-Vart ska du vara vara?
-På pappas jobb eller nåt...
-Jaha. Bägge dagarna?
-Ja på ditt jobb går det ju inte vara!
-Nähä? Varför inte det då?
Christoffer säjer med pipig röst:
jag vill ha kaffe... hjälp jag ramlar ur sängen... jag har värk... undergången kommer... hjääääälp
Japp. Det är min sons uppfattning om mitt jobb... Jag tror DEFINITIVT att han behöver prya hos mej. Eller praoa eller vad det nu heter.
3 kommentarer:
ja du, jag tror alla skulle behöva pröva på ditt o din syrras jobb...åtminstone för att lära sig lite om empati o medmänsklighet inbillar jag mig....
samt att alla jobb inte är likvärdigt betalda i förhållande till ansvar o innehåll...
tja det var dagens goda skrivande...nu återgår jag till att dricka öl o va mansgris igen...
Greken: Ja, ibland när man berättar att man jobbar som undersköterska så frågar folk "vilken avdelning?"
När man svarar att man jobbar med äldre blir det bara ett besviket "jaha...".
Då brukar jag tänka "ja ja, en dag är det din gamla mormor jag tar hand om... då passar det".
Nä jag är inte så bitter. Bara lite besviken att folk inte fattar vilket arbete man gör. Vi får inte ens strejka, för då blir det sammhällsfara. Säjer inte det en del...??
Han ska väl också bli gammal även om han inte inser det nu.
Släpa med honom.
Han kanske kan charma nån gammal lady så får han ärva eller nåt.
Lennart
Skicka en kommentar