil hem till sej i Grästorp, vi tar hojen hem.
Imorn tar vi hojen till Grästorp och jag kör hem bilen.

När vi kommit hem kände jag fortfarande sjukhuslukten på mej, så jag var tvungen att lägga mej i badet. Jag var trött innan, och sen blev jag ännu tröttare.
Faktiskt tänkte jag lägga mej nu.

Natti.

Vill inte...

...vill inte vill inte VILL INTE VILL INTE

Har ett läkarbesök kl 13:00 idag. Gastroskopi och rektoskopi.

Kan nån ta mej LÅNGT härifrån??

måndag 26 mars 2007

Hallelujah moment?

Kan nån förklara för mej varför vissa sånger bara... liksom... fastnar??
Detta är långt från min vanliga musiksmak, men jag älskar låten, jag ryser när jag hör den. Orginalet är Leonard Cohens tror jag, men jag föredrar Jeff Buckley.
May he rest in peace..

Blogg-kull

Ursäkta att det tog lite tid, men hur jäkla lätt är det att komma på knasiga grejer om sej själv tror ni??

Whatever, here we go:

Regler:
Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blivit ”tagna” ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg samt ange reglerna för spelet. Sen väljerbloggaren sex nya bloggare och gör en lista på deras namn.
Efter det är gjort skriver han/hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de blivit ”tagna” och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

Sex konstiga saker om mig:

  1. Jag älskar trubadurmusik, det brukar märkas. Är jag på ett uteställe med trubadur, slutar det ofta med att trubaduren mer eller mindre tittar på mej efter varje låt och undrar vad som händer nu.
  2. Jag tänker jämt högt, ofta får jag verkligen koncentrera mej på att inte gå och prata alldeles för högt när jag är på stan eller nåt.
  3. Jag är en pryl-bög. Om man nu kan vara det som tjej… Fast ingen tror på Richy när han säjer att det är jag som vill ha grejerna, alla tror att det är han…!
  4. När jag har bäddat rent i sängen MÅSTE jag vara nyduschad och håret måste vara fuktigt när jag lägger mej.
  5. Jag kan texterna till nästan alla Björn Rosenströms låtar.
  6. Om jag står och gör nåt som tar lite tid och det inte händer så mycket, typ laga mat, spelar jag ofta musik, och då står jag där med sleven i grytan och smådansar och sjunger på stället. Förutsatt att ingen ser förstås…

Nu taggar jag

Men vad är det som piiiiiiper??

Vid halv två inatt vaknar jag plötsligt.
Det piper.
Jag försöker lokalisera mej själv och vad det är som händer.
Jo. Det piper. Nu högre.
Jag flyger upp. Brandlarmet!?
Ut ur sovrummet. Nu står jag i köket, ungefär under brandlarmet, iklädd boxertrosor samt ett par sockar (jag är frusen om fötterna) och spretigt hår. Jag fattar inte riktigt vad som händer.
Jag ser inget. Jag ser rätt taskigt utan linser eller glasögon.
Jag går in i sovrummet igen och tar på mej en T-shirt och glasögonen.

Richy frågar vad det är som piper.
Det kanske är brandlarmet, säjer jag. Fast det kan det ju inte vara, jag kommer på att brandlarmet är kopplat till villalarmet. Det tjuter med 128 db. Det hade vi nog inte missat.
Richy går ut i köket. Han tycker ljudet kommer nerifrån, så han är på väg nerför trappen när jag samtidigt kommer ut i köket igen.
Då blir det alldeles tyst.
-Gjorde du nåt? frågar han.
-Nä, sa jag.

Richy ser en klocka på databordet. Han tittar noggrant på den och ser att det är en liten alarmklocka i displayen. Han trycker på en knapp. Det piper till. Samma pipljud (fast lägre) som nyss.
Vi konstaterar att nån av barnen antagligen har försökt ställa rätt tiden...

lördag 24 mars 2007

TV pejling...

