...och hjärtat sitter fortfarande i halsgropen..!
Jag och Suss gick milen i Råda förut. Denna gången hade vi rejält med myggmedel. Fast det var rätt lugnt på myggfronten. Lite flugor var det. Och en padda. Och en stor räv. Vi blev inte skrämda så där värst mycket under promenaden. Ja Suss blev lite rädd för paddan faktiskt...
Jag flåsar rejält i uppförsbackarna. Det känns lite som att luften lixom inte räcker till... Jag har lovat sköterskan att ta tag i detta snart. Det är väl bäst jag ringer min läkare imorn.
Däremot när jag var på väg hem blev jag rätt skärrad. Jag kör in i rondell, jag ska rakt igenom. Det kommer en bil som ska in också. Problemet är att jag är ju redan i rondellen och han bara kör rakt in.
Tvärnita hann jag inte, då hade jag kört på honom. Som tur var, var det inte så många bilar i närheten så jag väjde inåt.
Jag lyckades missa både bilen, kanter och dylikt. Jag blev RÄTT ilsk, jag tutade ordentligt på honom.
Efter en stund kom chocken, jag blev alldeles skakis.
Nu satt jag resten av vägen och ältade allt som kunde ha hänt... sådär lagom till semestern...
2 kommentarer:
det är många som inte skulle va ute i trafiken....
å då menar jag inte dig ;-)
hoppas du sitter skönt å varvar ner nu...
å duu..säg till Suss att paddor är bara farliga i Sydamerika..;-)
Men hallå!!??
Du kan ju inte bara skriva att jag blev rädd för paddan! Du måste ju skriva att det berodde på att jag höll på att trampa på den! Det var därför jag hoppade och skrek lite.. Inget annat!
Skicka en kommentar