En kul tur...

Richy och syrrans sambo har pratat i flera år att de ska gå med oss när vi går Kinnekulle leden.

Jaja, det blir nog bra med det tänker jag och Suss...

De är nämligen inte ett jota intresserade av natur och vandringar!

 

Men nu så ska de minsann med har de bestämt! Jojomen serru!

Detta ska bli mycket intressant!

Särskilt när Richy sa att han skulle ha sina gamla fotbollsskor, grusskorna...

 

Ja du får nog gå med när jag och Suss går milen i Råda då, sa jag, så du vet hur det är att gå en längre sträcka i dem.

Jorå, nu blev det bestämt att Richy skulle med. Jocke är allergisk mot pollen (så lämpligt...) så han stannade hemma. Det är synd om honom nu. Det är synd om Richy med, för han stukade foten för några veckor sen, och det är inte riktigt bra än, så vi får väl se hur det blir med detta projektet...

 

Jag sa till Angelica att vi skulle åka iväg:

 

-Vi sticker iväg ett tag nu då, vi ska ut och gå!

 

-VA!?!

 

-Ja, pappa ska med mej och Suss till Råda.

 

*tyst*

 

-VA!?!

 

*asgarv*

 

Ja så knallade vi iväg då.

Vi kommer inte många meter när Richy börjar fundera på om vi går åt rätt håll. Suss förklarar att det är inte enkelriktat här i skogen.

Fast det är så att Richy sett en pil som pekade åt andra hållet, så han blev lite orolig... Det finns lite pilar hit och dit. Det står GEOLOGI, VATTEN, NATUR eller KULTUR på dem. De har inte suttit där så länge, så första gången jag såg skylten KULTUR läste jag KUL TUR.

Vaddå tänkte jag, ska det vara extra roligt åt det hållet? Konstigt tyckte jag. Som tur var kom jag på att det var nog fel betoning på det hela...

 

Ja att gå en mil i grusskor gick ju tydligen bra då, frågan är om han fixar 4,7 mil...med 15 kg på ryggen...?!

Jag är lite orolig faktiskt, för han skulle nog kunna gå och ha jätteont utan att säja till.