Jag hade den i min bokhylla. Jag tyckte den var sååå fin. Tyvärr var den ganska liten, så att ha nåt i den var svårt.
Så var vi ute och åkte i bilen en dag, en Simca 1307, årets bil 1976.
På bakrutan sitter en sån där liten grön slända. Jag tycker synd om den och ska försöka få ut den. Det går inget vidare, jag råkar mosa den lite på ena vingen.
Jag tänker i mitt barnasinne att den kommer nog bli bra om jag vårdar den ömt, så jag tar med den hem och in på mitt rum, där jag funderar på vad jag ska göra.
Jag får en genial idé. Min lilla fina plåtask! Jag hämtar lite bomull och lägger i asken, och lägger sedan sländan i den. Jag sätter på locket och skriver för säkerhets skull en liten lapp som jag tejpar på.
Skadad slända
Jag kollar till sländan efter nån dag för att se hur den mår. Ganska sorgset skriver jag en ny lapp och sätter på.
Död slända
Början på min karriär inom vården var väl inte så lyckad. Mina kunskaper är bättre nu.
6 kommentarer:
Ha haa... =)
Gud, vad roligt..
Jag undrar vad du gjorde med asken efter att sländan dött?
Jag tror den ligger kvar i nån kartong i mitt förråd. Utan bomull och slända.
Kanske nåt att ta efter på jobbet om någon dör...? Lägg personen i en låda och skriv en lapp på; "Död tant" t ex...
Förresten matchade det här inlägget lite mitt om "husdjur" ;)
@ Anna; Ha haa.. =)
Och gömma lådan i nåt förråd..? ;)
haha, skrattade gott åt din lilla insats, gulligt, trots det bisarra utgången :))
Skicka en kommentar