Det är inte lätt att vara tonårsmorsa. Angelica är ute, hon ska komma hem med bussen 21:20. Jag vågar inte dricka, för tänk om jag måste hämta henne nånstans? Jag är rastlös. För att tiden skulle gå hoppade jag in i duschen. När jag ändå stod där tog jag lite peeling, för att det skulle ta lite längre tid. Jag kom att tänka på en föredetta pojkvän.
Jag var runt 18 år. Det höll inte så himla länge.
Han var inte så snäll mot mej, mycket jag gjorde var fel. Även om det inte var mitt fel. På nåt sätt lyckades han vända allt.

Tex en gång gick vi i mörkret i en liten dunge. Han gick först, jag efter. Man såg inget, jag tittade i marken för att inte trampa snett. Så gick han för långt, missade där vi skulle svänga. Då fick jag en utskällning att jag gått fel.

En annan gång kollade vi på fotboll. Det var VM. Sverige gjorde mål. Jag hojtade JAAAAA! Han blev förbannad, för han hade somnat i soffan och jag väckte honom.

En gång putte jag ut ett glas, som gick sönder. Han blev förbannad och sa att jag fick köpa ett nytt, och de var skitdyra. Jag letade efter dom, länge. Hittade dom på Åhlens. För 39:-. För ett 3-pack. Köpte dom. Då blev han sur, för vad fan skulle han med TRE till?? Nu fick han ju åtta glas. Jag kunde ta två. Men vad sjutton skulle jag med två glas till då??

Snålare person fick man leta efter. När det tog slut sa han att jag var skyldig honom en limpa bröd, för jag hade ätit frukost hos honom. Jag sa att du åt ju pannkakor hos mej. Det räknas väl inte, det var ju bara några ägg, sa han då.

Jag var inte Tina, jag var "hans brud". Jag vet inte om någon av hans kompisar nånsin sa mitt namn.

Dessutom var han den sämsta jag nånsin haft i sängen... Fast det hörde ni inte.

Varför jag kom att tänka på honom när jag stod i duschen, var inte på grund av duschen, utan peelingen.
Vi var och badade med två till. Då tar han lite sand och gnider på benet och säjer att detta är som sån där pejling!
Jag och den andra tjejen fnissar lite, jag säjer att det heter peeling.
Nähä, pejling heter det, det vet han.
Nä, det heter faktiskt peeling.
Jag är helt dum i huvet. Pejling heter det.
Jag kan inte hålla mej för skratt, frågar om det är TV pejling eller vilken pejling det är.
Då blir han VÄLDIGT sur. Igen.

tisdag 20 mars 2007

Prat på byn...

När jag kom hem från jobbet framemot 21:30 igår sa Richy

-Det har hänt en grej här i byn ikväll.
-Jaså?
-En cykel har blivit stulen!
-Ja, fast det har varit mycket sånt här det sista!
-Ja, fast den här gången hittades cykeln på vår tomt...
-VA???

Så här hade det gått till:
Angelica och hennes pojkvän satt här hos oss, Richy spelade innebandy och jag jobbade.
Så plingade det på dörren och två av Angelicas kompisar kommer in.
Efter ett tag kommer det några tjejer och ringer på. De säjer att cykeln som står hos oss är nog deras.
Angelicas två nyanlända kompisar säjer att de hittat cykeln i skogen, Angelica har ingen aning om att det står en cykel som inte är vår utanför.
Tjejerna säjer att de vill ta tillbaka cykeln, men Angelicas kompisar säjer att de inte får ta den.
Cykeln har försvunnit från skolan, där de hade träning i gympasalen, fast Angelicas kompisar envisas med att de hittat den i skogen.

Detta övergår mitt förstånd, eftersom de vet att det inte är deras cykel, så är det väl lätt att räkna ut att det är cykelägarna som står på trappen.

I alla fall så insåg cykelägarna att det inte gick att diskutera detta med dom, så smarta som de var väntade de till en vuxen kom hem.
Efter ett tag kom de tillbaka, Angelica ropar på Richy, och cykelägarna talar om att det är deras cykel. Denna gången är nog mamman med också, om jag fattat det hela rätt.
Angelicas kompisar vägrar fortfarande lämna ifrån sej cykeln, trots att de andra visar att deras cykelnyckel passar.

