Familjen Tajkon...

Nu närmar det sej.... Fattar inte att vi åker på fredag!
Tror att jag har koll på det mesta.
I fredags var Morten, och de två yngsta och fick vaccination mot Hepatit A.
Jag fick den i måndags, tillsammans med de fyra största. Som vanligt blir det kaos...
Angelica sov över hos pojkvännen 3,5 mil bort. Hon skulle få skjuts till skolan till 12, då hon hade första lektionen. Klockan tio i ett ringer hon och säjer att skjutsen fått fel på bilen. Jag är på jobbet och kan inte komma ifrån. Hon ringer morfar som hämtar henne med MC-scootern eftersom mormor har bilen till jobbet. Det tar en timme fram och tillbaka. Hon kommer till mitt jobb i Vinninga strax efter två.
Tio i två skulle jag hämtat Angelica och Julia på skolan, så där står Julia och väntar ensam. Inte har jag hennes nummer heller. Till slut får jag tag i Morten som ringer Julia och meddelar att jag är på väg...

Christoffer väntar på vårdcentralen, han vet att jag är sen. Vi kommer dit kvart över. Ingen Rebecca.
Julia ringer och ringer men får inget svar. Jag pratar med tjejen i receptionen, som meddelar att Rebecca har kommit...

Så får vi komma in. Familjen Högman ropas upp och halva väntrummet töms på folk...
-Vem ska vi börja med? frågar sköterskan.
-MEJ! hojtar Rebecca.
Sen blir det Julia, och Angelica.
Och så Christoffer då. Han har otroligt lågt blodtryck, omkring 90/40. På grund av detta svimmar han lätt.
Jag frågar hur han mår.
-Bra, svarar han.
Frågar igen om en stund.
-Bra.
Igen.
-Inte så bra.
Så blir han stel som en pinne och är väck. Han får alltid kramp och blir stel som en pinne när han svimmar. Vi får ner honom på golvet och han kvicknar till och fattar inte vad han gör där...
Angelica vill gå ut för hon tycker det är jobbigt att se när Koffe svimmar, så tjejerna bestämmer sej för att gå ut. Så hör jag efter en stund:
-Mamma...! med en svag stämma.
-Ja? Vad är det?
-Mamma... jag svimmar...
Koffe ligger på britsen och vilar så jag går ut till Angelica. Hon sitter likblek på golvet och jag böjer ner hennes huvud mella knäna...
Hon klarar sej från att tuppa av, och piggnar till. Rebecca åker, men Julia och Angelica blir kvar. Christoffer är väldigt medtagen, så tillslut får jag lämna honom där på britsen, för att köra tjejerna till skolan för att åka tillbaka och hämta honom.
Att han ska tillbaka till skolan är otänkbart, så jag får köra hem honom.
Äntligen kan jag åka tillbaka till jobbet, och min stackars arbetskamrat får jobba över en halvtimme för att jag inte kom tillbaka så snabbt som jag trodde...