Detta är om möjligt ännu mer obegripligt...

Först när cykelägarna nämner att då får de väl polisanmäla detta, säjer kompisarna att de kan ta cykeln.
Angelica säjer att hon och pojkvännen hade varit ute en sväng och sett att det stod en cykel i skogen, men om hon säjer så för att rädda kompisarna, eller om det verkligen var så vet jag inte.

När jag kom hem och fick höra detta tog jag ett snack med Angelica. Jag sa att det är ju inte så himla smart att vägra lämna tillbaka en cykel man vet inte är ens egen.
Angelica ville inte säja nåt, för hon ville inte "svika sina kompisar".
Jag svarade att det har ju inget att göra med att svika en kompis, det handlar ju om att vara ärlig, du vet ju att de gjorde fel!
Hon blev arg och vresig som bara tonåringar kan bli, sa att jag bara anklagade henne, hon hade inget med cykeln att göra!
Det vet jag att hon inte hade, eftersom Richy stod med under diskussionen, så han sa att det var ju helt klart hur det hade gått till.
Jag säjer att "dina kompisar snor en cykel och ställer den hos oss, vem fan tror du får skulden då?"

Det kan jag svara på idag. Hon är inte hemma nu, men när hon kommer hem sen kan jag berätta att jag har en elev på jobbet, det var hennes kompis som blev av med cykeln, och de hade tränat i gympasalen. Sen hade tränaren sagt att "Angelica Högman har cyklat omkring på en cykel som inte är hennes, hon hade tagit den för att nån snott hennes egen cykel".
Detta är ju inte alls sant, för hon hade inget med cykeln att göra, men nu går ryktena i denna lilla by att min dotter tog den för att nån tagit hennes... (som står på vår tomt och är alldeles ostulen...)

Min elev sa genast att hon skulle berätta detta för sin tränare, det var ju skönt, för man blir jävligt trött på rykten i ett litet samhälle som detta...!

måndag 19 mars 2007

Vart är min röst??

Sen jag var sjuk har min röst varit lite underlig. Hostar gör jag titt som tätt, känns ibland som det sitter nåt i halsen som inte lossnar.
Fast det är det inget konstigt med. Det konstiga är när jag ska sjunga.
Jag pratar oftast helt normalt, men när jag tar ton blir det väldigt wierd. Varannan ton försvinner, det blir bara nåt slags väsljud, om det blir nåt ljud över huvudtaget. Och de tonerna jag har tänkt ta, blir ofta nåt helt annat. Det låter fruktansvärt ibland.
Jag vet inte riktigt hur jag ska göra nu. Ska man vila rösten, eller ska man försöka mjuka upp den liksom??
Jag är med i kyrkokören, men jag kan ju knappast vara med och öva när jag låter så här!? Ska jag öva upp rösten får det nog bli här hemma när ingen hör.

fredag 16 mars 2007

Att hon aldrig lär sej...

Det är högstadiedisco på parken en gång i månaden.
VÄLDIGT ofta ska det lånas pengar, för man har redan gjort slut på månadspengen.
Angelica fyllde år den 4 mars, hon fick en del pengar då, samt månadspengen hon fått. Hon VISSTE att det var parken, ändå bränner hon vartenda öre...

Vi börjar tröttna på lånandet hela tiden. Hon måste ju lära sej. Att lägga undan 50:- till nåt man VET att man vill göra, hur jäkla svårt kan det vara???

Jag frågade henne förut om hon skulle till parken idag, hon sa att hon inte skulle det, för hon hade inga pengar.
Jag blev glad att hon inte ens frågade om pengar, jag trodde det hade gått in...

45 minuter senare frågar hon om hon får låna 20:- så hon kan gå till parken. Hade hon haft 30:- själv hade hon kunnat få det, men nu visar det sej att hon ska låna de andra 30:- av sin pojkvän.

Vad trött jag blir. Nu är hon jättesur på mej för jag är så taskig så.

onsdag 14 mars 2007

Jag går och lägger mej igen...

I morses var det dags igen. Efter att ha varit sjuk i en dryg vecka ställde jag klockradion på 05:45. Brukar snooza lite, så jag brukar kliva upp vid sex ungefär.
Samma sak i dag.
  1. Klockradion 05:45
  2. Snooza
  3. Klockradion 05:54
  4. Snooza
  5. Ev. stänga av klockradion och kliva upp
  6. Klockradion 06:03 om inte jag klev upp på föregående punkten
  7. Definitivt uppklivning

Idag kom jag till punkt 7. Var väldigt trött när klockradion drog igång. Jag går in i badrummet, tvättar mej, sköljer genom håret för att få ordning på frissen.

När jag står där med handduken om huvudet kommer jag på att Angelica ska ju till skolan tidigt idag, hon brukar kliva upp före mej då. Nu är hon fortfarande kvar i sängen.
Jag knackar på och öppnar.

-Angelica...?
-Mmm.
-Ska du inte gå upp nu?
-Va...?
-När ska du gå upp?
-Klockan står på halv sex.
-Men klockan är kvart över sex!
-Nää.
-Jo, hon är kvart över sex!!
-Nä, klockan är kvart över fem!
-Eeh... va?
-Hon är kvart över fem!
-Nää...
-Joo.
-Har jag gått upp en timme för tidigt??
-Mmm.

Jag tittar på klockan på micron och på ugnen. Båda står på 05:15. Fan också.

måndag 12 mars 2007

Sprrrrrtt....

I dag fick mina nya MC kläder känna på luften! Solen sken och +10 grader! Tyvärr blåste det lite, men inte så det blev kallt. Vi var ute i drygt 1,5 timme tror jag.
Nu börjar jag få in känslan hur jag ska sitta, var jag ska ha fötterna osv. Än så länge har vi inget intercom, så att prata med varann går ju inte precis.

Vi stannade vid Statoil och pratade med Richys syrra. Så skulle vi åka igen. Jag drar på mej hjälmen och handskarna. När vi åkt iväg märker jag att jag har ett hårstrå i ansiktet. Eftersom det är en integralhjälm och ingen rymdhuva finns det lufthål som gör lite vinddrag i hjälmen, så när vi kom upp i fart började hårstrået fladdra runt vid ansiktet.
Jag kunde ju inte be Richy stanna hojen för att jag skulle ta bort ett hårstrå, för det hade jag väl fått höra tills jag möglat. Nä, det var ju bara att försöka ignorera hårstrået.
Jag försökte grimasera bort det, men det gick inte. Sen försökte jag blåsa bort det, men det funkade inte heller. Efter nån halvtimme eller nåt stannade vi vid en korsning, och det kom lite bilar. Jag passar på att flippa upp visiret. Vi har inga korv-ätar-hjälmar, så det är bara själva visiret som öppnar sej.
Jag sticker in handen för att ta bort hårstrået som nu sitter på läppen, bara för att märka att jag inte får ner handen där. Jag försöker blåsa bort det igen, sen... sprutta bort det.
Vet ni hur man spruttar bort det? Man blåser med halvstängd mun liksom, så det ... ja, spruttar helt enkelt.
Det sitter kvar. Till slut fick jag knöka ner fingret, och joxade runt. Vet inte om jag fick tag i det, men försvann gjorde det i alla fall. Sen drog Richy på, och innan jag fått ner visiret igen hade jag fått skit i kontaktlinsen, fast det gick att blinka bort utan större angagemang.

Vi fick höra härom dan att alla hojar mellan 02 och 05 tror jag det var, ska återkallas. Det var nåt fel på... nåt. Felet märkte vi av en gång. Mitt under körning dog den bara. Det var ju inget allvarligt, men smått irriterande, fast det har bara hänt den gången. Vi får väl se om det händer igen. Då vet man ju att det är fabrikationsfel.